Vad innebär det att träffa en psykolog?
Att träffa en psykolog innebär att du får möjlighet att samtala med en professionell yrkesutövare som är kunnig inom psykologi. Det betyder alltså att du får träffa en person som är expert på psykiskt mående. Du kan t ex gå till en psykolog för att få hjälp eller stöd med ett problem du lider av, för att du går igenom en tuff period i livet, för att du lider av psykisk ohälsa eller för att du vill lära känna dig själv bättre. En psykolog kan arbeta inom många olika områden.
Få kontakt med en kunnig psykolog
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
Att träffa en psykolog
När du träffar en legitimerad psykolog får du träffa någon som är utbildad inom psykologi och som är kunnig inom psykiskt mående. Beroende på vilken anledning du vill träffa en psykolog ser förutsättningarna lite olika ut. Du kan gå till en psykolog för att få stödsamtal, för att du har drabbats av sorg, för att du är anhörig till någon som lider av psykisk ohälsa, för att du vill gå i psykoterapi eller för att du vill gå igenom en psykologisk utredning.
Utefter vad som känns bra för dig kan du både gå själv till en psykolog eller i grupp, men även tillsammans med din familj eller din partner.
För att få kontakt med en psykolog kan du enkelt söka här på www.bokapsykolog.se. Det går även bra att kontakta www.1177.se för att få rådgivning kring vad för stöd du behöver.
Det finns både privatpraktiserande psykologer och psykologer som arbetar inom den regionala sjukvården, till exempel på vårdcentraler. Ett vanligt tillvägagångssätt för att komma i kontakt med en psykolog är att man ringer sin vårdcentral som sedan skriver en remiss till en psykolog. På så vis kan man få en remiss för att få gå i psykoterapi, för att få stödsamtal eller för att få gå igenom en utredning. Det beror helt på vad det är du är i behov av och i vilken region i landet du bor. Det är alltså inte alla regioner som tillhandahåller möjligheten att gå till en psykolog på remiss.
När du träffar en psykolog kan man säga att det generella målet är du ska få hjälp med att må bättre.
När du väl har kommit i kontakt med en psykolog brukar behandlingen eller stödsamtalen se ut på så sätt att man träffas någon gång i veckan och samtalar om det du behöver hjälp med. Hur många gånger man träffar en psykolog varierar från person till person. För vissa räcker det att träffa en psykolog vid ett fåtal tillfällen innan man mår bättre, medan det för andra kan behövas uppemot 10 till 20 tillfällen eller mer. Vanligen träffar man sin psykolog ungefär 1 timme åt gången.
Vem kan gå till en psykolog?
Som sagt kan man gå till en psykolog för att få hjälp med ett problem man lider av. Det kan även vara för att få stöd under en påfrestande period i livet, för att hantera sin psykiska ohälsa eller för att försöka förstå sig själv och andra bättre. Man kan även gå till en psykolog för att få stöd i sin personliga utveckling eller för att man vill förändra något hos sig själv.
En vanlig anledning till att träffa en psykolog är att man vill få hjälp med att hantera en psykiatrisk diagnos. Man kan även gå till en psykolog för att ta reda på ifall man lider av en psykiatrisk diagnos.
Exempel på diagnoser som en psykolog kan hjälpa till att behandla eller lära sig att hantera:
- Depression
- Generell ångest
- Social ångest
- Panikångest
- Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
- Tvångssyndrom
- Bipolär sjukdom
- Ätstörning
- Emotionellt instabilt personlighetssyndrom (tidigare ”borderline”)
Vad är psykoterapi?
Psykoterapi är en behandling där den huvudsakliga metoden är samtal. Med andra ord får man genom psykoterapi samtala med en psykolog för att på så sätt få hjälp och stöd i sin problematik.
Det finns många olika former av psykoterapi, men de brukar ofta delas in i två övergripande typer, KBT och PDT.
- KBTstår för kognitiv beteendeterapi och innebär att terapins fokus bland annat ligger på hur tankar, känslor och beteenden påverkar varandra. En central utgångspunkt är att beteenden på ett eller annat sätt är inlärda och att man utifrån det kan lära om beteenden som är ohjälpsamma.
- PDTstår för psykodynamisk terapi och har stort fokus på känslor och tankar. Vid PDT utforskar man ofta tankar och känslor som är omedvetna. Vid PDT kan man få hjälp med att förstå sig själv och hur man fungerar utifrån tidigare erfarenheter och händelser man varit med om.
Det finns många olika former av psykoterapi, men de brukar ofta delas in i två övergripande typer, KBT och PDT.
Vad är en psykoterapeut?
När man vill få kontakt med en psykolog är det lätt hänt att man stöter på ordet psykoterapeut. Precis som leg. psykologer kan även leg. psykoterapeuter erbjuda samtalsterapi och psykoterapi.
En psykoterapeut kan vara psykolog i grunden, men har då valt att utöver psykologutbildningen även vidareutbilda sig till psykoterapeut. Det innebär att psykologen då valt att lära sig mer om just psykoterapi.
Skillnaden mellan psykolog och psykoterapeut
En viktig skillnad mellan begreppen psykolog och psykoterapeut är dock den grundläggande utbildningen.
- För att bli leg. psykolog måste man ha läst psykologprogrammet på 5 år.
- För att bli leg. psykoterapeut måste man först ha examen i en akademisk utbildning, för att sedan vidareutbilda sig. De examen som tillåter en vidareutbildning till psykoterapeut är psykolog, psykiater, kurator, sjuksköterska, socionom och präst.
Skillnaden mellan psykolog och psykiater
Det är också lätt att blanda ihop psykolog och psykiater. Skillnaden här är att en psykiater i grunden är en legitimerad läkare med utbildning inom medicin och som har specialiserat sig på psykiatriska sjukdomar.
SAMMANFATTNING
Att träffa en psykolog innebär att du får träffa en professionell yrkesutövare som är expert inom psykiskt mående. Du kan träffa en psykolog för att få stöd under en svår period i livet eller för att få hjälp med att hantera eller att behandla en psykiatrisk diagnos. En psykolog kan även hjälpa dig att ta reda på ifall du lider av någon psykisk sjukdom.
Det finns både privatpraktiserande psykologer och psykologer som arbetar inom den regionala hälso- och sjukvården. Ifall du vill komma i kontakt med en psykolog kan du själva söka på nätet eller kontakta din vårdcentral. Psykologer kan erbjuda olika former av samtalsterapi, där psykoterapi kan sägas vara den vanligaste. Även legitimerade psykoterapeuter kan erbjuda psykoterapi.
Få kontakt med en kunnig psykolog
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
FLER ARTIKLAR
Hörselhallucinationer - att höra röster
Det är relativt vanligt att höra röster. Upp till 41% av svenskarna har upplevt hörselhallucinationer någon gång i livet. Men är det skillnad om rösterna kommer inifrån eller utifrån? Läs mer om de bakomliggande orsakerna.
LÄS MER >
Att leva med sjukdom
Alla drabbas av sjukdom någon gång i livet. För de allra flesta sker tillfrisknandet relativt snabbt och livet fortsätter som vanligt. Men vissa sjukdomar försvinner inte, utan blir kvar under väldigt lång tid eller resten av livet. Du som har diagnostiserats med en kronisk sjukdom kommer kanske aldrig att bli frisk från sjukdomen - men du kan ta dig vidare och lära dig att leva med den.
LÄS MER >
Samtalsterapi
Samtalsterapi är en form av behandling för dig som vill prata med någon om det problem eller den problematik du lider av. Den du träffar kan bland annat vara en legitimerad psykolog eller psykoterapeut som är utbildad i att prata med människor och att använda samtal som en behandlingsmetod.
LÄS MER >
Tankefällor
Evolutionen har fört vidare att vi gör snabba och automatiska tankeprocesser som besparar oss massor av energi. Det kan vara väl kvalificerade gissningar istället för att begrunda varje beslut. Dock är de inte alltid helt tillitsfulla och även om de för det mesta fungerar bra, gör de ibland att vi hamnar i tankefällor.
Vi har en tendens att se på oss själva och vårt eget beteende väldigt annorlunda än hur vi ser på andras. I många situationer grundar vi våra beslut på irrelevant information, ser samband där dom inte finns eller struntar i sannolikheter.
Dialektisk beteendeterapi
Dialektisk beteendeterapi (DBT) är en behandling som främst syftar till att reducera självmords- och självskadebeteende hos personer med emotionellt instabilt personlighetssyndrom (tidigare borderline). Den har även visat sig ha effekt vid missbruk, ätstörningar, PTSD och depression. DBT bygger i hög grad på kognitiv beteendeterapi (KBT) men innehåller även element från behavioristisk, humanistisk och psykodynamisk terapi, samt zenbuddistiska metoder (mindfulness/acceptans).
LÄS MER >
Att bli förälder
Föräldrablivandet är för många en spännande och samtidigt skrämmande tid som medför förändringar i relation till den egna kroppen, ens mål och mening med livet såväl som relationer till andra i ens omgivning. Fokus skiftar från en själv till en annan individ som är helt beroende av ens omsorger - ett stort ansvar präglat av såväl lycka som svårigheter.
LÄS MER >
Prolonged exposure
Exponeringsbaserad terapi bygger på att vi utsätter oss för det som känns svårt istället för att undvika det. Prolonged exposure therapy, förlängd exponeringsterapi, är en variant av detta som framförallt riktar in sig på traumarelaterade svårigheter.
LÄS MER >
Trotsålder
Trotsåldern är en benämning på ett skede i barndomen som de flesta barn går igenom under flera olika utvecklingsskeden. Beteendet kan då präglas av vad föräldrar ofta uppfattar som uppstudsighet, olydnad och respektlöshet. Trots det grundar sig trotsen mycket sällan i egentlig illvilja. Det kan vara hjälpsamt för både föräldrar och barn att veta vad beteendet egentligen beror på, samt att det är helt normalt.
LÄS MER >