Att leva med sjukdom
Alla drabbas av sjukdom någon gång i livet. För de allra flesta sker tillfrisknandet relativt snabbt och livet fortsätter som vanligt. Men vissa sjukdomar försvinner inte, utan blir kvar under väldigt lång tid eller resten av livet. Du som har diagnostiserats med en kronisk sjukdom kommer kanske aldrig att bli frisk från sjukdomen - men du kan ta dig vidare och lära dig att leva med den.
Terapeuter som arbetar med allmän ohälsa
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
Så kan du leva med en sjukdom
När en person inte tillfrisknar från sin sjukdom trots behandling efter ett halvår kallades detta för en allvarlig sjukdom. Allvarliga sjukdomar kan kräva mycket behandling och i vissa fall vara tecken på en underliggande funktionsnedsättning. Många kroniska sjukdomar kan behandlas men alla kan inte botas helt. Detta innebär att sjukdomen kommer finnas kvar i kroppen under resten av livet.
Många som lider av en kronisk sjukdom har så kallade skov. Detta innebär att man under vissa perioder mår mycket bättre och ibland känner sig helt frisk, medan symtomen under andra perioder blir mycket värre och påverkar hälsan, måendet och vardagslivet.
Att drabbas av kronisk sjukdom är nästan alltid en väldigt svår upplevelse. Oavsett om sjukdomsförloppet sker långsamt eller tillståndet kommer plötsligt är det ett betungande besked att höra att ditt liv aldrig helt kommer återgå till hur det var tidigare. Många som drabbas av långvarig sjukdom blir väldigt nedstämda eller förtvivlade över den nya tillvaron. Sorg är en naturlig och förklarlig del av livet tiden efter det svåra sjukdomsbeskedet.
Du har med största sannolikhet förlorat en del vanor eller möjligheter till följd av din diagnos och för många hör nu smärta, obehag eller funktionshinder till den nya vardagen. Alla dessa omställningar tar tid och behöver bearbetas i ditt eget tempo. Det viktiga är att inte fastna i dessa tankebanor.
Ofta finns det hjälp och stöd att få från vården, habiliteringen eller stödgrupper. Oavsett vilken sjukdom du drabbats av är du aldrig ensam. Svårigheterna som ligger framför dig är prövningar som många andra tampats med förut. Det är viktigt att kunna be om hjälp även när allt känns hopplöst - det är förmodligen just då du behöver det som mest.
Psykisk och fysisk hälsa
Psykisk och fysisk hälsa hänger ihop. När du lider av fysisk smärta och begränsningar blir det psykiska lidandet också större. Några vanliga psykiska följder av kronisk sjukdom är:
- Depression eller nedstämdhet
- Ångest och oro
- Hopplöshetskänslor
- Dåligt självförtroende
- Lägre aktivitetsnivåer och sociala begränsningar
Alla dessa tillstånd är i sin tur riskfaktorer för att utveckla ytterligare psykiskt lidande.
Den psykiska hälsan kan ibland kännas irrelevant när kroppen ställer till mycket besvär för oss, men det är viktigare än någonsin att vara mån om sitt psykiska mående under stora påfrestningar och omställningar såsom besked om livslånga diagnoser. Därför är det viktigt att du som lär dig att leva med en sjukdom funderar över om du behöver stöd och hjälp för din psykiska hälsa. Ibland kan det vara svårt att själv känna igen tecken på att man mår dåligt. Då hjälper det ofta att prata med en närstående för att sätta ord på sina känslor.
Att vara närstående till någon med livslång sjukdom
Långvariga sjukdomar kan leda till besvär även för de som inte är fysiskt drabbade. Inom familjen blir det påtagligt stor skillnad när en familjemedlems livssituation plötsligt förändras
Om din närstående brottas med en riktigt allvarlig sjukdom är det väldigt vanligt att vara orolig. Du kan fundera mycket över framtiden och måla upp skräckscenarion om vad som kan hända nu. Genom att prata med den som är sjuk kan ni hjälpas åt att ta bort onödiga orosmoln och komma överens om vilka utmaningar som faktiskt behöver tid och energi.
Många barn har stora frågor kring sina föräldrars sjukdom. Det är vanligt att barn känner sig osäkra på innebörden av sjukdomen, och många utvecklar ångest och katastroftankar inför förälderns mående. Detta kan ibland uttrycka sig fysiskt, och oroliga barn kan bland annat berätta att de har huvudvärk eller en klump i magen.
Barn och unga kan också bli misstänksamma mot vårdpersonal och inte vilja gå till skolan eller lämna hemmet för att de vill hålla ett öga på den sjuke. Andra barn skäms över att en förälder har blivit sjuk, och försöker dölja situationen för sina vänner. Oavsett hur ditt barn reagerar på sjukdomen hjälper det alltid att prata om det som hänt på ett lugnt och förklarande sätt. Genom att prata med barn och närstående om sjukdomen kan ni hjälpas åt att reda ut missförstånd och frågetecken.
Genom att prata med barn och närstående om sjukdomen kan ni hjälpas åt att reda ut missförstånd och frågetecken.
Hjälp att få
Trots de nya begränsningarna finns det hjälp att få. Många tycker att det hjälper att prata med någon om förändringarna. Hjälp finns att få i form av samtalsstöd från exempelvis psykologer, samtalsteraputer eller kuratorer. Det finns även stöd i form av forum och samtalsgrupper online där du kan träffa andra personer som delar ditt tillstånd. Genom att prata med andra som vet vad du går igenom kan du känna dig mindre ensam och påminnas om att livet faktiskt fortsätter även med dina besvär.
Skammen och tystnaden som fortfarande råder kring psykiskt lidande gör att många döljer hur dåligt de mår av sin nya diagnos för omvärlden.
Det är viktigt att komma ihåg att du är långt ifrån ensam och att det finns många behandlingar, terapier och strategier som hjälper andra vars liv påverkas av kronisk sjukdom - trots att det inte känns så när du mår som värst.
Att leva med sjukdom är ett problem som flera tampas med, trots att du kan känna dig helt ensam om att ha problem. Det är alltid en god idé att försöka prata med någon du litar på om dina besvär. Chansen att de kan förstå i alla fall delar av det du går igenom är stor, och med största sannolikhet kommer du att få stöd och hjälp om du pratar med någon du litar på.
Vänner, familj och närstående är viktiga stöttepelare, men ofta är det också mycket hjälpsamt att prata med en professionell terapeut eller psykolog. Då kan ni tillsammans lägga upp en plan kring vilket typ av stöd just du behöver, och du får en egen plats att lyfta dina tankar och känslor inför situationen.
SAMMANFATTNING
Att leva med en långvarig sjukdom kan kännas svårt. Många behöver lång tid på sig för att komma till ro med den nya situationen, och för många följer en ordentlig sorgeprocess till följd av de möjligheter och bekvämligheter man plötsligt saknar. Det är heller inte ovanligt för både den sjuke och närstående att känna oro inför framtiden, och många målar upp skräckscenarion om vad som kan tänkas hända. Därför är det viktigt att ta hand om sin psykiska hälsa efter en sjukdomsdiagnos.
Att prata med vänner och familj kan betyda mycket. Även andra sjuka kan bidra med stöttning och förståelse - kom ihåg att du aldrig är ensam om att drabbas av en kronisk sjukdom. Om du känner att du fastnat i negativa tankar till följd av en diagnos bör du söka hjälp. Detsamma gäller om du eller ditt barn är närstående till en sjuk person och har blivit oroliga, nedstämda eller nervösa av den nya situationen. Att prata med någon om förändringarna brukar vara ett bra sätt att komma vidare för den som fastnat i negativa tankar och samtalen kan hjälpa dig att hitta hopp och glädje i livet igen.
Terapeuter som arbetar med allmän ohälsa
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
FLER ARTIKLAR
Hörselhallucinationer - att höra röster
Det är relativt vanligt att höra röster. Upp till 41% av svenskarna har upplevt hörselhallucinationer någon gång i livet. Men är det skillnad om rösterna kommer inifrån eller utifrån? Läs mer om de bakomliggande orsakerna.
LÄS MER >
Samtalsterapi
Samtalsterapi är en form av behandling för dig som vill prata med någon om det problem eller den problematik du lider av. Den du träffar kan bland annat vara en legitimerad psykolog eller psykoterapeut som är utbildad i att prata med människor och att använda samtal som en behandlingsmetod.
LÄS MER >
Att bli förälder
Föräldrablivandet är för många en spännande och samtidigt skrämmande tid som medför förändringar i relation till den egna kroppen, ens mål och mening med livet såväl som relationer till andra i ens omgivning. Fokus skiftar från en själv till en annan individ som är helt beroende av ens omsorger - ett stort ansvar präglat av såväl lycka som svårigheter.
LÄS MER >
Trotsålder
Trotsåldern är en benämning på ett skede i barndomen som de flesta barn går igenom under flera olika utvecklingsskeden. Beteendet kan då präglas av vad föräldrar ofta uppfattar som uppstudsighet, olydnad och respektlöshet. Trots det grundar sig trotsen mycket sällan i egentlig illvilja. Det kan vara hjälpsamt för både föräldrar och barn att veta vad beteendet egentligen beror på, samt att det är helt normalt.
LÄS MER >
Separationsångest
Att skiljas från en betydelsefull person eller trygg plats är något som skapar känslor i oss alla, och ibland kan dessa känslor bli så starka att de resulterar i ångest. Separationsångest är ett mångfacetterat fenomen som kan visa sig på olika sätt, och drabba både vuxna och barn. Om separationsångesten håller i sig under lång tid och orsakar lidande och problem i det dagliga livet, finns det goda skäl att försöka reda ut varför separationer väcker så starka reaktioner i en, och vad man kan göra för att lära sig leva med dem.
LÄS MER >
Tonårsförälder
Tonåren är en händelserik period för tonåringen själv men även för dig som förälder. Att vara tonårsförälder kan vara stimulerande och roligt, men det kan också vara en ordentlig prövning. Det händer mycket i en tonårings liv och det finns många saker som en förälder kan oroa sig för.
LÄS MER >
Skärmanvändning
Skärmanvändning är ett omdebatterat ämne då vi på kort tid har gått från ett liv utan mobiler till att vara ständigt uppkopplade. På tio år har skärmtiden fördubblats och många undrar hur detta påverkar oss, särskilt barn och unga. Men forskningsresultaten är oeniga, vissa visar samband mellan skärmtid och psykisk ohälsa medan andra hävdar att denna korrelation är för liten för att vara signifikant.
LÄS MER >
Stress på grund av barn
Att bli förälder innebär ofta förändringar, nya situationer och omprioriteringar. Att få barn kan vara en fantastisk och underbar tid - men för många kan barnen också bli ett stressmoment. Om du upplever stress på grund av dina barn är du långt ifrån ensam. Här kan du läsa mer om vad som orsakar stress på grund av barn och vad du kan göra själv för att underlätta situationen.
LÄS MER >