Skuld och skam

Skuld och skam

Skuld och skam är smärtsamma och ibland svårhanterliga känslor, som de flesta av oss upplever i måttliga mängder i våra liv. Att bära på stora mängder skuld och skam kan ge upphov till mycket lidande. Skuld- och skamkänslor klumpas ofta ihop men det finns vissa skillnader dem emellan som gör att de påverkar oss på olika sätt.


Skillnader mellan skuld och skam

Skuld och skam är sociala känslor, det vill säga känslor som involverar samspel människor emellan. Skuld och skam finns eftersom vi människor har förmågan att uppleva effekten av andras blickar på oss själva. Hur du ser på mig, eller hur jag tror att du ser på mig, har alltså avgörande betydelse för dessa känslor.

Skuld och skam klumpas ofta ihop. De kan förstås förekomma parallellt och ibland göda varandra, men det finns klara skillnader mellan vad de olika känslorna gör med oss. Det brukar sägas att man känner skuld för någonting man har gjort, medan man skäms för vad man är. Skuld är alltså kopplat till dina handlingar och skam till upplevelsen av ditt eget värde. Brené Brown, en amerikansk sociolog som forskat om bland annat skam, skriver att skillnaden mellan skuld och skam är skillnaden mellan “jag gjorde fel” och “jag är fel”.

Skuld uppstår när du överträder ett värdesystem. När du gör någonting du själv eller andra anser vara orätt. Skuld kan också uppstå när du låter bli att göra någonting som du borde ha gjort. Det dåliga samvetet gnager och det är en plågsam upplevelse. Men kopplingen till det egna handlandet kan erbjuda en väg ut ur skuldkänslan: du kan rannsaka dig själv, sona för den skada du gjort genom att be om förlåtelse och agera annorlunda i fortsättningen.

“Att uppfatta att vi utsätts för andras ogillande kan utlösa skam.”

Skam är en smärtsam upplevelse av att vara misslyckad och otillräcklig som människa. Skammen kännetecknas av sina kroppsliga uttryck: rodnad, sänkt blick, en kropp som hukar och liksom vänder sig in mot sig själv. Den sköljer över dig och får dig att ifrågasätta ditt eget värde. Eftersom skam är en så djupt obehaglig känsla har vi människor utvecklat en rad olika försvar mot den. Många gånger är det inte skammen vi märker utan dess försvar, exempelvis i form av självkritik eller aggression.

En annan skillnad mellan skuld och skam är hur de respektive känslorna påverkar psykiskt mående. Forskning visar att det finns ett starkt samband mellan skam och psykisk ohälsa. Samtidigt gäller det omvända för skuld: personer som är benägna att reagera med skuld, istället för skam, lider i mindre utsträckning av psykisk ohälsa.

Varför känner vi skuld och skam?

De känslor vi har med oss sedan födseln finns inte av en slump utan har fyllt en viktig funktion under människans utveckling. Därför kan man inte säga att någon känsla är bättre eller sämre än en annan, utan alla behövs för att klara av livet. Positiva känslor som glädje, intresse och lust får oss att söka upp och fortsätta med sådant som får oss att må bra. Negativa känslor som till exempel rädsla, avsmak och skam får oss istället att avbryta och undvika beteenden som aktiverat dem.

Skam fungerar som en varning då vi riskerar att bli uteslutna ur flocken. Skammen signalerar att du måste förändra någonting hos dig själv för att bättre passa in i gruppen. Denna signal kan ha varit en central överlevnadsfördel, eftersom ingen överlever ensam på savannen, men det är inte alltid som känslan träffar rätt.

Ibland kan hjärnan tolka situationer fel vilket leder till att du känner skam utan egentlig anledning. Hur och när man upplever känslor skiljer sig dessutom mellan individer, beroende på vilka erfarenheter man har sedan tidigare. Benägenheten att känna skam har ofta ett samband med vilka signaler man har uppfattat under sin uppväxt. Som barn är man helt beroende av sin vårdnadshavare, vilket medför att skamkänslorna kan bli extra starka i relation till denne. Upplevelser av avvisande och avbruten närhet tidigt i livet kan öka skambenägenheten i vuxen ålder.

När vi känner skuld har vi tillräckligt med empatisk förmåga för att sätta oss in i hur vårt handlande har påverkat en annan person. Skuld kan därför fylla en viktig social funktion genom att motivera människor till att ta ansvar för sina handlingar och vårda sina relationer.

Just ansvar är ett nyckelord när man pratar om skuld. Ibland tar man på sig mer skuld än man rimligen kan ha ansvar för. Kanske för den lättnads skull som uppstår när man ber om ursäkt och blir förlåten. Eller kanske för att någon lägger skuld på dig som inte är din.

Det är normalt att känna skuld när man vet att man har gjort någonting fel. Överdriven skuld uppstår när man tar på sig skulden för andras handlande eller omständigheter som ligger utanför ens eget ansvar. Den överdrivna skulden tar mycket energi och begränsar i längden tillvaron.

Hantera skuld och skam

De flesta människor upplever måttliga mängder av skuld och skam i sin vardag. Dessa känslor kan som sagt medföra positiva effekter, till exempel främja relationer och göra oss mer benägna att ta ansvar för våra handlingar. Återkommande skamkänslor eller en överdriven skuldbörda orsakar dock stort lidande. Det finns olika sätt att hantera skuld- och skamkänslor på.

När känslan av skuld beror på att du genom ditt eget agerande brutit mot din egen och/eller samhällets uppfattning om vad som är rätt och riktigt, kan skulden hanteras genom att du erkänner vad du gjort och ber den som berörs om ursäkt. Men det är inte alltid vi får förlåtelse när vi ber om den. Det är möjligt att tilliten tagit skada av ditt handlande och det kan krävas tid och omsorg för den att läka. Kanske är du den, eller en av dem, som tagit skada av ditt handlande? Är det så att även du behöver förlåta dig för att det blev fel?

Skäms så mycket att skammen till och med kan bli en hemlighet för sig själv. Men i tysthet kan skammen bara växa. Därför är det första steget för att övervinna den att bryta tystnaden och erkänna att den finns där. Nästa steg är att dela med sig av sin upplevelse med någon annan. Brené Brown skriver: “om vi delar vår berättelse med någon som svarar med empati, kan skammen inte överleva.” Medkänsla är nämligen skammens motgift. Den tvättar bort den klibbiga känslan av att inte duga och visar att rädslan för att bli utesluten är obefogad. Du får finnas.

Några konkreta punkter för att hantera skamkänslor:

  • Uppmärksamma känslan. Var sitter den i kroppen? Hur tar den sig uttryck? Vad tänker du just nu?
  • Försök att se känslan i sitt sammanhang. Det kan göra det lättare att både acceptera och lösgöra sig från den. För en del kan det räcka med att undersöka hur skam fungerar och påverkar oss i allmänhet. Andra behöver en djupare förståelse för sin egen historia för att se sina reaktioner i ett sammanhang. Hur har du blivit bemött tidigare i livet när någonting varit svårt? Vad ger det för ledtrådar om hur du fungerar idag?

    • Berätta om känslan för någon du litar på. När vi blir bemötta med empati avdramatiseras skammen och den minskar automatiskt.
    • Var snäll mot dig själv. Försök att rikta samma förståelse och medkänsla som du skulle visa för en vän mot dig själv. Många dömer sig själva hårdare än andra. Hur skulle du bemöta en vän som var i din situation? Det kan vara svårt i början men det går att träna upp sin självmedkänsla.

SAMMANFATTNING

Skuld och skam är smärtsamma känslor som de flesta av oss upplever i måttliga mängder i vardagen. Ursprungligen fyller dessa känslor en funktion genom att skicka signaler till oss om hur samspelet med andra människor fungerar. När skuld- och skamkänslor blir överväldigande orsakar de dock stort lidande.

En skillnad mellan skuld och skam är att skuld handlar om att man anser sig har gjort någonting fel. Skam handlar om att man anser sig vara fel. Det finns ett samband mellan skambenägenhet och psykisk ohälsa. För den som lider av stora skuld- eller skamkänslor finns det strategier som kan göra det lättare att hantera känslorna.

Livia Ericsson
Författare: Livia Ericsson

Livia är kunnig inom psykologi och särskilt intresserad av utvecklings- och personlighetspsykologi.

Livia Ericsson
Författare: Livia Ericsson

Livia är kunnig inom psykologi och särskilt intresserad av utvecklings- och personlighetspsykologi.

FLER ARTIKLAR