Skärmanvändning

Förändring över tid  

Skärmtid syftar på hur mycket tid som man avsätter framför olika typer av skärmar, exempelvis telefonen, teven, surfplattor eller datorn. Statens medieråd har genomfört två undersökningar om barn och ungas medievanor, en år 2005 och en år 2017.

På denna tid har de varit tvungna att omvärdera begreppet högkonsument, tidigare relaterade detta till någon som spenderade tre eller fler timmar vid en skärm men idag är den andelen mer än 50% av användarna och denna grupp kan därför inte längre definieras som högkonsumenter då de tillhör normen. Bland 9–12 åringar har denna grupp fyrdubblats och under de två år som gått sedan studien genomfördes har kurvan bara fortsatt uppåt.

Det är lätt att bli alarmerad av dessa siffror men man måste ha i åtanke hur användningen och åtkomsten till skärmarna förändrats sedan 2005. Idag är den smarta mobilen ett naturligt inslag i de flesta människors vardag och termen medieanvändning innehåller så mycket mer än det gjorde för tio år sedan. Det blir svårare att separera på vad som är konsumtion och vad som är kommunikation.

En forskare om media vid namn Mark Deuze säger att internets genombrott har inneburit att livet förändrats från ett liv med medier till ett liv i medier. För tio år sedan handlade det om en enkelriktad kommunikation då individer blev matade med media utan att direkt bidra. Men idag är vi även producenter av innehållet då vi hela tiden uppdaterar våra vänner om vad som händer i våra liv via sociala medier.

Hur hanteras för mycket skärmtid?

Vad som är för mycket skärmtid är individuellt, det kan inte förenklas till en fråga om tid utan handlar mer om vad man gör med tiden. Det finns inga rekommendationer kring hur många timmar barn bör spendera framför en skärm utan måste anpassas utefter barnets enskilda behov.

Så länge barnet mår bra och skärmtiden inte inverkar på andra områden i livet behöver man inte begränsa användningen. Däremot är det viktigt att ha lite översikt över vad tiden används till, om medierna som konsumeras kan vara skadliga. För en aktiv dialog med barnen och engagera dig i deras intresse för det som föregår innanför skärmen.

Om man ändå kommer fram till att skärmtiden påverkar ens eget liv eller ens barns liv negativt så är det viktigt med tydlig gränssättning. Dessa gränser bör inte lämna rum för tolkning eller för många undantag utan ska vara tydliga och gälla för både dig själv och barnen. Uttalade tider kanske inte är det viktigaste att fastställa utan att vissa saker ska vara uträttade innan mobilen får plockas fram, eller att vissa tider och tillfällen ska vara skärmfria. Diskutera i hela familjen hur ni vill att det ska vara när ni umgås.

Middagen är den viktigaste måltiden för en familj, att ha ögonkontakt reglerar stress och negativa affekter, därför är det en bra tidpunkt att vara mobilfria. Att undvika skärmar en timme innan läggdags är också en bra rekommendation då det blåa ljuset stör sömnen, därför bör man inte heller ha dator eller tv i sovrummet. Lägg mobilen någonstans utom räckhåll så du inte lockas till slentrianmässig användning. Det finns också appar man kan använda där du exempelvis blir belönad desto längre tid det går utan att du använder mobilen.

Vad säger forskningen om skärmtid avseende konsekvenser?

Debatten kring skärmanvändning tenderar att bli polariserad och känslostyrd. För äldre generationer är det något som känns så fundamentalt fel med unga som hellre stirrar ner i sin telefon än interagerar med sin omvärld. För de yngre är det däremot genom skärmarna som de kan kommunicera med världen. Viktigt kan vara att påminna sig om att de paradigmskiften som ny teknik inneburit alltid har lett till moralpanik.

Särskilt utsatta är flickor som jämför sig med de ouppnåeliga ideal som så ofta framförs på sociala medier. Stressen hos samma grupp har också ökat lavinartat i samband med smartphoneexplosionen. Men kritik har börjat framföras mot dessa forskningsresultat och det är svårt att bestämma om det föreligger något orsakssamband eller om det är någon annan underliggande faktor som skapar korrelationen. Riktningen på sambandet har heller inte blivit fastställt och därför vet man inte om skärmanvändningen leder till större ohälsa eller om det är individer som redan mår dåligt som använder sig mer av medier. Andra forskare säger också att sambandet mellan skärmtid och psykisk ohälsa är väldigt svag, exempelvis menar de att intagandet av en stadig frukost är tre gånger viktigare för välmåendet.

Fortfarande vet man ganska lite om hur skärmarna påverkar vår hälsa och det behövs studier som inte bara tittar på skärmtid utan vad denna används till. Man får inte glömma att det även finns positiva effekter då datorspel förbättrar rumsuppfattning och problemlösningsförmåga. Skärmanvändningen leder också till bättre föreställande förmåga, men på den negativa sidan kan det också leda till sämre förmåga att handskas med negativa affekter som skuld, skam och rädsla.

En bok vid namn Alone Together beskriver en trend där människor föredrar att skriva än att interagera med varandra ansikte mot ansikte. Denna flykt från verklig konversation verkar leda till svårigheter med hur vi relaterar till andra men också svårigheter med att relatera till oss själva. Konversationer i verkliga livet är oreglerade och oförutsägbara men genom att vi istället organisera dem digitalt kan vi kontrollera dem. Men detta får konsekvenser för hur vi hanterar och förstår både andras känslor liksom våra egna.