Tourettes syndrom är en neuropsykiatrisk diagnos. Att ha tourette innebär att ha så kallade tics, det vill säga ofrivilliga och återkommande rörelser och vokala ljud. Tourettes syndrom förekommer inte sällan i kombination med andra neuropsykiatriska diagnoser, som till exempel ADHD. Orsaken till tourette är inte helt klarlagd, men syndromet är till viss del ärftligt.
{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
I och med att tics är ofrivilliga kroppsliga och vokala uttryck tror många att tourette innebär att slänga ut sig fula och opassande ord som könsord eller svordomar, att få utbrott eller att göra obscena gester med exempelvis sexuella anspelningar. Faktum är dock att dessa mer olämpliga beteenden är enskilda utvecklingar av Tourettes syndrom som inte är särskilt vanliga och ger inte en representativ bild av diagnosen.
Att ofrivilligt använda sig av ett obscent språk kallas för koprolali medan kopropraxia motsvarar ofrivilliga obscena gester. Den som lider av koprolali eller kopropraxia mår inte sällan mycket dåligt.
Tourettes syndrom utmärker sig genom tics, både kroppsliga och vokala. Exempel på sådana ofrivilliga symptom är:
Symptom på tourette kan vara av olika svårighet och olika komplexitet. Svårare tics kan sägas vara mer påfrestande för individen och kan även upplevas som olämpligare. Komplexa tics kan sägas involvera fler muskelgrupper och tar längre tid. Tics kan även vara olika frekventa och olika kraftfulla. Vissa kroppsliga tics kan vara av svårare grad, som t.ex. att slå sig själv. Vokala tics som är av svårare grad kan vara konstanta upprepningar av vad andra säger eller tex. innehålla sexuella anspelningar.
Det är av vikt att så tidigt som möjligt kunna diagnosticeras med Tourettes syndrom för att kunna förebygga symptom och att utvecklas på rätt sätt. För att kunna diagnosticeras med tourette krävs en utredning som utförs av en läkare eller psykolog. Kriterier för diagnosen är:
Under en utredning görs en kroppslig undersökning för att utesluta fysisk sjukdom. En läkare kan även utreda ifall det finns några neurologiska förklaringar till de ofrivilliga beteendena.
Att leva med tourette ser väldigt olika ut. Många klarar sig bra och utan några direkta svårigheter. Ålder spelar en stor roll när det kommer till att leva med tourette. Många upplever skolåldern som en svår period, bland annat då ticsen kan påverka ens läromässiga prestation men även det sociala samspelet. Det är lätt att omgivningen misstolkar ens tourette och tics som ett försök till att vara rolig. Därför kan det vara en god idé att informera sin omgivning om sina ofrivilliga besvär.
Svårigheterna med tourette avtar generellt med åldern. Det beror bland annat på att ticsen avtar men också för att många lär sig och utvecklar strategier för att motverka dessa.
För många kan tourette dock innebära en stor börda och vara något som begränsar en i sitt liv. Det är inte helt ovanligt att den som känner sig mycket drabbad av tourette även får ångest eller utvecklar en depression. Det är då viktigt att ta hjälp eftersom det finns flera sätt att behandla Tourettes syndrom på.
Svårigheterna med tourette avtar generellt med åldern
Kunskap om sjukdomen kan i många fall underlätta en att leva med Tourettes syndrom. För vissa är behovet av stöd större och då kan det vara aktuellt med en behandling. Kognitiv beteendeterapi, KBT, är ett alternativ som kan hjälpa en att lära sig att leva med sina tics. Habit Reversal Training, HRT, är en typ av KBT som är anpassad till behandling av tourette. HRT går ut på att göra sig medveten om sitt tics för ett sedan göra en motrörelse som gör att ticset är omöjligt att utföra.
Även annan terapi som syftar till att lära sig att stå emot sina tics finns, t.ex. exponering och responsprevention, ERP. ERP är en terapi som genom övning syftar till att gradvis lära sig att stå emot sina tics längre och längre tid. Utöver den psykologiska behandlingen kan även läkemedelsbehandling ibland vara aktuellt, inte minst på grund av att tourette ofta existerar samtidigt som andra neuropsykiatriska funktionsskillnader, men även då det finns läkemedel som är ticsdämpande.
För vissa är behovet av stöd större och då kan det vara aktuellt med en behandling
Tourettes syndrom är en ärftlig neuropsykiatrisk funktionsskillnad. Tourettes syndrom innebär att ha tics, vilket är ofrivilliga och återkommande kroppsliga och ljudmässiga beteenden. De första symptomen uppträder ofta under de första åren i skolan. Vanliga symptom är blinkningar och ryckningar i ansiktet eller andra delar av kroppen. Vokala symptom kan vara olika typer av läten. För att diagnosticeras med tourette krävs det bland annat att symptomen uppträtt redan innan 18 års ålder och att ticsen innebär ett lidande. Att leva med Tourettes syndrom ter sig väldigt olika. Vid svårare besvär kan det vara bra att söka vård eftersom det finns flera olika behandlingar mot tourette. Kognitiv beteendeterapi är en behandling som kan fungera mot tourette, men även läkemedelsbehandling finns.
{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}