Vem får kalla sig terapeut?
Det finns idag en stor mängd begrepp och yrkestitlar inom gruppen “terapeuter” och andra psykologi-relaterade jobb. Det är lätt att bli förvirrad - Vem kan man lita på? Vem är legitim? Vem bör man vända sig till med vilka problem?
Finn en legitimerad psykoterapeut
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
Vem får ge psykologisk behandling?
Det finns flera olika yrkesgrupper som faller inom kategorin “terapeut”. Det finns inte endast en form av terapeut som kan innebära legitimitet, men tyvärr finns det även många yrkesverksamma som använder sig av titeln utan att egentligen ha en relevant studie- eller yrkesbakgrund.
Vissa yrkestitlar är skyddade. Skyddade titlar är till exempel psykoterapeut eller legitimerad psykolog. För att vårda eller behandla en patient bör man vara legitimerad. Titeln utfärdas av Socialstyrelsen. De ser till att den yrkesverksamma har en tillräcklig utbildning och kunnighet.
Till exempel för att bli legitimerad psykolog måste man först genomgå ett psykologprogram på en högskola eller ett universitet, sedan utföra praktisk yrkesträning och därefter dessutom bli godkänd för att utöva yrket. Detta system säkrar att man som patient eller klient ska kunna känna sig trygg då man får vård, och att hjälpen som ges faktiskt ska ha bästa möjliga förutsättningar att vara effektiv.
Titlar så som “coach” eller “socialpsykolog” är däremot inte skyddade titlar och kan därför i praktiken användas av vem som helst, oberoende av utbildning. Det samma gäller “terapeut” i samband med ett annat ord - så som ackrediterad terapeut, KBT-terapeut, diplomerad terapeut eller auktoriserad terapeut.
Många som använder sig av titlar så som dessa har förvisso ofta någon kunskapsgrund för den tjänst de erbjuder, men ibland kan det vara svårt att veta exakt vad man kan förvänta sig. I vissa fall kan det röra sig om en universitetsutbildning i ett område snarlikt psykologi (eller rent av en psykologutbildning), men i andra fall kan det handla om en två veckors onlinekurs.
Personer som endast har någon av dessa titlar, har inte blivit godkända av Socialstyrelsen för att utöva vård. Det betyder att de inte får jobba inom hälso-och sjukvård, men inte att deras verksamhet på något sätt är olaglig.
Nackdelar med att besöka en person utan legitimerad titel är bland annat att de inte har någon i lagen fastställd tystnadsplikt. Ifall man inte blir bemött väl eller får den hjälp man behöver i mötet med en “alternativ terapeut” har man vanligen inte heller samma möjlighet att till exempel göra en anmälan till konsumentverket eller Sjuk- och hälsovårdens ansvarsnämnd IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg) som man hade haft ifall man besökt en legitimerad psykolog eller psykoterapeut.
Vem gör vad?
Terapeut
- Terapeuter erbjuder olika former av terapi. Det kan handla om allt från samtalsterapi till KBT (kognitiv beteendeterapi) eller konstterapi.
- Terapeut i sig är inte en skyddad titel, så i princip kan vem som helst kalla sig för det. Vissa terapeuter kan ha en bakgrund som till exempel psykolog eller psykiater och kan därmed erbjuda en utmärkt tjänst. Andra kan ha åtagit sig titeln helt utan belägg. Det är därför mycket viktigt att ta reda på bakgrunden och utbildningen hos en terapeut man vill besöka.
- Vissa typer av terapeut-titel kan dock kräva legitimation. För att till exempel bli en legitimerad KBT-terapeut, behöver man samma bakgrund som en psykoterapeut. Det innebär en akademisk bakgrund inom något område inte allt för olikt psykologi (till exempel socionom, läkare, teolog), samt en kortare utbildning inom psykoterapi.
Coach
- Coach är inte heller en skyddad titel, utan kan användas av vem som helst. Det finns många olika kurser och utbildningar som lär ut coaching, men kvaliteten på dessa kan variera kraftigt. Det är därför viktigt att höra sig för med den coach man vill anlita om vilken utbildning denne genomgått.
- Coach är en person som utövar coaching. Det innebär att man i vägledande samtal uppmuntrar klienten till att göra val som kan förbättra till exempel dennes självförtroende eller livskvalitet.
Legitimerad psykolog
- När det handlar om begreppet “psykolog” gäller det också att vara uppmärksam. Det är nämligen så att titeln psykolog ensam inte är skyddad, utan bara titeln “legitimerad psykolog. Därför kan till exempel “socialpsykolog” användas av någon som inte har psykologutbildning, utan att det är direkt olagligt. Titeln legitimerad psykolog får man genom att utföra en akademisk yrkesexamen. I Sverige är detta en högskoleutbildning som i regel pågår i fem år. Utöver detta bör man också genomgå praktisk övning av psykologyrket innan man blir legitimerad.
- En psykolog kan jobba i en mängd olika sammanhang. Till exempel kan man jobba som psykolog på en vårdcentral, i en skola eller i en arbetsorganisation.
Legitimerad psykoterapeut
- För att bli legitimerad psykoterapeut finns det många tillvägagångssätt. Först behövs en grundutbildning, vilken kan vara allt från läkare till socionom till humanist. Utöver detta behövs dessutom en utbildning i psykoterapi, samt erfarenhet inom yrkesområdet.
- En legitimerad psykoterapeut är vad man kan tänka på som “legitimerad terapeut”. Dessa har alltså rätten och kunskapen att fungera som terapeut i olika terapiformer, såsom samtalsterapi.
Psykiater
- Psykiater får man kalla sig ifall man genomgått en utbildning till läkare och sedan därutöver en specialistutbildning inom psykiatri.
- Psykiater är de enda inom yrkesgruppen “terapeuter” som får och kan skriva ut psykofarmaka (psykisk medicin), eftersom detta kräver en läkarutbildning.
Kurator
- Även för att kalla sig kurator behöver man legitimation. För att få denna legitimation behöver man en akademisk examen, inom området för till exempel socionom eller socialt arbete. Därutöver bör man även genomgå en kortare hälso- och sjukvårdskuratorexamen.
- Kurator är också en titel för en person som jobbar med att erbjuda stöd genom samtal.
Hur hittar man rätt?
Som klient har man alltid rätt att höra sig för om vad terpeuten man vill besöka har för bakgrund.
Man kan alltid fråga om vilken utbildning eller yrkesbakgrund som står bakom en titel. Speciellt ifall titeln är vag eller diffus, så som “ackrediterad terapeut” eller “diplomerad coach” är det rekommenderat att höra sig för om varifrån titeln kommer. Ifall man är orolig över ifall den psykolog eller psykoterapeut man besöker faktiskt är legitim, kan man kontakta Socialstyrelsen. De har ett register på alla legitimerade psykologer och psykoterapeuter i Sverige.
SAMMANFATTNING
Det kan vara en utmaning att förstå sig på vad en terapeut-titel egentligen innebär. Skillnaden kan vara enorm, då till exempel en psykiater kan ha en mångårig läkarutbildning som bakgrund, medan en psykoterapeut kan vara präst i grunden. Det lönar sig alltid att kolla upp bakgrunden hos den terapeut eller psykologiska rådgivare man besöker. Ibland kan terapi hos någon som saknar relevant studiebakgrund fungera jättebra, men det är också viktigt att vara medveten om riskerna.
Finn en legitimerad psykoterapeut
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
FLER ARTIKLAR
När chefen inte fungerar
Går du till jobbet med känslan av att du aldrig vet när chefen ska bli arg och vad för konsekvenser det kan få? Är du frustrerad över att chefen aldrig lyssnar till eller tar itu med det som du och dina kollegor uppfattar som problem? Det kan vara olika tecken på att chefen inte fungerar.
LÄS MER >
Samtalsterapi
Samtalsterapi är en form av behandling för dig som vill prata med någon om det problem eller den problematik du lider av. Den du träffar kan bland annat vara en legitimerad psykolog eller psykoterapeut som är utbildad i att prata med människor och att använda samtal som en behandlingsmetod.
LÄS MER >
Tankefällor
Evolutionen har fört vidare att vi gör snabba och automatiska tankeprocesser som besparar oss massor av energi. Det kan vara väl kvalificerade gissningar istället för att begrunda varje beslut. Dock är de inte alltid helt tillitsfulla och även om de för det mesta fungerar bra, gör de ibland att vi hamnar i tankefällor.
Vi har en tendens att se på oss själva och vårt eget beteende väldigt annorlunda än hur vi ser på andras. I många situationer grundar vi våra beslut på irrelevant information, ser samband där dom inte finns eller struntar i sannolikheter.
Dialektisk beteendeterapi
Dialektisk beteendeterapi (DBT) är en behandling som främst syftar till att reducera självmords- och självskadebeteende hos personer med emotionellt instabilt personlighetssyndrom (tidigare borderline). Den har även visat sig ha effekt vid missbruk, ätstörningar, PTSD och depression. DBT bygger i hög grad på kognitiv beteendeterapi (KBT) men innehåller även element från behavioristisk, humanistisk och psykodynamisk terapi, samt zenbuddistiska metoder (mindfulness/acceptans).
LÄS MER >
Prolonged exposure
Exponeringsbaserad terapi bygger på att vi utsätter oss för det som känns svårt istället för att undvika det. Prolonged exposure therapy, förlängd exponeringsterapi, är en variant av detta som framförallt riktar in sig på traumarelaterade svårigheter.
LÄS MER >
Interpersonell psykoterapi (IPT)
Interpersonell terapi (IPT) är en terapeutisk behandling med fokus på att förstå och hantera patientens relationer till andra människor. IPT kan exempelvis användas vid svåra rollkonflikter, svårhanterliga nya relationella livsomständigheter, komplicerad sorg, samt generella svårigheter att skapa fungerande sociala relationer. IPT undersöker både hur sociala sammanhang kan orsaka psykiska symtom, och hur psykiska symtom kan påverka relationer.
LÄS MER >
Psykoanalys
Psykoanalys är både en teori om människans psyke och en terapeutisk behandlingsmetod. Psykoanalytisk behandling syftar till att påbörja förändringsprocesser som påverkar hela personligheten. Med genomgripande och mångårig behandling är målet att nå ökad självinsikt.
LÄS MER >
Grupputveckling
När ett antal människor ska arbeta ihop mot ett gemensamt mål bildas en grupp. Gruppens dynamik och utveckling beror på flera olika faktorer såsom vilka personligheter deltagarna har, hur länge gruppen ska fungera tillsammans och hur pass mycket stress gruppen utsätts för. Grupputveckling kan verka förvirrande men det finns flera förutsättningar som går att påverka för att en grupp ska utvecklas gynnsamt.
LÄS MER >