Sekundärtrauma

Sekundärtrauma

Sekundärtrauma kallas det tillstånd av andrahandstraumatisering som kan uppstå hos personal till följd av arbete med traumatiserade eller allvarligt lidande personer. Att vara sekundärt traumatiserad är en allvarlig situation som kräver behandling, trots att många drabbade kan ha svårt att inse när så är fallet.


Vad är sekundärtrauma?

Vissa yrkesgrupper utsätts för andra människors trauman genom arbetets inneboende natur. Socialarbetare, psykoterapeuter, vårdpersonal med flera kan dagligen behöva axla väldigt mycket traumatisk stress genom samtal med sina klienter eller patienter. Forskning visar att denna situation ofta leder till att den som arbetar med traumatiserade personer själv mår dåligt, som följd av den stora mängd mänskligt lidande hen upplever systematiskt på jobbet. Detta kallas för sekundärtrauma eller sekundär traumatisering.

I sverige är sekundärtrauma ett relativt okänt fenomen. Begreppet myntades i USA 1995, men många svenskar har aldrig hört talas om sekundär traumatisering. Sekundärtrauma är ett arbetsmiljöproblem både för den drabbade, dennes kollegor och omgivning samt för de klienter och patienter som den drabbade ska hjälpa. Därför är det viktigt att ta varningstecken på allvar.

Varningstecken för sekundärtrauma

Sekundärtrauma är ingen psykiatrisk diagnos eller psykisk sjukdom. Därför finns det ingen officiell beskrivning av symptom som ska uppfyllas för att en diagnos ska kunna sättas. Däremot finns det tydliga varningstecken som är viktiga att observera om du misstänker att du är i riskzonen för att utveckla sekundärtrauma. Vanligtvis brukar man tala om tre typer av varningstecken: Fysiska, beteendemässiga och emotionella.

Dessa innefattar bland annat:

  • Utmattning
  • Sömnsvårigheter
    • Huvudvärk
    • Ont i rygg och nacke
      • Ilska eller irritation
      • Ökad användning av droger eller alkohol
        • Ovilja att besvara mail eller samtal från jobbet
        • Känsla av vanmakt inför klienters historier
          • Skuld- och skamkänslor
          • Hopplöshetskänslor
            • Ångest
            • Nedstämdhet eller depression

I vissa fall kan du som lider av sekundärtrauma också börja fundera över att ta ditt eget liv.

Om du har akuta tankar om att ta ditt liv ska du ringa en psykiatrisk akutmottagning eller nödnumret 112. Det finns även flera andra stödnummer du kan ringa för hjälp. På www.suicidzero.se har organisationen Suicidzero exempelvis samlat tillgängliga hjälpresurser vid självmordsrisk.

Även organisationen Mind har en självmordslinje som finns tillgänglig på https://mind.se/hitta-hjalp/sjalvmordslinjen/. Även 1177, jourhavande människa, Bris och andra stödorganisationer går bra att kontakta om du känner ett brådskande behov av att prata med någon om dina självmordstankar. Oavsett vem du väljer att kontakta ska du bemötas med medkänsla och respekt. Tveka därför inte att ta kontakt med någon så fort du känner att du behöver akut stöd.

Behandling av sekundärtrauma

Om du misstänker att du lider av sekundärtrauma är det viktigt att du tar situationen på allvar. Många kan känna att deras lidande inte är viktigt då de endast behöver höra om traumatiserande upplevelser, inte gå igenom dem. Allvaret bakom sekundärtrauma ligger i den kumulativa effekten av alla historier och beskrivningar som den drabbade hör under längre tid. Att höra en fruktansvärd historia kanske känns som en liten anledning att själv söka vård - men om du lyssnar, empatiserar och försöker hjälpa personer som berättar om traumatiserande upplevelser varje dag blir bördan så småningom väldigt stor. Därför är det viktigt att du som utsatt tar steget och söker hjälp om du känner att historierna påverkar dig allt för starkt.

Sekundärtrauma behandlas med hjälp av terapi. När du söker vård för sekundärtrauma är det viktigt att du förklarar precis vilka varningstecken du upplever för att du ska få rätt vård. Tillsammans med din terapeut kan du få hjälp att hitta ett mer balanserat arbetssätt som hjälper dig att hantera de svårigheter ditt yrke innebär. Vilken typ av behandlingsterapi som passar dig bäst beror på din situation och dina mål med behandlingen.

“Tillsammans med din terapeut kan du få hjälp att hitta ett mer balanserat arbetssätt som hjälper dig att hantera de svårigheter ditt yrke innebär.”

Vad kan jag själv göra? 

Som yrkesverksam inom en sektor där du riskerar att utsättas för sekundärtrauma är chansen stor att du har några kunskaper om psykologi och bemötande. Trots detta kan det kännas svårt att själv ta in de kloka ord du kan försöka dela med en traumatiserad klient. Att lida av sekundärtrauma är mycket svårt, och kan i värsta fall påverka hela din livssituation. Därför är det viktigt att du gör allt du kan för att undvika och förebygga att drabbas.

Om du misstänker att du lider av sekundärtrauma är det bästa och viktigaste du kan göra att söka hjälp. Boka in ett möte med en psykolog eller psykoterapeut för att prata igenom dina svårigheter och hur du helst vill gå vidare. Att själv söka hjälp kan kännas svårt, speciellt när du vanligtvis sitter i den andra stolen - men kom ihåg att ditt mående är avgörande för din förmåga att själv hjälpa andra. Därför är det viktigt att du som redan drabbats söker vård.

Om du är orolig för att drabbas av sekundärtrauma och vill förebygga detta finns det några bra principer att hålla i bakhuvudet. För det första är det väldigt viktigt att göra allt du kan för att lämna jobbet på jobbet - försök att inte ta med dig historierna och mötena hem.

Du är i din yrkesroll när du arbetar, men hemma måste du kunna ha ett eget liv. Kom därför ihåg att påminna dig själv om att inte grubbla för mycket över jobbet när du väl är hemma - låt sådana tankar stanna kvar på arbetsplatsen!

Ett annat viktigt steg är att inte ta på dig för mycket i jobbet. Om du känner att du är stressad eller inte har tid att utföra allt du vill bör du se över om det finns några uppgifter eller aspekter du kan skippa. Genom att se till att du har lagom mycket att göra på jobbet ökar du din tolerans för tuffa möten och historier.

Slutligen är det ofta hjälpsamt att prata med någon du litar på om hur du mår. Bara vetskapen om att någon annan känner till att du är orolig för att delar av jobbet ska bli för mycket brukar kännas skönt. På det sättet vet du också att någon annan håller ett öga på ditt mående och kan hjälpa dig att känna igen varningstecken på sekundärtrauma om de skulle dyka upp.

“Att lida av sekundärtrauma är mycket svårt, och kan i värsta fall påverka hela din livssituation. Därför är det viktigt att du gör allt du kan för att undvika och förebygga att drabbas.” 

Sammanfattning

När personer som träffar och samtalar med traumatiserade personer i sin yrkesbana själva börjar må psykiskt dåligt som en följd av den traumatiserande berättelserna kallas detta för sekundärtrauma. Trots att sekundärtrauma är en relativt okänd term i Sverige idag är det inte ett helt ovanligt tillstånd. Den som lider av sekundärtrauma brukar uppvisa fysiska, beteendemässiga eller emotionella varningstecken såsom utmattning, irritabilitet eller undvikande beteenden.

Om du lider av sekundärtrauma är det viktigt att du söker hjälp, och om du är orolig att drabbas är det bra att hålla ögonen öppna för varningstecken och försöka att undvika för mycket stress. Kom ihåg att ditt eget mående också spelar roll - bara genom att ta hand om dig själv kan du också se till att ta hand om andra. 

Molly Byström
Författare: Molly Byström

Molly har allmänna kunskaper inom psykologi och fördjupat intresse av emotionsreglering, ångestbehandling och barn och ungas välmående.

Molly Byström
Författare: Molly Byström

Molly har allmänna kunskaper inom psykologi och fördjupat intresse av emotionsreglering, ångestbehandling och barn och ungas välmående.

FLER ARTIKLAR