Hörselhallucinationer - att höra röster
Det är relativt vanligt att höra röster. Upp till 41% av svenskarna har upplevt hörselhallucinationer någon gång i livet. Men är det skillnad om rösterna kommer inifrån eller utifrån? Läs mer om de bakomliggande orsakerna.
Få hjälp av psykolog för hallucinationer
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
Att höra röster är vanligare än man skulle kunna tro
Att höra röster eller att uppleva hörselhallucinationer som det kallas på fackspråk, kan vara en skrämmande upplevelse. Hörselhallucinationer är något vi i vår samtid ofta förknippat med psykoser. Men är det bara personer som lider av psykoser som kan uppleva hörselhallucinationer?
Det korta svaret på den frågan är: nej, att du hör röster behöver inte betyda att du lider av en psykos. Att höra röster är vanligare än man skulle kunna tro.
Studier har visat att mellan 5% och upp till 41 % av befolkningen har någon gång under livet upplevt hörselhallucinationer. Schizofreni, som är den vanligast förekommande psykossjukdomen, uppskattas däremot drabba ungefär 1 % av befolkningen.
Det finns ett flertal tillstånd där hörselhallucinationer är ett diagnostiskt kännetecken, men som enligt den diagnostiska manualen (DSM) inte kategoriseras som ett psykotiskt tillstånd.
- delerium
- vaskulär demens
- olika substansrelaterade tillstånd
- posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
- akut stressreaktion
- dissociativ identitetsstörning (DID)
- egentlig depression
- bipolär sjukdom
- borderline personlighetssyndrom
- schizotyp personlighetssyndrom
Hur kan vi förstå fenomenet ”att höra röster”?
De två vanligaste förklaringsmodellerna beskriver hörselhallucinationer antingen som ett dissociativt fenomen eller som ett psykotiskt symtom.
- DissociationDissociation är ett psykologiskt försvar mot trauma. Även om dissociation också kan vara framkallat av substansanvändning eller spirituellt utövande, definieras dissociation som en skyddsmekanism som tillåter individen att psykologiskt fjärma sig från upplevelser som är för överväldigande för psyket att processa.
- PsykosPsykos däremot är en psykiatrisk term som beskriver en förlust av kontakten med verkligheten där vanföreställningar och hallucinationer är en del av symtombilden. Psykotiska syndrom som schizofreni, förstås som sjukdomar i hjärnan som kan utlösas eller förvärras av psykosociala händelser, men som i grunden är biogenetisk till sin etiologi. Psykoser kan även utlösas av olika medicinska tillstånd eller substansanvändning.
Röster inifrån eller utifrån?
Den gängse förståelsen när det kommer till differentialdiagnostik mellan psykos och dissociation kommer från Jaspers (1913/1963) gamla teori som delar in hörselhallucinationer i två kategorier:
Pseudohallucinationer - rösterna kommer inifrån och realitetstestningen är intakt. PTSD, DID och icke-kliniska grupper har associerats med denna typ av hörselhallucinationer.
Riktiga hallucinationer - rösterna kommer utifrån och upplevs som verkliga. Psykoser har associerats med denna typ av hörselhallucinationer.
Kliniska studier har dock inte kunnat hitta stöd för Jaspers teori. Det verkar snarare som att rösterna kan upplevas komma både inifrån och utifrån, både hos psykospatienter, patienter med dissociativa tillstånd och icke-patienter.
Kliniska studier skiljer sig från Jaspers teori:
- Patienter med schizofreniRösterna kommer inifrån 52%, utifrån 42%
- Patienter med annan psykossjukdomRösterna kommer inifrån 31%, utifrån 39%
- Patienter med dissociativa tillståndRösterna kommer inifrån 73%, utifrån 41%
- Icke-patienterRösterna kommer inifrån 61%, utifrån 33%
Vilken roll spelar trauma när det kommer till att höra röster?
Att ha blivit utsatt för trauman som sexuella-, känslomässiga och fysiska övergrepp eller känslomässig- och fysisk försummelse under uppväxten är något som ökar risken att utveckla någon form av psykisk ohälsa senare i livet.
Att ha blivit utsatt för trauman under uppväxten ökar även risken att uppleva hörselhallucinationer senare i livet. Akut psykologisk stress eller återaktivering av tidigare trauman kan i många fall vara en utlösande faktor för hörselhallucinationer.
SAMMANFATTNING
Att höra röster kan vara en skrämmande upplevelse, men vanligare än man tror. Upp till 41% av befolkningen har någon gång hör röster inifrån eller utifrån som kan upplevas som verkliga. Hörselhallucinationer kan vara tecken på en underliggande psykisk eller stressrelaterad sjukdom då kroppens försvarsmekanismer aktiveras. I vissa fall kan symptomen och den underliggande orsaken bero på en psykos. Att bli utsatt för trauman under uppväxten ökar risken för att uppleva hörselhallucinationer senare i livet. Om du hör röster är det bra att kontakta en psykolog som arbetar med hallucinationer och få hjälp att undersöka den bakomliggande orsaken.
Få hjälp av psykolog för hallucinationer
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
FLER ARTIKLAR
Att leva med sjukdom
Alla drabbas av sjukdom någon gång i livet. För de allra flesta sker tillfrisknandet relativt snabbt och livet fortsätter som vanligt. Men vissa sjukdomar försvinner inte, utan blir kvar under väldigt lång tid eller resten av livet. Du som har diagnostiserats med en kronisk sjukdom kommer kanske aldrig att bli frisk från sjukdomen - men du kan ta dig vidare och lära dig att leva med den.
LÄS MER >
Samtalsterapi
Samtalsterapi är en form av behandling för dig som vill prata med någon om det problem eller den problematik du lider av. Den du träffar kan bland annat vara en legitimerad psykolog eller psykoterapeut som är utbildad i att prata med människor och att använda samtal som en behandlingsmetod.
LÄS MER >
Separationsångest
Att skiljas från en betydelsefull person eller trygg plats är något som skapar känslor i oss alla, och ibland kan dessa känslor bli så starka att de resulterar i ångest. Separationsångest är ett mångfacetterat fenomen som kan visa sig på olika sätt, och drabba både vuxna och barn. Om separationsångesten håller i sig under lång tid och orsakar lidande och problem i det dagliga livet, finns det goda skäl att försöka reda ut varför separationer väcker så starka reaktioner i en, och vad man kan göra för att lära sig leva med dem.
LÄS MER >
Skuld och skam
Skuld och skam är smärtsamma och ibland svårhanterliga känslor, som de flesta av oss upplever i måttliga mängder i våra liv. Att bära på stora mängder skuld och skam kan ge upphov till mycket lidande. Skuld- och skamkänslor klumpas ofta ihop men det finns vissa skillnader dem emellan som gör att de påverkar oss på olika sätt.
LÄS MER >
Sekundärtrauma
Sekundärtrauma kallas det tillstånd av andrahandstraumatisering som kan uppstå hos personal till följd av arbete med traumatiserade eller allvarligt lidande personer. Att vara sekundärt traumatiserad är en allvarlig situation som kräver behandling, trots att många drabbade kan ha svårt att inse när så är fallet.
LÄS MER >
Medberoendeproblematik
Medberoende är ett psykologiskt tillstånd och relationsmönster som man kan utveckla i en lång och nära relation till någon annan, till exempel sin partner eller någon av sina föräldrar. Tillståndet grundar sig ofta i kärlek och omtanke till någon man bryr sig om men får till slut negativ inverkan på oss själva. Medberoendet kan smyga sig på och kan bland annat innebära att man har svårt att säga nej till den personen i sin närhet som har ett missbruk eller annan beroendesjukdom.
LÄS MER >
Depression som följd av missbruk
Depressionen och missbruk förekommer ofta tillsammans och förstärker varandras problematik. Olika substanser bedövar negativa känslor temporärt men när ruset avtagit blir ofta effekten den motsatta. Vid långvarig användning kan drogerna göra att produktionen av hormonerna som ger kroppen samma känslor av lycka och avkoppling naturligt avtar vilket vidmakthåller missbruket.
LÄS MER >
Dysmorfofobi
Dysmorfofobi är en psykisk sjukdom där den drabbade har tvångstankar om sitt eget utseende. Det är en stark upptagenhet av en eller flera upplevda defekter som leder till ångest och har ofta en negativ inverkan på det sociala livet. För att lindra ångesten brukar människor med dysmorfofobi använda sig av olika kontrollbeteenden. Rekommenderad behandling är SSRI läkemedel eller KBT.
LÄS MER >