Barnet mellan 3 och 4 år

Barn mellan 3 och 4 år

Efter en för många utmanande tid under den så kallade trotsåldern, går barnet när det är cirka tre år gammalt in i en lugnare period. Det är viktigt för utvecklingen att barn får testa sina egna gränser och sin egen vilja, men det leder till många konflikter och upplevs som utmanande för många (enligt vissa studier uppstår mindre konflikter så ofta som var tredje minut i tvåårsåldern). Det kan vara skönt att veta att det kommer en lugnare tid då barnet testar gränserna mindre ofta.

Det är vanligt att barn i den här åldern tillbringar mycket tid med att observera andra och vill göra likadant. I Sverige har de flesta barn vid den här åldern börjat i förskolan. Mer tid spenderas nu borta från föräldrarna och de ingår i ett socialt sammanhang med andra barn, utanför den närmaste familjen.

Barn tycker ofta att det är roligt att leka med andra barn. Ett viktigt steg i den kognitiva utvecklingen, mentalisering, inträffar runt fyra års ålder. Mentaliseringsförmågan innebär förståelse för sitt eget och andras medvetande. Det medför att man bättre förstår skillnaden mellan sina egna och andras tankar, känslor och avsikter. Det är en grundläggande del i samarbete och samspel med andra. Denna utveckling märks i barns sätt att vara mot varandra i den här åldern; i jämförelse med yngre barn delar fyraåringen till exempel med sig mer och har lättare att acceptera andra roller än huvudrollen i lekar.

Utmaningar i 3-4 års åldern

Under förskoleåldern börjar barnet utveckla identitet och självuppfattning. Då är det viktigt att mötas av respekt för sina behov, åsikter och egna preferenser. Att bli bemött med hån kan vara förödande för den begynnande självuppfattningen. Om barnet får känna sig kompetent, framförallt inom områden som är viktiga för hen själv, och får sitt djupt mänskliga behov av social acceptans tillgodosett, har hen goda förutsättningar att utvecklas tryggt i sin egen identitet och forma en god självkänsla.

Kring tre års ålder slutar många barn att använda blöja. De kan då själva gå på pottan eller toaletten, men behöver fortfarande hjälp med att torka sig och tvätta händerna. Men alla barn utvecklas olika och de finns de som slutar med blöja mycket senare, liksom det finns de som slutar tidigare. Det är viktigt att låta barnet utvecklas i sin egen takt. Som förälder kan man försöka intressera barnet för pottan, men inte vara påstridig. Vänta istället in barnet och bejaka intresset när det känner sig redo.

Om barnet får känna sig kompetent, framförallt inom områden som är viktiga för hen själv, och får sitt djupt mänskliga behov av social acceptans tillgodosett, har hen goda förutsättningar att utvecklas tryggt i sin egen identitet och forma en god självkänsla.

Vad kännetecknar olika faser?

Alla barn är olika och det finns variation i vilken takt man utvecklas. Vid tre till fyra års ålder är det vanligt att barnet brukar kunna:

• Räkna två till tre föremål
• Rita en huvudfoting (människa med huvud, armar och ben)
• Förstå skillnaden mellan lika och olika
• Benämna de vanligaste färgerna
• Ha en uppfattning om tid (med förståelse för begrepp som nu, senare, före, efter)
• Försöka lösa konflikter

Barnet börjar få förståelse för tid, mängder och skillnader. En uppfattning om tiden börjar formas, även om den inte är lika tydlig som en vuxens. Barnet kan förstå vad “före” och “efter” innebär men har inget begrepp om hur långt en timme är. Begynnande förståelse för mängder och delar kan göra det intressant för barnet att dela ut saker för att se hur långt det räcker. Millimeterrättvisa blir viktigt för många barn; får ett barn två kakor ska alla barn få två kakor.

Mentaliseringsförmågan bidrar till att barn i den här åldern blir bättre på att lösa konflikter. De börjar få den kognitiva kapaciteten att förstå hur situationen upplevs av någon annan och blir därmed mindre centrerade kring sitt eget perspektiv än tidigare.

Vad händer i hjärnan?

Mellan tre och fem års ålder sker en intensiv utveckling av hjärnans kognitiva mognad. De exekutiva funktionerna och inhiberingsförmågan tar ett stort kliv framåt. De exekutiva funktionerna hjälper oss bland annat att planera och genomföra handlingar.

De är kopplade till de främre delarna av hjärnan, frontalloben, och det är alltså kring den här åldern som dessa delar i hjärnan börjar utvecklas ordentligt. Frontalloben fortsätter att mogna ända upp i tjugoårsåldern, men utvecklingen är som mest intensiv i den här åldern.

När de exekutiva funktionerna utvecklas blir man bättre på att hejda sina impulser. Tänkandet blir jämförelsevis mer flexibelt och man klarar av att hålla mer information i det omedelbara minnet. En del forskare menar att det är tack vare denna utveckling som barn i just den här åldern får en förbättrad mentaliseringsförmåga. När man kan hejda sin första impuls hinner man tänka ett varv till och sätta sig in i hur någon annan upplever en händelse eller situation. På så sätt kan exempelvis konflikthantering underlättas.