Tankefällor
Evolutionen har fört vidare att vi gör snabba och automatiska tankeprocesser som besparar oss massor av energi. Det kan vara väl kvalificerade gissningar istället för att begrunda varje beslut. Dock är de inte alltid helt tillitsfulla och även om de för det mesta fungerar bra, gör de ibland att vi hamnar i tankefällor.
Vi har en tendens att se på oss själva och vårt eget beteende väldigt annorlunda än hur vi ser på andras. I många situationer grundar vi våra beslut på irrelevant information, ser samband där dom inte finns eller struntar i sannolikheter.
Få hjälp att bli av med tankefällor
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
Vad är en tankefälla?
– Vad är du mest rädd för, hajar eller kor?
– Ett bollträ och en boll kostar 110 kr. Bollträt kostar 100 kr mer än bollen, vad kostar bollen?
– Steve är blyg och tillbakadragen, och han har lite intresse för såväl andra människor som sin omvärld. Han är ordningsam, gillar struktur och har en känsla för detaljer. Vad är mest sannolikt, att Steve jobbar som bibliotekarie eller bonde?
Har du hört dessa förut? De är alla exempel på tankefällor. Tankefällor kan även gå under namnet dysfunktionellt / förvrängt / snedvridet tänkande eller kognitiva bias, och de syftar alla på situationer där våra automatiska tankeprocesser lurar oss, vi hamnar helt enkelt i en fälla.
Varför hamnar vi i tankefällor?
-
Evolutionen har gjort oss lataMänniskor är lata. Kan vi välja så slipper vi helst ansträngning. Känner du igen dig? Att spara energi har länge varit livsavgörande för vår arts överlevnad, och drag och funktioner som underlättat energisparandet har överlevt och fört vidare sina gener till kommande generationer.
Ett exempel på detta är vår dragning till söt och fet mat. Även om det idag är en av anledningarna till varför fler människor dör av övervikt än undervikt, har det under den största delen av människans historia bidragit till att vi har överlevt över huvud taget. -
Heuristik – vi gissar oss fram genom livetÄven om hjärnan utgör ynka 2% av kroppsvikten drar den mer än 20% av vår energi, och ett annat exempel på när vår lathet hjälper oss spara energi är när vi tar genvägar när vi tänker. Vi möts ständigt av en ofantlig mängd information, och vår hjärna är bara förmögen att processa en mycket begränsad andel. Om vi skulle analysera varje detalj och aspekt av alla situationer skulle vi aldrig komma någon vart.
För att inte bli paralyserade förlitar vi oss oftast på mer eller mindre kvalificerade gissningar när fattar beslut och löser problem. Man skulle kunna säga att vi mer eller mindre gissar oss fram genom livet. Vi baserar dessa gissningar på tidigare erfarenheter, och använder dem som tumregler för att förstå vad som antagligen är bäst att göra i en given situation. Detta kallas heuristik.
Detta sparar oss en ofantlig mängd tid och energi och för det mesta fungerar dessa antagningar bra. Men under vissa omständigheter kan de leda oss fel. Hur? Låt oss ta en titt på två olika sätt som vi processar information.
-
Automatiska vs avsiktliga tankeprocesser
En mängd olika forskare och teoretiker har pekat på det faktum att vi människor har två tankesystem som bearbetar information olika, således finns det också en mängd olika namn på dessa två system. En av de mest kända benämningarna är Daniel Kahnemans, psykolog och nobelpristagare i ekonomi, system 1 och system 2. Såhär skiljer de sig åt:
System 1: Det automatiska & effektiva – intuitivt, emotionellt, irrationellt, styrt av önskningar och begär, automatiskt, förlitar sig på heuristik, omedvetet och snabbt.
System 2: Det avsiktliga & noggranna – eftertänksamt, avsiktligt, ”rationellt”, medvetet, fokuserat och långsamt.
Vi tenderar att använda system 1 när vi har lite motivation, tex när något är av lite relevans för oss, eller när den kognitiva belastningen är hög, tex när vi har tidsbrist. I kontrast använder vi system 2 när vi är motiverade och har ork och tid.
System 1 är ständigt aktivt och hjälper oss fatta majoriteten av de 35 000 (!) beslut som vi i genomsnitt beräknas ställas inför varje dag. För det mesta går det galant, men ibland kan detta automatiska system slå oss ett spratt – vi hamnar i tankefällor.
Exempel på tankefällor
Nu är det dags att återgå till de inledande frågorna, för de är bra exempel på när vi hamnar i tankefällor.
– Vad är du mest rädd för, hajar eller kor?
Hajar, svarar de flesta, men tittar vi på sannolikheten är det fler som dör av kor än hajar varje år. Vi kanske inser logiken i detta när vi tänker efter, men eftersom hajattacker rapporteras oftare i media och vi får lära oss från såväl Disney- som skräckfilmer att hajar är farliga blir vårt intuitiva svar hajar. Hajar är mer tillgängligt för oss, och detta kallas därför tillgänglighetsheuristik.
– Ett bollträ och en boll kostar 110 kr. Bollträt kostar 100 kr mer än bollen, vad kostar bollen?
Eeh, 10 kr. Eller? Nej, faktiskt inte. Om bollträt kostar 100 kr och bollen 10 kr kostar bollträt 90 kr mer än bollen. Om bollträt kostar 105 kr och bollen 5 kr kostar bollträt 100 kr mer än bollen. 5 kr är alltså rätt svar. Vid första anblick känns detta som ett enkelt matteproblem, och vi gör oss inte mödan att koppla på system 2 och räkna igenom problemet på riktigt. Istället går vi på intuitionen och nöjer oss med 10 kr som svar.
– Steve är blyg och tillbakadragen. Han har lite intresse i andra människor och sin omvärld. Han är ordningsam, gillar struktur och har en känsla för detaljer. Vad är mest sannolikt, att Steve är bibliotekarie eller bonde?
Bibliotekarie, säger system 1. Men det är fel. Det finns bra många fler bönder än manliga bibliotekarier, så oavsett hur Steve är som person är sannolikheten att han är bonde större. Eftersom vi tycker att bibliotekarie är mer representativt för Steve som person har vi en tendens att strunta i sannolikheten, detta kallas därför representativitetsheuristik.
System 1 och sannolikhet
Misconception of Randomness - är precis vad det låter som, vår tendens att missuppfatta slumpmässighet, vilket kan ta sig olika uttryck. I vad som kallas för Gamblers Fallacy tänker vi att chansen att få ytterligare en sexa efter att ha fått många sexor i rad är lägre bara för att vi har fått många sexor i rad – det känns orimligt att få en till, men i själva verket är sannolikheten densamma som innan. I vad som kallas Hot Hand Fallacy tänker vi tvärt om att chansen att tex en fotbollsspelare ska lägga ett mål till i en match är större om fotbollsspelaren lagt ett mål tidigare, även om sannolikheten är densamma.
Vad som lurar oss i de båda fallen är illusionen av kontroll. I Gamblers Fallacy tror vi att någon yttre omständighet kontrollerar, ex tur, och tenderar att vara mer sparsamma med hur stor vi tror sannolikheten är. I Hot Hand Fallacy tror vi kontrollen ligger hos en person, och tenderar att överdriva personens förmåga, bortse från faktorer i omständigheterna runt omkring och strunta i sannolikheter.
System 1 och självuppfattning
Actor-Observer Bias - vår tendens att tänka att andra handlar som dom gör på grund av deras personligheter, medan vi själva handlar som vi gör på grund av omständigheterna. Tex i trafiken; om någon går långsamt över gatan kanske du tutar och tänker ”vilken retsam och långsam person” (personlighet), medan personen i själva verket kanske hade stukat foten och därför gick långsamt (omständigheter). Hade vi själva varit personen som gick över gatan med stukad fot och någon hade tutat på oss hade vi istället tänkt ”å vilken otålig person” (personlighet) och skylla sin egna långsamhet på det faktum att man stukat foten (omständigheterna).
Self-Serving bias - tendens att tillskriva våra egna framgångar till vår personlighet och våra misslyckanden till situationen. Tex att tänka ”jag är grym på matte” om man lyckas med ett matteprov, och ”jag hade ju ändå inte pluggat” om man misslyckas på matteprovet.
Andra vanliga tankefällor
Selektivt tänkande/perception - att bara uppfatta det som bekräftar vår egen världsbild. Energisparande för hjärnan att se vad den redan vet och slippa skaffa sig en ny uppfattning.
Övergeneralisering - enstaka negativa händelser uppfattas som ett mönster för livet i stort. Vår tendens att inte kunna uppfatta gråskalor utan tänka att saker och ting är antingen eller, ”aldrig” eller ”alltid”.
Svart-vitt-tänkande - att dela in i kategorier och övergeneralisera saker och ting där utefter. Saker och ting är antingen eller, allt eller inget.
Katastroftänkande - tendens att alltid förvänta sig det värsta, tänka att allt som kan gå dåligt kommer gå dåligt. ”Tänk om…”
Förminskning/förstoring - vår tendens att överdriva, göra en höna av en fjäder. Tex låta en bränd middag förstoras till ett bevis för att man inte kan laga mat. Etikettering – att tillskriva dig själv och andra allmänna egenskaper baserat på begränsad information. Tex ”hon sa inte hej på mig” = ”hon är otrevlig”.
Hur undviker vi tankefällor?
Vad ska man göra då? Det är inte alltid lätt att undvika tankefällor eftersom våra automatiska tankeprocesser är på hela tiden. Det bästa vi kan göra är att vara medvetna om att dom finns! Ofta kan lite eftertanke (system 2…) hjälpa oss se en situation från ett nytt perspektiv, få oss att tänka efter vad som är mest sannolikt eller vilken information som är viktigast att värdera i en viss situation.
Genom att koppla på system 2 kan vi helt enkelt ibland komma runt tankefällorna, men inte alltid. Även om system 2 är mer noggrant har det också en begränsad kapacitet vad gäller att ta hänsyn till och värdera detaljer. Detta gör att system 1 vid vissa tillfällen kan fatta bättre beslut än system 2. Ibland är det helt enkelt bättre att gå på sin intuition.
Att ha koll på att tankefällor finns och när dom är vanliga är ett bra sätt att veta när rådet som vi alla någon gång fått – ”lita på magkänslan” – passar eller inte.
SAMMANFATTNING
Vi är mer rädda för hajar än kor, även om det är mer sannolikt att vi skulle bli dödade av en ko än en haj. Detta är bara ett av många exempel på när vi människor hamnar i tankefällor och helt enkelt tänker snett.
Det bästa vi kan göra för att inte bli lurade av våra tankefällor är att vara medvetna om att dom finns och hur vår hjärna processar information. Ofta kan det hjälpa att bara stanna upp, ta lite mer tid på sig och tänka efter.
Få hjälp att bli av med tankefällor
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
FLER ARTIKLAR
Samtalsterapi
Samtalsterapi är en form av behandling för dig som vill prata med någon om det problem eller den problematik du lider av. Den du träffar kan bland annat vara en legitimerad psykolog eller psykoterapeut som är utbildad i att prata med människor och att använda samtal som en behandlingsmetod.
LÄS MER >
Dialektisk beteendeterapi
Dialektisk beteendeterapi (DBT) är en behandling som främst syftar till att reducera självmords- och självskadebeteende hos personer med emotionellt instabilt personlighetssyndrom (tidigare borderline). Den har även visat sig ha effekt vid missbruk, ätstörningar, PTSD och depression. DBT bygger i hög grad på kognitiv beteendeterapi (KBT) men innehåller även element från behavioristisk, humanistisk och psykodynamisk terapi, samt zenbuddistiska metoder (mindfulness/acceptans).
LÄS MER >
Prolonged exposure
Exponeringsbaserad terapi bygger på att vi utsätter oss för det som känns svårt istället för att undvika det. Prolonged exposure therapy, förlängd exponeringsterapi, är en variant av detta som framförallt riktar in sig på traumarelaterade svårigheter.
LÄS MER >
Interpersonell psykoterapi (IPT)
Interpersonell terapi (IPT) är en terapeutisk behandling med fokus på att förstå och hantera patientens relationer till andra människor. IPT kan exempelvis användas vid svåra rollkonflikter, svårhanterliga nya relationella livsomständigheter, komplicerad sorg, samt generella svårigheter att skapa fungerande sociala relationer. IPT undersöker både hur sociala sammanhang kan orsaka psykiska symtom, och hur psykiska symtom kan påverka relationer.
LÄS MER >
Psykoanalys
Psykoanalys är både en teori om människans psyke och en terapeutisk behandlingsmetod. Psykoanalytisk behandling syftar till att påbörja förändringsprocesser som påverkar hela personligheten. Med genomgripande och mångårig behandling är målet att nå ökad självinsikt.
LÄS MER >
Neuropsykologisk utredning och testning
Neuropsykologisk utredning och testning görs ofta för att ta reda på mer om psykisk problematik med funktionsnedsättande karaktärsdrag. Neuropsykologiska utredningar är till för att reda ut vad som kan göras för att förbättra livssituationen för den som söker vården.
LÄS MER >
Mindfulness
Mindfulness är ett sätt att bli mer närvarande i stunden. Genom att minska automatiserade tankar och acceptera de tankar och känslor som uppstår används mindfulness av vissa som en strategi för att minska bl.a. stress, sömnproblem, ångest och smärta.
LÄS MER >