• Logga in
  • Hem
  • Alla artiklar
    • Psykiskt välmående
    • Behandlingsmetoder
    • Barn och familj
    • Relationer
    • Arbetspsykologi
  • Frågor och svar
  • Kontakt
  • Logga in
Skärmanvändning

Skärmanvändning

Skärmanvändning är ett omdebatterat ämne då vi på kort tid har gått från ett liv utan mobiler till att vara ständigt uppkopplade. På tio år har skärmtiden fördubblats och många undrar hur detta påverkar oss, särskilt barn och unga. Men forskningsresultaten är oeniga, vissa visar samband mellan skärmtid och psykisk ohälsa medan andra hävdar att denna korrelation är för liten för att vara signifikant.


Stöd finns för överdriven skärmanvändning

{{ employee.display_name }}

leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut

{{ employee.store.store.name }}

{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}

{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
Boka Ring nu Ring nu Mejla nu
Fler som kan hjälpa

Förändring över tid  

Skärmtid syftar på hur mycket tid som man avsätter framför olika typer av skärmar, exempelvis telefonen, teven, surfplattor eller datorn. Statens medieråd har genomfört två undersökningar om barn och ungas medievanor, en år 2005 och en år 2017.

På denna tid har de varit tvungna att omvärdera begreppet högkonsument, tidigare relaterade detta till någon som spenderade tre eller fler timmar vid en skärm men idag är den andelen mer än 50% av användarna och denna grupp kan därför inte längre definieras som högkonsumenter då de tillhör normen. Bland 9–12 åringar har denna grupp fyrdubblats och under de två år som gått sedan studien genomfördes har kurvan bara fortsatt uppåt.

Det är lätt att bli alarmerad av dessa siffror men man måste ha i åtanke hur användningen och åtkomsten till skärmarna förändrats sedan 2005. Idag är den smarta mobilen ett naturligt inslag i de flesta människors vardag och termen medieanvändning innehåller så mycket mer än det gjorde för tio år sedan. Det blir svårare att separera på vad som är konsumtion och vad som är kommunikation.

En forskare om media vid namn Mark Deuze säger att internets genombrott har inneburit att livet förändrats från ett liv med medier till ett liv i medier. För tio år sedan handlade det om en enkelriktad kommunikation då individer blev matade med media utan att direkt bidra. Men idag är vi även producenter av innehållet då vi hela tiden uppdaterar våra vänner om vad som händer i våra liv via sociala medier.

Hur hanteras för mycket skärmtid?

Vad som är för mycket skärmtid är individuellt, det kan inte förenklas till en fråga om tid utan handlar mer om vad man gör med tiden. Det finns inga rekommendationer kring hur många timmar barn bör spendera framför en skärm utan måste anpassas utefter barnets enskilda behov.

Så länge barnet mår bra och skärmtiden inte inverkar på andra områden i livet behöver man inte begränsa användningen. Däremot är det viktigt att ha lite översikt över vad tiden används till, om medierna som konsumeras kan vara skadliga. För en aktiv dialog med barnen och engagera dig i deras intresse för det som föregår innanför skärmen.

Om man ändå kommer fram till att skärmtiden påverkar ens eget liv eller ens barns liv negativt så är det viktigt med tydlig gränssättning. Dessa gränser bör inte lämna rum för tolkning eller för många undantag utan ska vara tydliga och gälla för både dig själv och barnen. Uttalade tider kanske inte är det viktigaste att fastställa utan att vissa saker ska vara uträttade innan mobilen får plockas fram, eller att vissa tider och tillfällen ska vara skärmfria. Diskutera i hela familjen hur ni vill att det ska vara när ni umgås.

Middagen är den viktigaste måltiden för en familj, att ha ögonkontakt reglerar stress och negativa affekter, därför är det en bra tidpunkt att vara mobilfria. Att undvika skärmar en timme innan läggdags är också en bra rekommendation då det blåa ljuset stör sömnen, därför bör man inte heller ha dator eller tv i sovrummet. Lägg mobilen någonstans utom räckhåll så du inte lockas till slentrianmässig användning. Det finns också appar man kan använda där du exempelvis blir belönad desto längre tid det går utan att du använder mobilen.

Vad säger forskningen om skärmtid avseende konsekvenser?

Debatten kring skärmanvändning tenderar att bli polariserad och känslostyrd. För äldre generationer är det något som känns så fundamentalt fel med unga som hellre stirrar ner i sin telefon än interagerar med sin omvärld. För de yngre är det däremot genom skärmarna som de kan kommunicera med världen. Viktigt kan vara att påminna sig om att de paradigmskiften som ny teknik inneburit alltid har lett till moralpanik.

En psykologiprofessor vid namn Jean Twenge publicerade forskning som skakade om hela USA, den bekräftade de vuxnas oro om att skärmarna har tagit över deras barns liv. Hon visade på ett samband mellan den ökade psykiska ohälsan bland unga och deras mediaanvändning. Enligt henne innebar varje timme som de unga tillbringade framför skärmen att de känner sig mer ensamma, oroliga och deprimerade.

Särskilt utsatta är flickor som jämför sig med de ouppnåeliga ideal som så ofta framförs på sociala medier. Stressen hos samma grupp har också ökat lavinartat i samband med smartphoneexplosionen. Men kritik har börjat framföras mot dessa forskningsresultat och det är svårt att bestämma om det föreligger något orsakssamband eller om det är någon annan underliggande faktor som skapar korrelationen. Riktningen på sambandet har heller inte blivit fastställt och därför vet man inte om skärmanvändningen leder till större ohälsa eller om det är individer som redan mår dåligt som använder sig mer av medier. Andra forskare säger också att sambandet mellan skärmtid och psykisk ohälsa är väldigt svag, exempelvis menar de att intagandet av en stadig frukost är tre gånger viktigare för välmåendet.

Fortfarande vet man ganska lite om hur skärmarna påverkar vår hälsa och det behövs studier som inte bara tittar på skärmtid utan vad denna används till. Man får inte glömma att det även finns positiva effekter då datorspel förbättrar rumsuppfattning och problemlösningsförmåga. Skärmanvändningen leder också till bättre föreställande förmåga, men på den negativa sidan kan det också leda till sämre förmåga att handskas med negativa affekter som skuld, skam och rädsla.

En bok vid namn Alone Together beskriver en trend där människor föredrar att skriva än att interagera med varandra ansikte mot ansikte. Denna flykt från verklig konversation verkar leda till svårigheter med hur vi relaterar till andra men också svårigheter med att relatera till oss själva. Konversationer i verkliga livet är oreglerade och oförutsägbara men genom att vi istället organisera dem digitalt kan vi kontrollera dem. Men detta får konsekvenser för hur vi hanterar och förstår både andras känslor liksom våra egna.

SAMMANFATTNING

Skärmtiden har för de flesta grupper i samhället fördubblats, bland barn fyrdubblats och många är oroliga för hur detta påverkar oss. Användningen av media har också förändrats från att vara något vi konsumerade till att vara ett kommunikationsmedel som vi bidrar till att producera. Vissa rapporterar är alarmerande och visar på samband mellan den ökade psykiska ohälsan bland unga och deras användning av medier. Andra säger att detta samband beror på andra orsaker och pekar istället på de positiva effekterna av skärmanvändning.

Bland konsekvenserna kan vi se förbättrad föreställningsförmåga och problemlösningsförmåga men å andra sidan en ökad svårighet att hantera och relatera till både sina egna och andras känslor. Det viktigaste när det gäller skärmanvändning verkar inte vara hur lång tid som spenderas online utan hur denna tid spenderas. Därför borde gränssättningen inte nödvändigtvis handla om att fastställa tidsramar utan försöka se till den enskildes behov och mående och anpassa därefter.

Nicolina Fog-Jensen
Författare: Nicolina Fog-Jensen

Nicolina Fog-Jensen är kunnig inom psykologi och intresserad av socialpsykologi, i synnerhet av interpersonella relationer och gruppmentalitet. Hon har även ett fördjupat intresse för människans utveckling genom livet.

Nicolina Fog-Jensen
Författare: Nicolina Fog-Jensen

Nicolina Fog-Jensen är kunnig inom psykologi och intresserad av socialpsykologi, i synnerhet av interpersonella relationer och gruppmentalitet. Hon har även ett fördjupat intresse för människans utveckling genom livet.

Stöd finns för överdriven skärmanvändning

{{ employee.display_name }}

leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut

{{ employee.store.store.name }}

{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}

{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
Boka Ring nu Ring nu Boka Ring nu Ring nu Mejla nu
Fler som kan hjälpa

FLER ARTIKLAR

Att leva med sjukdom

Att leva med sjukdom

Alla drabbas av sjukdom någon gång i livet. För de allra flesta sker tillfrisknandet relativt snabbt och livet fortsätter som vanligt. Men vissa sjukdomar försvinner inte, utan blir kvar under väldigt lång tid eller resten av livet. Du som har diagnostiserats med en kronisk sjukdom kommer kanske aldrig att bli frisk från sjukdomen - men du kan ta dig vidare och lära dig att leva med den.

LÄS MER   >
Att bli förälder

Att bli förälder

Föräldrablivandet är för många en spännande och samtidigt skrämmande tid som medför förändringar i relation till den egna kroppen, ens mål och mening med livet såväl som relationer till andra i ens omgivning. Fokus skiftar från en själv till en annan individ som är helt beroende av ens omsorger - ett stort ansvar präglat av såväl lycka som svårigheter.

LÄS MER   >
Trotsålder

Trotsålder

Trotsåldern är en benämning på ett skede i barndomen som de flesta barn går igenom under flera olika utvecklingsskeden. Beteendet kan då präglas av vad föräldrar ofta uppfattar som uppstudsighet, olydnad och respektlöshet. Trots det grundar sig trotsen mycket sällan i egentlig illvilja. Det kan vara hjälpsamt för både föräldrar och barn att veta vad beteendet egentligen beror på, samt att det är helt normalt.

LÄS MER   >
Tonårsförälder

Tonårsförälder

Tonåren är en händelserik period för tonåringen själv men även för dig som förälder. Att vara tonårsförälder kan vara stimulerande och roligt, men det kan också vara en ordentlig prövning. Det händer mycket i en tonårings liv och det finns många saker som en förälder kan oroa sig för.

LÄS MER   >
Stress på grund av barn

Stress på grund av barn

Att bli förälder innebär ofta förändringar, nya situationer och omprioriteringar. Att få barn kan vara en fantastisk och underbar tid - men för många kan barnen också bli ett stressmoment. Om du upplever stress på grund av dina barn är du långt ifrån ensam. Här kan du läsa mer om vad som orsakar stress på grund av barn och vad du kan göra själv för att underlätta situationen.

LÄS MER   >
Mobbning barn

Mobbning barn

Mobbning är när en person blir illa behandlad av en eller flera andra vid upprepade tillfällen. Mobbning påverkar ett barns liv på flera olika sätt och kan sätta spår för resten av livet. Det finns dock mycket hjälp att få och många personer som arbetar aktivt för att motverka denna typen av kränkningar.

LÄS MER   >
Bonusfamiljen

Bonusfamiljen

Alla familjer stöter på utmaningar. Men hindren som bonusfamiljen stöter på saknar samma utrustning att hantera dem då relationsbanden inte är inbyggda som i kärnfamiljen. Därför är det är viktigt att låta uppbyggnaden av den nya gemenskapen ta tid och att visa hänsyn och lyssna på barnen. Gå inte in i någon roll utan försök var dig själv i den nya familjen.

LÄS MER   >
Neuropsykologisk utredning och testning

Neuropsykologisk utredning och testning

Neuropsykologisk utredning och testning görs ofta för att ta reda på mer om psykisk problematik med funktionsnedsättande karaktärsdrag. Neuropsykologiska utredningar är till för att reda ut vad som kan göras för att förbättra livssituationen för den som söker vården.

LÄS MER   >

Bokapsykolog Sverige AB
Org. nr: 559224-8339
[email protected]
Ankargatan 15, 211 17 Malmö

© 2025 bokapsykolog.se

Legitimerad psykolog / psykoterapeut?

Skapa din profil eller ändra dina företagsuppgifter.

Legitimerad psykolog eller psykoterapeut?
Skapa din profil eller ändra dina företagsuppgifter.
  • Kontakt
  • Frågor och svar
  • Sök psykolog
  • Cookies

© 2025 bokapsykolog.se

co2 neutral

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen av vår webbplats. Vi hoppas det är OK med dig. Läs mer