Att bli förälder
Föräldrablivandet är för många en spännande och samtidigt skrämmande tid som medför förändringar i relation till den egna kroppen, ens mål och mening med livet såväl som relationer till andra i ens omgivning. Fokus skiftar från en själv till en annan individ som är helt beroende av ens omsorger - ett stort ansvar präglat av såväl lycka som svårigheter.
Hitta en legitimerad behandlare här:
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
Vanliga reaktioner första tiden
Att bli förälder för första gången medför omställningar på alla plan i livet, med nya roller och ansvar. Under en graviditet kan man som blivande förälder ha hunnit bearbeta och tänka över den här omställningen och i viss mån planera för den, men den kan ändå te sig som något av en chock för många, och kanske blir det inte alls som man tänkt sig.
Det kan även vara så att man blivit förälder genom adoption eller på ett oväntat och snabbt sätt, där inte graviditetens nio månader har funnits som tid för förberedelse, vid exempelvis ett för tidigt fött barn. Då kan det vara viktigt att ta sig tid för sig själv att fundera över på vilka sätt tillvaron nu har ändrats och hur man tänka sig att hantera det.
Att ta stöd av en annan förälder eller stöttande personer i sin omgivning kan vara till stor hjälp, både för att bolla känslor och tankar, men även för mer praktiska aspekter av föräldraskapet.
För många blir inte verkligheten med barn alls så som de förväntat sig, utan kan på många sätt vara svårare och mer påfrestande än tänkt. För andra är det närmast tvärtom, och det man har gått och oroat sig för innan blir inte så farligt som man trodde. Att ge sig själv tid att landa i sitt föräldraskap är viktigt, och kanske innebär det att avböja besök från släkt och vänner under de första veckorna.
Hjälp och råd från välvilliga närstående kan ses som en tillgång, men kan också bli påfrestande. Att lära sig lyssna till sin egen instinkt och lita till sin förmåga som förälder räcker för det mesta för att bli en bra sådan. Allt behöver inte göras perfekt, bara tillräckligt bra.
Fysiska, känslomässiga och relationella förändringar
Det är vanligt för den som föder ett barn att känna sig nedstämd den första tiden efter förlossningen, i upp till två veckor. Detta till stor del med anledning av den fysiska påfrestning en förlossning innebär, och hur kroppen nu behöver återhämta sig, ställa om sina hormonnivåer och läka.
Även psykiskt kan förlossningen vara mycket påfrestande, och kanske skrämmande eller ångestfylld. Att bli hemskickad från BB kan för andra kännas som att lämna tryggheten och kastas ut i det okända. Trots hur föräldrablivandet ofta framställs i både traditionella och sociala medier så präglas den första tiden av föräldraskapet för de flesta inte bara av glädje och lättnad, utan även många obesvarade frågor och svårigheter. Du har rätt att få information på din BB-avdelning om den första tiden som förälder. Här följer en kort sammanfattning av vad som kan vara att vänta;
- Fysiska förändringar och sömnDen som fött barn upplever stora fysiska förändringar, men i de flesta fall brukar kroppen läka bra av sig själv. Om så inte är fallet bör man komma i kontakt med vården, eller om man får symtom som feber, mycket kraftiga blödningar eller illaluktande flytningar. 1177 Vårdguiden erbjuder mer information om fysiska symtom man kan drabbas av efter förlossning.
Gemensamt för de flesta nyblivna föräldrar är en förändrad nattsömn, med ett litet barn som vaknar många gånger under natten. Sömnbristen blir lätt påfrestande, och är man två eller fler som har ansvar för barnet kan det vara en bra idé att sätta upp ett schema för vem som har ansvar när, så att åtminstone en kan få sova natten ut. - Känslomässiga förändringar, stress och oro För nya föräldrar förknippas föräldrablivandet med stor lycka och kärlek, men den första tiden kan också präglas av oro, ångest och en rädsla för om man duger som förälder. Att behöva anpassa sig till sin nya situation kan upplevas stressande, och som att “alla andra klarar det ju”. Men medan det är sant att de flesta klarar sig igenom den första tiden, betyder det inte att de gör det utan problem.
Alla knyter inte heller an till sitt barn på en gång, vilket kan medföra känslor av skuld och skam. En del beskriver inre perspektivskiften och den nya synen på sig själv som förälder som “en dörr som öppnats, som inte går att stänga igen”. Medan detta för vissa innebär trygghet och en känsla av mening, kan det för andra upplevas skrämmande att inte kunna backa ur föräldraskapet. Det är viktigt att komma ihåg att det är helt normalt att känna motstridiga känslor, och det kan hjälpa att tala om dem högt. - Förändringar i relation till partner Ett barn förskjuter rollfördelning och kräver mycket omsorg, tid och energi - vilket kan göra andra relationer lidande. Frågor rörande ansvarsfördelning inom en parrelation kan bli känsliga och bristen på sömn kan minska tålamodet med varandra. Att ge relationer tid och att öppet prata igenom det som känns svårt och skapa strategier tillsammans kan hjälpa för att ta sig igenom den första, omtumlande tiden.
Även andra relationer påverkas av föräldraskapet - kanske har du tidigare barn som nu fått ett syskon, eller så har du vänner som du plötsligt inte tycks prata med om något annat än ditt föräldraskap. Även relationen till dina egna föräldrar och din ursprungsfamilj brukar förändras när du själv blir förälder - ibland till det bättre, ibland med nya svårigheter. Oavsett situation så kommer det ta lite tid att ställa om, både för dig och personer i din omgivning. - Sömnbrist / insomniaär det vanligaste sömnproblemet, varför resten av artikeln kommer att handla om det. Insomni kan innebära problem med att somna, uppvaknande under natten eller dålig sömnkvalité. Bakom ligger ofta stress, oro och/eller depression men ibland också andra psykiatriska problem som en psykolog kan hjälpa dig med, eller fysiska problem. Misstänker du att du sover dåligt som en biverkning av medicinering så bör du kontakta din läkare.
En del beskriver föräldraskapet som en dörr som öppnats, som inte går att stänga igen. Medan detta för vissa innebär trygghet och en känsla av mening, kan det för andra upplevas skrämmande att inte kunna backa ur föräldraskapet. Det är viktigt att komma ihåg att det är helt normalt att känna motstridiga känslor, och det kan hjälpa att tala om dem högt.
Barnet
Barnets största behov i början av livet är närhet, mat och sömn. Hudnära kontakt och lugn och ro ger barnet trygghet och återhämtning och kan samtidigt stärka bandet mellan barn och förälder. Den första tiden i livet vill barnet också äta ofta, genom amning eller flaska.
Även om barnet också sover mycket så görs detta i kortare intervaller än för en vuxen, vilket innebär många väckningar under natten. För förstagångsföräldrar kan det också vara bra att känna till att ett nyfött barn andas lite oregelbundet, ofta snörvlar, får hicka eller nysningar.
Något som också påverkar spädbarn är deras medfödda temperament, som kan göra de enklare eller svårare att lugna. “Enkla” barn brukar beskrivas som oftast förnöjda, och de reagerar snabbt på tillgodosedda behov och tröstas enkelt av en omhändertagare.
Så kallade svåra barn är inte lika lätta att lugna då de gråter, vilket kan vara mycket påfrestande. Spädbarnskolik kan vara en annan orsak till ett otröstligt barn, som gör att barnet skriker i flera timmar i sträck, i intervaller och med till synes mycket ont i magen.
Detta kan bero på att matningen inte fungera som den ska, men är inte ett resultat av att du som förälder gjort fel - kolik är vanligt och uppträder hos 10% av nyfödda barn - oftast är symtomen som svårast vid sex till åtta veckors ålder. För det allra mesta går det över av sig själv, men förloppet kan underlättas av massage, undvikande av nikotin och koffein eller hjälpmedel som tröstnapp eller en så kallad pysventil, vilken kan låta gas i magen släppas ut genom ändtarmen.
Undvikande av viss kost kan också minska symtomen. I det stora hela är dock tid och tålamod det enda riktiga botemedlet mot kolik. Viktigast av allt är att aldrig skaka ditt barn, då detta kan ge livshotande skador. Se istället till att ge dig själv pauser, och försök ta hjälp av anhöriga då det blir påfrestande. Att sova i skift kan vara en lösning. Om du tror att ditt barn har drabbats av kolik kan du söka hjälp på barnavårdscentralen för råd och stöd. Där kan du även få hjälp med egna sömnbesvär, stress och oro kring föräldraskapet.
Se till att ge dig själv pauser, och försök ta hjälp av anhöriga då det blir påfrestande. Att sova i skift kan vara en lösning.
Utmaningar att bli förälder
Det är helt normalt att ha många olika typer av känslor i början av föräldraskapet. Att känna sig otillräcklig, stressad och orolig i kombination med sömnbrist kan göra den första tiden särskilt svår. Tidigare besvär med psykisk ohälsa ökar risken för en tung första tid av föräldraskapet, och om så är fallet, eller om nedstämdheten tycks särskilt intensiv eller långvarig, så bör man söka hjälp på mödra- eller barnavårdscentralen så fort som möjligt.
10-15% av nyblivna mödrar drabbas av ett tillstånd som kallas förlossningsdepression, som medför ångest, djup nedstämdhet, kraftiga humörsvängningar, sömnstörningar, skuldkänslor, koncentrationssvårigheter och i vissa fall tankar på självmord. I extrema fall kan en förlossningsdepression utvecklas till en förlossningspsykos, med stora risker för både förälder och barn. Ett sådant tillstånd brukar komma inom en månad efter att barnet är fött, och kräver omedelbar uppsökning av akutvård.
Idag kontrolleras alla som fött barn för förlossningsdepression, och på många ställen även den icke-födande föräldern, som kan ha känslor av distans till barnet, ett utanförskap eller en känsla av otillräcklighet som förälder. Ibland kan man uppvisa en del av symtomen utan att få diagnosen. Även du som blivit förälder genom adoption kan uppleva nedstämdhet och motstridiga känslor. Ofta finns det speciellt stöd riktat till dig att söka genom speciella adoptionsgrupper och föräldraskapsstöd.
Sök hjälp om du upplever svåra och bestående psykiska eller fysiska besvär, eller om föräldraskapet känns alltför svårt att klara av. Det finns stöd och råd att få från professionella yrkesverksamma såväl som andra i samma situation som du - ofta anordnar barnavårdscentraler samtalsgrupper för nyblivna föräldrar.
Kontakta din barnavårdscentral eller ring sjukvårdsupplysningen för mer information om hur du gör och vad det finns för hjälp att få. Och vänta inte - ju tidigare du får hjälp med dina besvär, desto bättre för både dig och ditt barn.
SAMMANFATTNING
Trots en tid som för många präglas av både stress, nedstämdhet och många obesvarade frågor så kan det vara en dröm som går i uppfyllelse att bli förälder. Den fysiska, känslomässiga och relationella omställningen som föräldraskapet innebär är något varje individ måste lära sig att själv handskas med, på sitt eget sätt. Med det sagt finns det mycket råd och stöd att få för den som tycker att det känns tungt och svårt, både från vården, från anhöriga och från andra föräldrar.
Hitta en legitimerad behandlare här:
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
FLER ARTIKLAR
Att leva med sjukdom
Alla drabbas av sjukdom någon gång i livet. För de allra flesta sker tillfrisknandet relativt snabbt och livet fortsätter som vanligt. Men vissa sjukdomar försvinner inte, utan blir kvar under väldigt lång tid eller resten av livet. Du som har diagnostiserats med en kronisk sjukdom kommer kanske aldrig att bli frisk från sjukdomen - men du kan ta dig vidare och lära dig att leva med den.
LÄS MER >
Trotsålder
Trotsåldern är en benämning på ett skede i barndomen som de flesta barn går igenom under flera olika utvecklingsskeden. Beteendet kan då präglas av vad föräldrar ofta uppfattar som uppstudsighet, olydnad och respektlöshet. Trots det grundar sig trotsen mycket sällan i egentlig illvilja. Det kan vara hjälpsamt för både föräldrar och barn att veta vad beteendet egentligen beror på, samt att det är helt normalt.
LÄS MER >
Tonårsförälder
Tonåren är en händelserik period för tonåringen själv men även för dig som förälder. Att vara tonårsförälder kan vara stimulerande och roligt, men det kan också vara en ordentlig prövning. Det händer mycket i en tonårings liv och det finns många saker som en förälder kan oroa sig för.
LÄS MER >
Skärmanvändning
Skärmanvändning är ett omdebatterat ämne då vi på kort tid har gått från ett liv utan mobiler till att vara ständigt uppkopplade. På tio år har skärmtiden fördubblats och många undrar hur detta påverkar oss, särskilt barn och unga. Men forskningsresultaten är oeniga, vissa visar samband mellan skärmtid och psykisk ohälsa medan andra hävdar att denna korrelation är för liten för att vara signifikant.
LÄS MER >
Stress på grund av barn
Att bli förälder innebär ofta förändringar, nya situationer och omprioriteringar. Att få barn kan vara en fantastisk och underbar tid - men för många kan barnen också bli ett stressmoment. Om du upplever stress på grund av dina barn är du långt ifrån ensam. Här kan du läsa mer om vad som orsakar stress på grund av barn och vad du kan göra själv för att underlätta situationen.
LÄS MER >
Mobbning barn
Mobbning är när en person blir illa behandlad av en eller flera andra vid upprepade tillfällen. Mobbning påverkar ett barns liv på flera olika sätt och kan sätta spår för resten av livet. Det finns dock mycket hjälp att få och många personer som arbetar aktivt för att motverka denna typen av kränkningar.
LÄS MER >
Bonusfamiljen
Alla familjer stöter på utmaningar. Men hindren som bonusfamiljen stöter på saknar samma utrustning att hantera dem då relationsbanden inte är inbyggda som i kärnfamiljen. Därför är det är viktigt att låta uppbyggnaden av den nya gemenskapen ta tid och att visa hänsyn och lyssna på barnen. Gå inte in i någon roll utan försök var dig själv i den nya familjen.
LÄS MER >
Neuropsykologisk utredning och testning
Neuropsykologisk utredning och testning görs ofta för att ta reda på mer om psykisk problematik med funktionsnedsättande karaktärsdrag. Neuropsykologiska utredningar är till för att reda ut vad som kan göras för att förbättra livssituationen för den som söker vården.
LÄS MER >