Tonåren är en omvälvande period i livet där stora förändringar sker på såväl det kroppsliga som mentala planet. Det leder till att individen ställs inför stora utmaningar. Vilka förändringar det är som sker, och vilka utmaningar som uppstår tas upp i den här artikeln.
{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
När barnet blir tretton år träder det in i tonåren, som varar fram till nitton års ålder. Det är en väldigt händelserik period då stora förändringar sker i kroppen, såväl kroppsligt som mentalt. En viktig händelse som pågår under tonåren är puberteten, som är det stadium där kroppen utvecklas från barn till vuxen.
Många kommer i puberteten redan innan tonåren börjar, men det varierar mycket från individ till individ då vissa är senare än andra. Generellt sett kommer dock flickor i puberteten tidigare än pojkar. Flickor kommer oftast i puberteten runt 8-13 års ålder, medan pojkar gör det omkring åldern 11-14 år. De kroppsliga förändringarna pågår sedan i fem-sex år, och utvecklingen sker oftast inte i en jämn takt under den här perioden utan kan stanna upp i en period för att senare sätta igång igen.
Det viktigaste könshormonet för pojkar under puberteten är testosteron, medan det viktigaste för flickor är östrogen. Dessa hormoner har en stor del i hur kroppen utvecklas.
Förändringar sker inte bara kroppsligt, utan även på det mentala planet för båda könen.
Tankeförmågan utvecklas från ett mer konkret svart-på-vitt-tänkande till ett mer abstrakt resonemang. Tonåren kännetecknas därför ofta av att individen börjar analysera sig själv och sin omgivning. Särskilt i åldersspannet 16-18 år är den mentala förändringen oftast mer omfattande än den kroppsliga. Detta leder oss in på nästa ämne.
Eftersom individen under tonåren börjar reflektera allt mer kring sig själv och sin omgivning, blir en stor utmaning hur tonåringens självbild formas. På grund av de omvälvande kroppsliga förändringar som sker under puberteten är det vanligt att individen jämför sig med jämnåriga, och ifrågasätter om det är normalt att se ut eller känna på ett visst sätt. Detta kan bli ett särskilt stort problem i de fall individen kommer sent in i puberteten.
Tonåren präglas ofta av att individen försöker hitta sin identitet, vilken ofta formas i samspel med omgivningen. Eftersom individen i den här fasen är väldigt känslig är det viktigt med bekräftelse från omgivningen, och tonåringen kan dessvärre enkelt påverkas av de olika kroppsideal som figurerar i media.
En annan stor utmaning är det faktum att tonåringen vill börja känna sig mer självständig eftersom hen börjar bli vuxen, samtidigt som individen oftast bor hemma hos föräldrarna. Detta leder till en svår balansgång, då tonåringen börjar skärma av sig från föräldrarna för att leva sitt eget liv.
Samtidigt är tonåringen i stort behov av stöd från föräldrarna för att ge individen bekräftelse och svar på de olika reflektioner och funderingar som uppstår. Balansgången blir svår även för föräldrarna, då de också börjar inse att barnet håller på att bli vuxen och därför intar ett mer distanserat förhållningssätt.
Eftersom tonåren är en övergång till vuxenlivet är det även vanligt att den unge börjar oroa sig för framtiden, och vad som komma skall med de krav det innebär att bli vuxen. Detta leder till att många tonåringar känner sig stressade över inte minst skolarbetet, och det är en stress som ökar ju högre upp i tonåren man kommer enligt statistiska undersökningar. Ett annat tydligt mönster som går att urskilja är dessutom att unga tjejer uppger sig ha större problem med psykosomatiska besvär (både fysiska och psykiska symtom), vara mindre nöjda med livet samt skattar sin självförmåga lägre jämfört med unga killar.
Mönstret är detsamma oavsett vilket mått på hälsa vi studerar. Under tonåren uppstår tydliga skillnader mellan pojkars och flickors psykiska hälsa och välbefinnande, till flickors nackdel. Maria Corell (Folkhälsomyndigheten)
Men när det gäller vilken stressfaktor som har den starkaste kopplingen till nedstämdhet och ångest bland elever på högstadiet, och som i större utsträckning leder till att psykisk ohälsa utvecklas hos individen, är social stress värre enligt undersökningar. Social stress handlar om att tonåringen oroar sig över familje-, kompis- och kärleksrelationer.
Med andra ord har skolan en väldigt viktig del i tonåringens välbefinnande. Dels då skolarbetet påverkar individen, men också då skolan är en social mötesplats där såväl kompis- som kärleksrelationer knyts. Det är här som många av de stora utmaningar som uppstår under tonåren finns.
Tonårsperioden (13-19 år) är en väldigt omvälvande period där de stora förändringar som sker hos individen gör att många frågor väcks. Är min kroppsliga utveckling normal jämfört med andra? Duger jag som jag är? Vad kommer hända i framtiden när jag blir vuxen och ska stå på egna ben? Detta är exempel på vanliga frågor som många tonåringar oroar sig över. Det blir dessutom en svår balansgång i relationen till föräldrarna då tonåringen är på väg att bli vuxen och vill känna sig mer självständig. Detta samtidigt som tonåringen är i behov av ett stort stöd från vuxna för att hantera alla de motgångar som uppstår – i form av stress över skolarbete, kompis- och kärleksrelationer samt vad som ska hända i framtiden.
{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}