Utmattningssyndrom
Stress är en naturlig del av vardagen, men kan i för stora och framförallt långvariga doser bli mycket skadlig. Utan chans till återhämtning kan våra kroppsliga system gradvis eller plötsligt sättas ur spel och ligga till grund för diagnosen utmattningssyndrom.
Få kontakt med en specialist på utmattning
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
Vad är utmattningssyndrom?
Utmattningssyndrom kan man drabbas av då man varit utsatt för långvarig stress utan tillräckliga möjligheter till återhämtning. Stressen kan i sin tur ha orsakats av en pressande arbetssituation, eller privata omständigheter som varit påfrestande. För att få diagnosen utmattningssyndrom ska man ha varit utsatt för stress under minst ett halvår, och haft symtom på utmattning under minst två veckor. Vanliga symtom är;
- Trötthet som inte går över
- Sömnbesvär
- Irritation, oro och känslor av både ångest och nedstämdhet
- Koncentrationssvårigheter och svårigheter med planering och genomförande av uppgifter
- Minskad förmåga att prestera under tidspress
- Ljudkänslighet
- Hjärtklappning, yrsel samt mag- och tarmbesvär
Du behöver inte ha alla symtom för att få diagnosen utmattningssyndrom, men det är vanligt att ha en kombination av både de fysiska och psykiska besvären. För vissa kommer symtomen smygande och ökar gradvis i intensitet, medan det för andra slår till plötsligt med stor kraft. Utmattningssyndrom kan även sammanfalla med en depression, och man kan då få diagnosen utmattningsdepression. I dagligt tal nämns även utbrändhet som en synonym till utmattningssyndrom.
Vid utmattningssyndrom har kroppen och psyket under en längre tid blivit överbelastat utan chans till vila och återhämtning, och den långvariga stressen gör att systemet inte längre kan fungera som innan.
- Det system som aktiveras vid stress kallas sympatiska nervsystemet, vilket från början är utvecklat för vi ska överleva hot och faror. Det sympatiska nervsystemet arbetar genom att öka pulsen, utsöndra stresshormoner och göra kroppen redo för att hantera det upplevda hotet. Allt det här är i sig helt naturligt, men det finns en viktig motpol för att dämpa aktiviteten när faran väl är över; det parasympatiska nervsystemet.
- Det parasympatiska nervsystemet är aktivt vid vila och återhämtning, och fungerar som en typ av broms för energiförbrukning. Vid utmattningssyndrom har balansen mellan dessa två system rubbats, och det sympatiska systemet är ständigt aktivt. Detta gör att vi förbrukar mer energi än vanligt och har mycket svårt att varva ned.
Olika stadier av utmattningssyndrom
Man brukar dela in utmattningssyndrom i tre olika stadier, för att enklare beskriva det förlopp som tillståndet är uppbyggt av. Varningssignaler kan komma långt innan en faktisk utmattning diagnosticeras, och med rätt inventioner kan dessa tidiga tecken hjälpa till att avvärja ett fullt utvecklat sjukdomstillstånd. Detta görs med fördel, eftersom vägen tillbaka efter att ha drabbats av utmattningssyndrom ofta är lång, och ibland har sjukdomen bestående men.
Förstadiet
I förstadiet till utmattningssyndrom kan stressrelaterade besvär så som huvudvärk, sömnsvårigheter och känslomässig instabilitet. I det här läget är ett fullt utvecklat utmattningssyndrom ännu möjligt att undvika, genom att minska på stressen i sin vardag och ge mer tid till återhämtning. Att tala med sin arbetsgivare, identifiera stressande faktorer i sin hem-miljö och dela med sig med närstående kring hur man känner kan vara viktiga delar i att minska på stressen. Vad som behövs för den endskilda individen ser väldigt olika ut; en person kanske behöver se till att logga ut från jobb-datorn punktligt varje eftermiddag, medan en annan person behöver fler tillfällen till att umgås med sina vänner.
Det är viktigt att ta sina symtom på allvar och göra det man kan för att minska dem; när stressrelaterade besvär väl har övergått till fullt utvecklad utmattningssyndrom är enkla åtgärder oftast inte lika effektiva.
Den akuta fasen
I den akuta fasen har kroppen inte längre kapacitet att hantera den långvariga stressen, och plötsligt kan även de mest vardagliga uppgifterna tyckas oöverkomliga. Plötslig minnesförlust, förvirring och oförmåga att tänka framåt kan tyckas skrämmande, och den akuta fasen beskrivs av många som att “gå in i väggen”.
Insjuknandet är dock inte lika dramatiskt för alla, utan kan också ha byggts upp under längre tid. I den akuta fasen av utmattningssyndrom är sjukskrivning ofta nödvändigt, då den drabbade kan ha mycket svårt att klara sin vardag och behöva hjälp nästan dygnet runt.
Som anhörig kan man ofta bidra med enkla saker som att diska, betala räkningar och gå och handla. Att finnas där som emotionellt stöd och med uppmuntran kan också göra mycket. I vissa fall kan även läkemedel behövas, ofta inriktade på mer specifika symtom som sömnbesvär, ångest eller depression.
Generellt ska den drabbade inte pressas till att göra saker, utan få ta det i sin takt. Att orka gå en promenad eller vara med vid en social tillställning är inte detsamma som att ha tillfrisknat, vilket är viktigt att komma ihåg.
Återhämtningsfasen
Återhämtningen för den som drabbats av utmattningssyndrom kan ta lång tid, och ofta får arbete och krävande uppgifter trappas upp stegvis. Inslag som kan hjälpa till i tillfrisknandet är fysiska aktiviteter, massage och avslappningsövningar.
Att överlag ta hand om sig själv med tillräcklig kost och sömn är grundläggande förutsättningar för att återhämta sig.
Med rätt inventioner och behandling blir de allra flesta som drabbas av utmattning så småningom friska, och kan gå tillbaka till vardagen. För en del behövs dock större förändringar i denna vardag för att kunna leva utan ihållande symtom; kanske måste man gå ned i arbetstid eller sluta med en aktivitet.
Det är vanligt att uppleva en ökad stresskänslighet efter utmattning, och saker som tidigare klarades av med lätthet kanske inte längre är möjliga, vilket kan orsaka sorg hos den drabbade.
Psykologisk behandling av utmattningssyndrom
Det finns olika typer av förebyggande och behandlande psykologiska insatser vid utmattningssyndrom. Att reda ut varför man drabbats kan vara enkelt och lättåtkomligt för somliga, medan det för andra kan finnas djupare psykologiska orsaker till att man blivit utmattad. Aspekter av ens personlighet och egna krav på sig själv spelar ofta stor roll, och man kan behöva hjälp att omvärdera vad som är viktigt för att leva ett fullgott liv. Olika former av terapi kan vara ett verktyg för detta.
Kognitiv beteende-terapi, KBT, är idag det som har bäst bevis för att hjälpa vid utmattningssyndrom. Vid KBT arbetar man med både tankar och beteenden för att reda ut orsaker till varför man blivit sjuk och hur man kan hantera det samt förhindra att det händer igen. Fokus kan ligga på sjukdomen som helhet eller på enskilda aspekter av den som skuldkänslor, oro eller sömnbesvär.
Terapi kan ges både enskilt och i grupp, utifrån vad som passar den drabbade. Andra inriktningar på terapi kan fokusera mer på bakomliggande faktorer eller på praktiska verktyg för avslappning och acceptans av sig själv och sjukdomen. Även andra former av samtalsstöd kan hjälpa, både med psykologer och kuratorer. Du kan vända dig till din vårdcentral eller kontakta en psykolog direkt för att få råd om vad som skulle kunna fungera i ditt fall.
SAMMANFATTNING
När vi utsätts för långvarig stress utan chans till återhämtning är kroppen ständigt aktiverad och förbrukar energi. Medan detta hjälper oss kortsiktigt kan det långsiktigt få konsekvenser av stressrelaterade besvär och i längden utmattningssyndrom, som gör det svårt för oss att klara av vår vardag. Symtom av utmattning är ofta både fysiska och psykiska. Orsaker till stressen kan vara både hög arbetsbelastning och privata påfrestningar och vägen till tillfrisknande går via vila och återhämtning. För en del kan utmattningssyndrom få långvariga konsekvenser av ökad stresskänslighet, men med tidiga insatser och rätt behandling blir de allra flesta friska igen.
Få kontakt med en specialist på utmattning
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
FLER ARTIKLAR
När chefen inte fungerar
Går du till jobbet med känslan av att du aldrig vet när chefen ska bli arg och vad för konsekvenser det kan få? Är du frustrerad över att chefen aldrig lyssnar till eller tar itu med det som du och dina kollegor uppfattar som problem? Det kan vara olika tecken på att chefen inte fungerar.
LÄS MER >
Hörselhallucinationer - att höra röster
Det är relativt vanligt att höra röster. Upp till 41% av svenskarna har upplevt hörselhallucinationer någon gång i livet. Men är det skillnad om rösterna kommer inifrån eller utifrån? Läs mer om de bakomliggande orsakerna.
LÄS MER >
Att leva med sjukdom
Alla drabbas av sjukdom någon gång i livet. För de allra flesta sker tillfrisknandet relativt snabbt och livet fortsätter som vanligt. Men vissa sjukdomar försvinner inte, utan blir kvar under väldigt lång tid eller resten av livet. Du som har diagnostiserats med en kronisk sjukdom kommer kanske aldrig att bli frisk från sjukdomen - men du kan ta dig vidare och lära dig att leva med den.
LÄS MER >
Samtalsterapi
Samtalsterapi är en form av behandling för dig som vill prata med någon om det problem eller den problematik du lider av. Den du träffar kan bland annat vara en legitimerad psykolog eller psykoterapeut som är utbildad i att prata med människor och att använda samtal som en behandlingsmetod.
LÄS MER >
Separationsångest
Att skiljas från en betydelsefull person eller trygg plats är något som skapar känslor i oss alla, och ibland kan dessa känslor bli så starka att de resulterar i ångest. Separationsångest är ett mångfacetterat fenomen som kan visa sig på olika sätt, och drabba både vuxna och barn. Om separationsångesten håller i sig under lång tid och orsakar lidande och problem i det dagliga livet, finns det goda skäl att försöka reda ut varför separationer väcker så starka reaktioner i en, och vad man kan göra för att lära sig leva med dem.
LÄS MER >
Skuld och skam
Skuld och skam är smärtsamma och ibland svårhanterliga känslor, som de flesta av oss upplever i måttliga mängder i våra liv. Att bära på stora mängder skuld och skam kan ge upphov till mycket lidande. Skuld- och skamkänslor klumpas ofta ihop men det finns vissa skillnader dem emellan som gör att de påverkar oss på olika sätt.
LÄS MER >
Sekundärtrauma
Sekundärtrauma kallas det tillstånd av andrahandstraumatisering som kan uppstå hos personal till följd av arbete med traumatiserade eller allvarligt lidande personer. Att vara sekundärt traumatiserad är en allvarlig situation som kräver behandling, trots att många drabbade kan ha svårt att inse när så är fallet.
LÄS MER >
Grupputveckling
När ett antal människor ska arbeta ihop mot ett gemensamt mål bildas en grupp. Gruppens dynamik och utveckling beror på flera olika faktorer såsom vilka personligheter deltagarna har, hur länge gruppen ska fungera tillsammans och hur pass mycket stress gruppen utsätts för. Grupputveckling kan verka förvirrande men det finns flera förutsättningar som går att påverka för att en grupp ska utvecklas gynnsamt.
LÄS MER >