ADHD

ADHD

ADHD är en förkortning för attention-deficit/ hyperactivity disorder. En person med en ADHD-diagnos har alltså som namnet antyder svårt att hålla uppmärksamheten och att sitta still. En ADHD-diagnos innebär däremot inte att alla med adhd är lika och symptomen kan utmärka sig mycket olika hos olika individer.


Mer om ADHD

ADHD-diagnosen associeras ofta med barn. Detta beror på att symptom på tillståndet ofta blir mer uppenbara i en tidig ålder, och de flesta diagnosticeras numera med diagnosen mellan 6 och 12 års ålder. Dessa barn upplever ofta problem att fokusera i skolan, och kan upplevas som stökiga eller bråkiga av andra i sin omgivning. Man brukar säga att ADHD-symptomen tonas ofta ned något med åldern, men detta innebär inte att ADHD är något man “växer ur”. Ingen garanti finns heller att man blir diagnostiserad i barnaålder, vilket självklart innebär att många blir diagnostiserade senare i livet (och i vissa fall inte alls).

ADHD-diagnosen

För att bli diagnostiserad med ADHD krävs en neuropsykiatrisk utredning . I denna utreder en psykolog eller läkare vilka svårigheter personen som testas upplever sig ha genom flera olika medel. Ofta genomförs samtal, tester och observationer. Vid utredning av barn intervjuar man ofta omvårdnadspersonerna och även förskole/skolpersonal för att bättre förstå sig på situationen.

För att bli diagnostiserad med ADHD behöver man också uppfylla ett antal kriterier enligt diagnostiska klassifikationsmanualer. De allmänt vedertagna är DSM och ICD. Kriterierna för ADHD enligt DSM-5 delas upp i kriterier för ouppmärksamhet samt hyperaktivitet och impulsivitet. Dessa symtomen delas upp för att inte blanda ihop ADHD med andra störningar som ex. kanske bara inkluderar koncentrationssvårigheter och inte hyperaktivitet/impulsivitet.

Kriterierna för ouppmärksamhet enligt DSM-5 inkluderar bl.a.

  • “Är ofta ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel i skolarbete, arbetslivet eller andra aktiviteter (t.ex. förbiser eller missar helt detaljer, slarvigt genomförda arbetsuppgifter).”
  • “Har ofta svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter (t.ex. har svårt att klara av uppgifter i flera led; har svårt att hålla ordning på utensilier, redskap och tillhörigheter; arbetar rörigt och oorganiserat; har svårt att tidsplanera; kan inte hålla tidsramar).”
      • “Är ofta glömsk i det dagliga livet (t.ex. göra hemsysslor, gå ärenden; för äldre tonåringar och vuxna: t.ex. följa upp telefonmeddelanden, betala räkningar, komma till avtalade möten).”

      Kriterierna för hyperaktivitet/impulsivitet inkluderar bl.a.

      • “Har ofta svårt att vara stilla med händer eller fötter eller kan inte sitta still på stolen.”
      • “Är ofta ‘på språng’, agerar ‘på högvarv’ (t.ex. är oförmögen eller obekväm med att vara stilla en längre stund vid exempelvis restaurangbesök eller på möten; kan uppfattas av omgivningen som rastlös eller ha ett sådant tempo att andra har svårt att hänga med).”

      Förutom att uppfylla 5-6 av kriterierna på var skala (beroende på ålder), tas också varaktigheten av dessa symtom också hänsyn till, t.ex. att flera symtom föreligger 12 års ålder och att symtomen kan ses på fler än två områden / platser.

      ADHD och andra tillstånd

      Det är inte ovanligt att personer med ADHD också lider av andra former av psykisk ohälsa. Detta kan vara exempelvis sömnsvårigheter, depression, ångest, ätstörningar eller beroende. Det är inte heller ovanligt att bli diagnostiserad med mer än ADHD, utan en del kan även ha dyslexi, autismspektrumtillstånd, tics eller tourettes (internal link).

      Vad beror ADHD på?

      ADHD klassas som en neuropsykiatrisk diagnos. En neuropsykiatrisk diagnos innebär att det finns avvikelser i nervsystemet vilket leder till psykiska problem eller sjukdomar. Hos personer med ADHD eller liknande tillstånd beror den neuropsykiatriska störningen på att hjärnan fungerar annorlunda än de som inte har ADHD. Detta innebär bl.a. minskad aktivitet i de delar av hjärnan som har hand om uppmärksamhetsstyrning, impulser och att hålla mycket i huvudet på en gång.

      Den minskade aktiviteten i dessa hjärnområdena kan kopplas till en underaktivitet av bl.a. signalsubstanserna noradrenalin och dopamin. Dopamin har bl.a. kunnat kopplas till planerings-, samordnings och organisationsförmågor, och noradrenalin till bl.a. kognition, d.v.s. tankar och minnen.

      Förutom vad som faktiskt sker i hjärnan, så är det viktigt att tillägga att uppkomst av ADHD påverkas både av ärftlighet och den omgivning som en person befinner sig i, fastän ärftlighet förklarar uppemot 80% av framkomsten. Att ADHD är ärftligt innebär att det är ett tillstånd som kan drabba många i samma biologiska familj. Miljömässiga faktorer kan också ha inverkan på ADHDn framkomst och uttryck. Uttrycket kan exempelvis påverkas av uppväxten eller vilket socialt stödsystem en person har omkring sig.

      Hjälp och behandling

      ADHD ett tillstånd som förbättras av behandling. ADHD brukar behandlas med terapi eller medicinering, och det är vanligt att se en kombination av både terapi och medicinering i behandling.

      • Medicinering är vanligt vid behandling av ADHD. Här används oftast centralstimulerande läkemedel som har effekt på underaktivitet av signalsubstanserna noradrenalin och dopamin, vilka hjälper att förbättra koncentration och lugna ned. För enstaka åtgärder har medicinering visat sig ha bäst effekt av olika behandlingar
      • Terapi har också visat sig ha god effekt på hur ADHDn tar sig uttryck, och desto viktigare kan terapin vara avgörande för hur den med ADHD upplever sin situation och hur väl den förstår sig på den. Terapin kan också hjälpa till med redskap för att hantera vardagen och de svårigheter som personer med ADHD oftare än andra stöter på.

      För att få bättre chanser att lyckas bra i skolan trots sin diagnos är det viktigt att skolan tar hänsyn till de specifika behov som kan uppstå. Detta kan innebära instuderingsstöd, extra hjälp av personal eller extra tid på skoluppgifter eller prov.

      Att leva med ADHD

      En ADHD-diagnos behöver inte innebära att det är något fel på dig, utan innebär istället att du upplever svårigheter som inte alla upplever. ADHD kan se olika ut för olika personer, och om en beskrivning inte passar in på dig behöver detta inte betyda något särskilt. Din personlighet, livssituation och dina erfarenheter är viktiga för vem du är och din diagnos måste inte alls definiera dig.

      Det finns ingen tvekan om att ADHD kan ställa till besvär och strul, men att du har ADHD behöver inte hindra ditt liv eller framtidsplaner. ADHD-diagnosen har som tidigare nämnts i denna artikeln en väldigt god prognos vid behandling och ju mer du lär dig om din diagnos, desto fler verktyg att hantera din situation kommer också bli tillgängliga.

      Viktigt är att inte tappa motivationen och förstå att det finns hjälp att få för de svårigheter du upplever. Som för alla människor så är rätt sorts stöd viktigt för att hantera svåra situationer, så att söka hjälp är naturligt och inget att skämmas för. 

      SAMMANFATTNING

      ADHD är ett neuropsykiatriskt tillstånd som innebär att en person har svårigheter med koncentration, hyperaktivitet och impulsivitet. Tillståndet börjar ofta visa sig tidigt i åldrarna, men är även vanligt hos vuxna. För att bli diagnostiserad med ADHD utförs utredningar i form av tester, samtal och observationer. ADHD är vanligt förekommande i kombination med andra problem och psykisk ohälsa. Tillståndet tros bero på avvikelser i bl.a. aktivitet och signalsubstanser i hjärnan och kan påverkas av både arv och miljö. Behandling sker ofta i form av terapi och läkemedel, ofta tillsammans men även ibland var för sig.

      Siri Roslund
      Författare: Siri Roslund

      Siri är kunnig inom psykologi och särskilt intresserad av emotioner och emotionsreglering. Engageras även av sexologi, åldrande samt neuropsykiatriska tillstånd och dess behandling.

      Siri Roslund
      Författare: Siri Roslund

      Siri är kunnig inom psykologi och särskilt intresserad av emotioner och emotionsreglering. Engageras även av sexologi, åldrande samt neuropsykiatriska tillstånd och dess behandling.

      FLER ARTIKLAR