Interpersonell psykoterapi (IPT)
Interpersonell terapi (IPT) är en terapeutisk behandling med fokus på att förstå och hantera patientens relationer till andra människor. IPT kan exempelvis användas vid svåra rollkonflikter, svårhanterliga nya relationella livsomständigheter, komplicerad sorg, samt generella svårigheter att skapa fungerande sociala relationer. IPT undersöker både hur sociala sammanhang kan orsaka psykiska symtom, och hur psykiska symtom kan påverka relationer.
Specialister inom IPT hittar du här:
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
Vad är interpersonell psykoterapi?
Kärnan i IPT är att våra psykiska problem minskar när vi kan förstå våra relationsproblem och hitta konstruktiva sätt att lösa dem.
IPT bygger från början på forskning om kopplingen mellan sociala sammanhang och depression. Relationsproblem kan orsaka depression, liksom depression kan skapa hinder för sunda relationer. Sedan IPT utvecklades har den även anpassats för andra tillstånd och diagnoser, som ätstörning, missbruk, bipolär sjukdom, PTSD och ångest.
Behandlingen består oftast av mellan 12 och 16 samtal, och man träffas oftast en gång i veckan. Tillsammans med terapeuten identifierar man orsakerna bakom de psykiska problemen, med fokus på befintliga relationer. Det kan handla om allmänna eller specifika kommunikationssvårigheter, rollkonflikter, en ofrivillig rollförändring i livet, eller svårhanterlig sorg. Sedan utformar man nya, bättre sätt att hantera de problematiska situationerna/relationerna och de känslor de orsakar.
IPT behandling
Inledningsfasen
Under de första mötena utforskar patienten och terapeuten gemensamt hur patientens problem kan kopplas till patientens relationer. Man tittar på både styrkor och svagheter i relationerna, och i patientens kommunikativa förmågor. Vid depression undersöker man särskilt fyra fokusområden:
- Komplicerad sorg Det är naturligt att känna sorg efter en svår förlust, men ibland blir sorgeprocessen långvarig och destruktiv. Komplicerad sorg kan resultera i dysfunktionella tankemönster och beteenden, svårhanterliga känslor och social isolering.
- Interpersonella rollkonflikter Här identifierar man svåra kommunikationsproblem, missförstånd och oförenliga och/eller outtalade förväntningar i relationen till en eller flera viktiga personer i patientens liv.
- Interpersonella rollförändringar Vissa livshändelser orsakar stora och ibland svårhanterliga förändringar i de roller man har gentemot andra människor. Det kan handla om sådant som separation, sjukdom, att bli arbetslös eller byta jobb, eller att bli förälder.
- Interpersonella svårigheter Här tittar man på mer generella svårigheter med sociala kontakter. Det kan handla om svårigheter med att ta initiativ till eller bibehålla sociala kontakter, och om ensamhet och isolering.
Mellanfasen
När har man valt vilket fokusområde man ska arbeta med går man vidare för att åstadkomma förändring genom att bygga upp nya förmågor. Patienten får stöd i att utveckla sina befintliga relationer, och/eller skapa nya relationer och sociala sammanhang. Patientens sätt att kommunicera undersöks och klargörs i en kommunikationsanalys, vilket innebär att man, konkret, utforskar, vad i de befintliga relationerna som får patienten att må sämre eller bättre.
Man analyserar en verklig konversation, och analyserar vad som gjort patienten exempelvis ledsen, upprörd, oroad, förvirrad eller besviken, och vad som tvärtom utlöst positiva känslor. Terapeuten använder ofta sin egen relation med patienten för undersöka vad som kan tänkas orsaka problem i andra relationer. Genom rollspel övar man in alternativa, konstruktiva sätt att kommunicera. Mellan samtalstillfällena förväntas patienten försöka tillämpa sina nyvunna färdigheter i sina vardagsmiljöer.
Avslutningsfasen
Nu sammanfattas och utvärderas behandlingen. Hur har symtomen förändrats? Terapeuten och patienten utformar gemensamt en handlingsplan, där det framgår vad som krävs för att patientens ska må fortsatt bra och hur hen på bästa sätt ska hantera varningssignaler om nya problem.
IPT som behandlingsmetod
IPT baseras på empirisk forskning om psykisk ohälsa, anknytning och sociala relationer, bland annat om sambandet mellan depression och de relationer en person befinner sig i.
Barn och unga: - IPT finns med i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för behandlingar som kan erbjudas barn och unga med lindrig till medelsvår depression.
Vuxna: - IPT finns med i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för behandlingar som bör erbjudas vuxna med lindrig till medelsvår depression. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering publicerade 2017 en rapport som slog fast att IPT har en remissionseffekt vid lindrig till medelsvår depression hos vuxna (remission betyder att symtomen tillfälligt avtar eller helt försvinner).
Patientens sätt att kommunicera undersöks och klargörs i en kommunikationsanalys, vilket innebär att man, konkret, utforskar, vad i de befintliga relationerna som får patienten att må sämre eller bättre. Man analyserar en verklig konversation, och analyserar vad som gjort patienten exempelvis ledsen, upprörd, oroad, förvirrad eller besviken, och vad som tvärtom utlöst positiva känslor.
Exempel Maria
Maria är en 56-årig mellanstadielärare med två vuxna barn. För ett år sedan avled Marias make Anders i en stroke, och hon har haft stora svårigheter med att ta sig förbi den chockartade förlusten. Hon har fått allt svårare att engagera sig i arbete, familj och vänner.
Eftersom hon har svårt att sova och har gått ner mycket i vikt går hon till vårdcentralen för att undersöka om det ligger någon fysisk sjukdom bakom problemen. Det gör det inte, och Maria remitteras till IPT-behandling där hon får diagnosen depression med komplicerad sorg. Hon skattar sig mycket högt när hon får fylla i ett frågeformulär om depressionssymtom.
Under samtalen med terapeuten kan Maria släppa fram den sorg hon hållit tillbaka ända sedan Anders dog, då hon bara fokuserade på de praktiska arrangemangen kring begravningen, på att familjen skulle kunna fira jul som vanligt och på att snabbt kunna återvända till jobbet. Hon får också kontakt med den ilska hon känt medan Anders levde, för att han prioriterade sitt arbete och vid ett tillfälle var otrogen.
Mot slutet av behandlingen börjar Maria planera att göra en resa till Italien med en väninna, och samtalen handlar nu istället om hennes känslor inför att resa som singel, och den skuld hon känner över att åka till Rom utan Anders. När Maria på nytt får fylla i ett skattningsformulär om depression hamnar hennes resultat på en normal nivå.
Exempel Ali
Ali är en 23-årig student. Han har alltid haft svårt att skaffa vänner. Han har ändå lyckats skapa ett någorlunda fungerande socialt liv, genom att ett par gånger årligen träffa tre klasskamrater från grundskolan och genom att delta i vissa av universitetets sociala arrangemang. Ali önskar att han hade en kärlekspartner, men hans försök att hitta en sådan har gått mycket dåligt, och nu tillbringar han allt större del av sin lediga tid ensam i sitt studentrum.
Han har problem med aptiten och befarar att han lider av en fysisk sjukdom, men vårdcentralsläkaren konstaterar att han är fysiskt frisk och remitterar honom till IPT-behandling. Ali skattar sig mycket högt när han får fylla i ett frågeformulär om depressionssymtom, och får diagnosen depression.
Under terapin reder Ali och psykologen tillsammans ut hur Alis tillvaro har utvecklats sedan han började plugga, och kan konstatera att han isolerar sig allt mer, att han känner sig bortkommen och oattraktiv och har fått allt svårare att inleda samtal med människor. Å andra sidan visar det sig att Ali är en duktig schackspelare, och att han hade fin kontakt med en av de andra deltagarna i universitetets schackklubb, Martin, så länge han vågade sig dit. Terapeuten och Ali diskuterar möjligheten att återuppta kontakten med Martin, och rollspelar hur detta skulle kunna gå till.
Efter 15 behandlingstillfällen skattar Ali sin depression betydligt lägre än vid terapins början. Han har börjat i schackklubben igen, och åtminstone delvis fått tillbaka sin aptit. Han är dock fortfarande mycket nervös i kvinnors närvaro, och enas därför med terapeuten om att fortsätta behandlingen genom månatliga möten under ett års tid.
Vanliga frågor
Hur länge pågår behandlingen?
Behandlingen består oftast av mellan 12 och 16 samtal, men det kan variera efter överenskommelse.
Hur ofta träffas man?
Man träffas oftast en gång i veckan.
Hur går behandlingen till?
IPT fokuserar på kopplingen mellan psykiska svårigheter och relationer. Man tittar på relationerna här och nu, inte på tidigare relationer eller barndom. När man har identifierat patientens problemområden arbetar man med att konkret förbättra befintliga relationer, och/eller underlätta skapandet av nya, goda sociala sammanhang. Man undersöker hur patienten reagerar känslomässigt i olika relationella situationer, och identifierar styrkor och svagheter i patientens sätt att kommunicera. Man arbetar ofta med rollspel. Avslutningsvis utvärderar man behandlingens effekter, och tar fram en handlingsplan för att förebygga återfall.
Vilken är terapeutens roll?
Terapeuten har en aktiv roll i att hjälpa patienten att ringa in problemområden ifråga om pågående relationer, att utforska patientens egna känslomässiga reaktionsmönster i dessa, och att hitta alternativa, konstruktiva sätt att kommunicera. Terapeuten använder sin egen relation med patienten som en av utgångspunkterna i behandlingen, som ofta inbegriper rollspel mellan patient och terapeut.
Vad är grundtanken med behandlingen?
Att de psykiska symtomen minskar när man lär sig att hantera sina relationer på ett mer konstruktivt sätt.
SAMMANFATTNING
IPT en strukturerad, tidsbegränsad form av psykoterapi som fokuserar på hur problem i mänskliga relationer kan skapa psykisk problematik, liksom hur psykiska problem kan påverka våra relationer. IPT är ursprungligen en behandling för depression, men har även anpassats för andra tillstånd och diagnoser.
IPT kan hjälpa vid krisbearbetning, när man har svårt att hantera en ny fas i livet, vid svår sorg, när man har fastnat i svårlösliga relationskonflikter, och när man i största allmänhet har problem med att skapa och behålla goda relationer.
IPT-behandling utförs av legitimerad psykoterapeut eller psykolog, och består vanligtvis av 12 till 16 samtal. Den kan kombineras med medicinering.
Specialister inom IPT hittar du här:
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
FLER ARTIKLAR
Samtalsterapi
Samtalsterapi är en form av behandling för dig som vill prata med någon om det problem eller den problematik du lider av. Den du träffar kan bland annat vara en legitimerad psykolog eller psykoterapeut som är utbildad i att prata med människor och att använda samtal som en behandlingsmetod.
LÄS MER >
Tankefällor
Evolutionen har fört vidare att vi gör snabba och automatiska tankeprocesser som besparar oss massor av energi. Det kan vara väl kvalificerade gissningar istället för att begrunda varje beslut. Dock är de inte alltid helt tillitsfulla och även om de för det mesta fungerar bra, gör de ibland att vi hamnar i tankefällor.
Vi har en tendens att se på oss själva och vårt eget beteende väldigt annorlunda än hur vi ser på andras. I många situationer grundar vi våra beslut på irrelevant information, ser samband där dom inte finns eller struntar i sannolikheter.
Dialektisk beteendeterapi
Dialektisk beteendeterapi (DBT) är en behandling som främst syftar till att reducera självmords- och självskadebeteende hos personer med emotionellt instabilt personlighetssyndrom (tidigare borderline). Den har även visat sig ha effekt vid missbruk, ätstörningar, PTSD och depression. DBT bygger i hög grad på kognitiv beteendeterapi (KBT) men innehåller även element från behavioristisk, humanistisk och psykodynamisk terapi, samt zenbuddistiska metoder (mindfulness/acceptans).
LÄS MER >
Prolonged exposure
Exponeringsbaserad terapi bygger på att vi utsätter oss för det som känns svårt istället för att undvika det. Prolonged exposure therapy, förlängd exponeringsterapi, är en variant av detta som framförallt riktar in sig på traumarelaterade svårigheter.
LÄS MER >
Psykoanalys
Psykoanalys är både en teori om människans psyke och en terapeutisk behandlingsmetod. Psykoanalytisk behandling syftar till att påbörja förändringsprocesser som påverkar hela personligheten. Med genomgripande och mångårig behandling är målet att nå ökad självinsikt.
LÄS MER >
Neuropsykologisk utredning och testning
Neuropsykologisk utredning och testning görs ofta för att ta reda på mer om psykisk problematik med funktionsnedsättande karaktärsdrag. Neuropsykologiska utredningar är till för att reda ut vad som kan göras för att förbättra livssituationen för den som söker vården.
LÄS MER >
Mindfulness
Mindfulness är ett sätt att bli mer närvarande i stunden. Genom att minska automatiserade tankar och acceptera de tankar och känslor som uppstår används mindfulness av vissa som en strategi för att minska bl.a. stress, sömnproblem, ångest och smärta.
LÄS MER >