Migrationsrelaterad stress

Vad är migrationsrelaterad stress?

Migrationsrelaterad stress är den stress som förekommer i samband med att en individ flyttar från sin härkomst kultur till en ny kultur, kallat värdkulturen. Att migrera kan innebära en identitetsprövning för individen då deras självuppfattning påverkas av hur deras nya omgivning uppfattar dem. Denna identitetsprövning kallas ibland inom psykologin för en invandringskris.

Vid migration till en ny kultur kan det innebära att man nu plötsligt tillhör den etniska minoriteten i det nya samhället. Utöver det så tillhör man även den minoritet som stämplas som invandrare vilket även kan påverka hur man uppfattar sitt status och sin identitet i värdkulturen.

Andra faktorer som kan påverka självuppfattningen är förändringar i inkomstnivåer och socioekonomiskt status jämfört med det man tidigare haft. En annan viktig faktor är språknivån – från att vara kunnig i sitt hemspråk kan man nu uppleva att man har svårt att kommunicera med människor i det nya språket på samma nivå.

Men identitetsomprövning är inte den enda faktorn som kan orsaka migrationsrelaterad stress. Att flytta till en ny kultur innebär att vardagen kan bli svårare att klara av med exempelvis svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden och få kunskap om de sociala resurser som existerar inom värdkulturen utifall man behöver stöd. Inom psykologin existerar det en anpassningsmodell som beskriver den process som genomgås i vad som anses vara en framgångsrik anpassning till värdkulturen. Processen beskrivs som det följande:

Denna process påverkas av olika faktorer som exempelvis de anledningar till migrationen och om det upplevs av individen som ett frivilligt eller tvunget val. Migrerar man t.ex. på grund av att man behöver söka asyl i värdkulturen så kanske man inte upplever ”honeymoon” fasen lika starkt eftersom det finns en upplevelse av att man tvingats bort från sitt hem och liv till en ny främmande plats. För en del kan svårigheter i att anpassa sig bestå över längre tid p.g.a. exempelvis arbetslöshet eller lång väntetid till att få asyl och det tar därmed längre tid att övergå från kulturchock till anpassning.

Faktorer som inverkar på stressupplevelse

Stressupplevelsen och anpassningen till värdkulturen påverkas av olika faktorer. En av dessa är den anpassningsstrategi som individen tillämpar i förhållande till värdkulturen. Bland strategierna beskrivs integrationsstrategin i forskningen som den mest framgångsrika ifråga om att kunna anpassa sig med lägsta möjliga stress.

När individen integrerar så strävar de att behålla både den identitet som är grundad i härkomstkulturen samt etablera en identitet i värdkulturen. Detta utgör en skyddande faktor mot stress genom att individen har möjligheten att söka socialt stöd från olika håll; dels från personer med samma härkomst och personer med annan kulturell bakgrund i den nya kulturen.

Minst framgångsrik är marginaliseringsstrategin, där individen varken strävar till att ha en identitet i härkomst eller värdkulturen. Marginaliseringsstrategin ökar sannolikheten för stress genom identitetsförlust och minskad tillgång till socialt stöd.

Övriga strategier är assimileringsstrategin, där man strävar att etablera en identitet inom värdkulturen och frånsäga sig banden till härkomstkulturen. Motsatta strategin är separationsstrategin. Både strategier ökar risken för anpassningsstress i och med att de innebär mindre tillgång till socialt stöd. Att tillämpa separationsstrategin försvårar även möjligheten att bli delaktig i värdkulturen. En anledning till att man söker sig till separationsstrategin kan vara att man upplevt diskriminering eller social exkludering i det nya samhället och upplever därför att man inte kan bli delaktig i det.

Diskriminering utgör även i sig en orsak till stress.

Se också: Orsaker til stress

Således påverkar samhällets attityder till invandring och mångfald den anpassningsstrategi som tillämpas av individen och även graden av stress som anpassningen innebär.

Utöver diskriminering finns det andra faktorer som påverkar anpassningsstress, varav nedanför nämns några:

När den mänskliga kroppen utsätts för stress utsöndras stressämnena kortisol, noradrenalin och adrenalin. Dessa ämnen utsöndras i syftet till att förbereda kroppen inför handling som att t.ex. reagera fort inför faror och fyller därav en överlevnadsfunktion. Under längre perioder av stress som vid migrationsrelaterad stress leder till slut denna ständiga aktivering av kroppen inför hot till fysiologisk och psykisk utmattning. Faser i upplevelsen av långvarig stress sker således enligt det följande:

Hur får man hjälp för migrationsrelaterad stress?

Om man upplever att man har migrationsrelaterad stress kan man vända sig till en psykolog för stöd. Hos psykologer går det att få samtalsstöd där man tillsammans med psykologen samtalar om sin psykiska hälsa och utvecklar strategier för att ta itu med stressen.

Hos en psykolog finns det även möjlighet till psykoedukation, vilket går ut på att man lär sig mer om vad symtomen för stress är, hur det kan utlösas och hur man hanterar den. Tanken bakom psykoedukation är inte att erbjuda terapi utan att informera individen om sin stress för att de sedan kan arbeta med den på egen hand. Vid psykoedukation finns det även möjlighet till att ta med en anhörig så att man kan lära sig om psykisk ohälsa tillsammans.

Om man upplever att man vill komma i kontakt med andra som befinner sig i samma situation och samtidigt skapa nya sociala band så kan man vända sig till ett språkcafé. På språkcaféer får man träna sin svenska samtidigt som man kan få nya kontakter. För att få reda på var du kan hitta närmsta språkcafé verksamhet kan du vända dig till din kommun för mer information.