• Logga in
  • Hem
  • Alla artiklar
    • Psykiskt välmående
    • Behandlingsmetoder
    • Barn och familj
    • Relationer
    • Arbetspsykologi
  • Frågor och svar
  • Kontakt
  • Logga in
Tarmfloran och psyket

Tarmfloran och psyket

Tarmfloran påverkar hjärnan och vårt mentala välmående via ”the gut-brain-axis”, ett nätverk av nerver och signalmolekyler som kopplar mag- och tarmkanalen med det centrala nervsystemet. Forskning har hittat kopplingar mellan obalanser i tarmfloran och tex ADHD, Parkinsons sjukdom, ångest och depression. Dessutom har interventioner där man hjälpt tarmfloran att komma i balans resulterat i minskningar av psykiska symptom vid många av dessa tillstånd. Detta visar på att tarmfloran spelar en viktig roll i att förstå psykiska besvär.


Få kontakt med en terapeut

{{ employee.display_name }}

leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut

{{ employee.store.store.name }}

{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}

{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
Boka Ring nu Ring nu Mejla nu
Se fler terapeuter

”All sjukdom börjar i magen”

…. sa den grekiske filosofen och moderna läkekonstens fader Hippokrates – för över 2000 år sedan. Att förstå charmen med tarmen är alltså inget nytt, men något som blivit mer och mer populärt i linje med att mängden forskning på området har exploderat.

Tarmfloran har visat sig påverka de flesta aspekterna av vårt välmående på ett eller annat sätt, och vår mentala hälsa är inget undantag. För att förstå hur tarmfloran påverkar psyket (och psyket tarmfloran) börjar vi med att titta närmre på kopplingen mellan tarmen och hjärnan – ”the gut-brain axis”.

”The gut-brain axis”

Magen och hjärnan kommunicerar med varandra genom ”the gut-brain axis”. Ibland använder man uttrycket för att refererar till tarmfloran, men egentligen påverkar tarmen och hjärnan varandra via flera olika mekanismer.

”The gut-brain axis” består av:

Centrala Nervsystemet (CNS) – hjärnan och ryggraden.

Perifera Nervsystemet (PNS) – nerverna som binder ihop CNS med kroppens alla organ, muskler, osv. PNS delas vidare in i det somatiska (viljestyrda) och autonoma (automatiska), där det autonoma delas vidare in i det sympatiska (”fight or flight”, ”gaspedalen”) och det parasympatiska (”rest and digest”, ”bromspedalen”).

Endokrina systemet – kontrollsystem som signalerar med hormoner som sprids via blodet och insöndras från körtlar i kroppen, tex hypofysen, sköldkörteln, binjurarna, könskörtlarna, osv.

Immunsystemet - består av en mängd olika celler, proteiner, organ och vävnader som skyddar oss från tex bakterier, virus och svampar.

Tarmfloran – de system av miljarder mikroorganismer som bor i tarmen. "The gut brain axis” innebär alltså flera komplexa interaktioner. Låt oss fokusera på tarmflorans roll i spelet och hur den kan förklara Hippokrates snack om att all sjukdom börjar i magen.

Tarmfloran

Vårt inre mikrobiom – ett eget organ?

Mikrober är mikroorganismer som inte går att se med blotta ögat, tex bakterier. Det finns 10 gånger fler mikrober än celler i den mänskliga kroppen (!) och 95% av alla dessa biljoner mikrober bor i din tarm.

Ordet mikrobiom används för att beskriva alla mikroorganismer i en viss miljö, och tarmfloran är mikrobiomet i din tarm, alltså alla mikroorganismer i tarmen. Tarmfloran är involverad i att bryta ner toxiska ämnen, kontrollera blodcirkulationen, skydda tarmen från inflammation, ta upp näring och bryta ner ämnen vi själva inte kan bryta ner, tex vissa typer av fiber.

Vi bär runt på 23 000 mänskliga gener lagrade i alla celler, men utöver det bär vi även runt på våra mikroorganismers 9 miljoner gener. Mer än 99% av alla gener som kan uttryckas och påverka vår kropp är alltså mikroorganismernas!

Mikroorganismerna har en så pass stor påverkan på oss att många forskare menar att vi borde betrakta dem som ett eget organ. Vi är beroende av dem för att må bra, och en tarmflora ur balans kan orsakat alla möjliga symptom och sjukdomar. Med andra ord, det är viktigt att ta dessa små organismer på största allvar.

Tarmfloran & kost

Mikrobiomerna i tarmen lever på det du stoppar i dig. Forskning visar att kost har en stor påverkan på tarmfloran och en enkelsidig kost gör den mindre varierad. Det i sin tur gör oss känsligare för andra belastningar på systemet.

Mikroorganismerna lever för det mesta på kolhydrater, men olika typer av kolhydrater har olika effekt på tarmfloran. Snabba kolhydrater och raffinerat socker tenderar att mata ”de onda bakterierna” och få samspelet i tarmen ur balans, medan fiberrika kolhydrater och grönsaker tenderar att mata ”de goda bakterierna” och gynna balansen.

Såväl studier av diverse jägar- och samlar samhällen som epidemiologisk forskning visar att människan kan anpassa sig till en mängd olika förhållanden och kosthållningar; men inte till en ensidig kost bestående till stor del av snabba kolhydrater och för mycket raffinerat socker.

Tarmfloran är inte anpassad efter vår moderna tids många gånger allt för ensidiga kost, ofta bestående till stor del av snabba kolhydrater och för mycket raffinerat socker.

Tarmfloran & stress

Det är inte bara kosten som spelar roll, stress har också förmågan att påverka tarmfloran. Många studier har bekräftat detta.

Ett exempel är en studie där man släppte ner en extra aggressiv mus i samma bur som en oskyldig mus och lät den aggressiva musen attackera och trakassera den andra stackars musen. Efter två timmar tog man upp den aggressiva rackaren och lät den utsatta musen vara en natt. Nästa dag gjorde man samma sak, och musen blev utsatt för samma stress igen. Man upprepade detta sex gånger. Tanken var att man ville framkalla stress hos den lilla musen.

Därefter tog man sig en titt på den utsatta musens tarmflora. Jämfört med muskompisar som inte blivit utsatta för samma stress hade den stressade musens tarmflora ändrats avsevärt, speciellt om man undersökte den precis efter stressexponeringen. Bacteroides, Clostridium, Coprococcus, Pseudobutyrivibrio och Dorea är fancy latinska namn på några av alla de bakterier vars nivåer man såg förändringar av hos den stressade musen.

Varför ska vi bry oss om förändringar i tarmfloran hos en liten mus?

Förändringen visar hur dynamisk tarmfloran är och hur mycket den kan påverkas av yttre faktorer så som tex stress, vilket vi kanske inte alltid tänker på. Om musens tarmflora ändrades efter sex stycken två timmars episoder av stress – hur påverkas då vår tarmflora av att gå runt med för höga stressnivåer, oro eller ångest i veckor, månader eller tillochmed år?

Tarmfloran och psykisk ohälsa

Forskning har som sagt hittat kopplingar mellan obalanser i tarmfloran och bland annat ADHD, Parkinsons sjukdom, ångest och depression. Dessutom har interventioner där man hjälpt tarmfloran att komma i balans resulterat i minskningar av psykiska symptom vid många av dessa tillstånd. Allt detta visar på att tarmfloran spelar en viktig roll i att förstå psykiska besvär.

Roten av problemet

Över 300 miljoner människor världen över beräknas lida av depression. Medan medicinering hjälper en del är det långt ifrån effektivt för alla. Att förstå att tarmfloran kan spela en viktig roll i att personen drabbades av depression från början, eller blev mer sårbar för att drabbas, kan vara avgörande. Istället för att försöka dämpa symptom med tex antidepressiva läkemedel kan symptomen ses som kroppen sätt att signalera att något är fel. Genom att behandla tarmfloran hade man således kunnat både minska symptom och finna roten av problemet.

Med detta sagt betyder inte att psykosociala aspekter inte ska tas med i räkningen, ibland kanske en depression har en tydlig orsak, tex efter ett uppbrott i en relation. Det betyder bara att vi tarmfloran är en viktig och länge ignorerad orsak till olika former av psykisk ohälsa.

Många kopplingar

Mängder av studier visar på koppling mellan tarmfloran, humör, emotionellt välbefinnande och vissa kognitiva förmågor, tex minne. Prebiotika (se faktaruta), probiotika och antibiotika påverkar alla tarmfloran, och har också visat sig ha olika effekt på tillstånd som ångest och depression. Tex visade en studie minskning av ångestsymptom hos individer som åt probiotika jämfört med en kontrollgrupp. En annan studie hittade nyligen ett samband mellan nivåer av bakterien Faecalibacterium och svårighetsgrad av depressionssymptom. Kopplingarna mellan magen och psyket är alltså omfattande, men hur går dessa kopplingar till?

Så kommunicerar tarmfloran och hjärnan

Tarmfloran…

  • ...spelar en viktig roll i produktionen av många signalsubstanser. Mer än 90% av allt serotonin och 50% av allt dopamin beräknas produceras i tarmen.
  • ...kan kommunicera med hjärnan genom att aktivera vagusnerven, en nerv som kopplar samman bland annat mag- och tarmkanalen med hjärnan.
  • ...kan producera molekyler som gör att tarmslemhinnan börjar läcka och släppa in partiklar i blodet som inte ska vara där. Det kan i sin tur kan trigga olika sjukdomsprocesser och påverka olika system i kroppen som spelar en viktig roll för hälsosam hjärnfunktion.
  • ...kan trigga inflammation genom att påverka produktionen av cytokiner och andra inflammatoriska substanser som spelar en viktig roll i immunsystemet. Inflammation är kopplat med en mäng olika psykiska symptom.
  • ...kan påverka produktionen av brain derived neurotropic factor (BDNF), ett viktigt signalprotein som påverkar tillväxt och överlevnad av nervceller.

FAKTA

Det bor mer än en biljon mikroorganismer i din tarm.

99% av alla gener vi bär runt på är inte mänskliga utan tillhör mikroorganismerna. Mag- och tarmkanalen innehåller inte bara bakterier utan även svampar, virus och parasiter.

Över 90% av allt serotonin och över 50% av allt dopamin produceras i mag- och tarmkanalen.

Probiotika innebär levande bakterier som finns i tillskott och viss mat, tex surkål, kefir och kombucha.

Prebiotika är en typ av kolhydrater som inte människor men mikroorganismerna i tarmen kan bryta ner och leva på.

Det är svårt att säga exakt hur en hälsosam tarmflora ska se ut. Vi vet att vissa organismer är gynnsamma, vissa är skadliga, och att andra är gynnsamma eller skadliga i vissa mängder. Vi vet också att en mångfald av organismer är viktigt för att må bra.

SAMMANFATTNING

Kopplingarna mellan tarmflora och hjärnan är alltså komplexa och många! Tarmfloran spelar en viktig roll för psykisk hälsa och det verkar ligga något i vad Hippokrates sa; ”all sjukdom börjar i magen”. Magen och hjärnan kommunicerar med varandra via ”the gut-brain axis”, där tarmfloran spelar en viktig del. Tarmfloran består av biljoner mikroorganismer och påverkas av diverse olika livsstilsfaktorer, bland annat kost och stress.

Mängder av studier visar på tvåvägskopplingar mellan olika aspekter av psykisk hälsa och tarmflorans sammansättning, vilket visar på att den kan spela en viktig roll när det kommer till att förstå olika psykiska tillstånd. För att knyta an till vår kloke vän Hippokrates så lär han även ha sagt ”låt maten vara din medicin och medicinen din mat”. Detta verkar vara ett gott råd. Bra kost och en hållbar livsstil med rörelse, mat och sömn i lagom mängder verkar vara det bästa receptet för ett välmående mikrobiom.

Elvira Martin
Författare: Elvira Martin

Elvira är kunnig inom psykologi och speciellt intresserad av funktionsmedicin samt hur psyket samspelar med kroppen.

Elvira Martin
Författare: Elvira Martin

Elvira är kunnig inom psykologi och speciellt intresserad av funktionsmedicin samt hur psyket samspelar med kroppen.

Få kontakt med en terapeut

{{ employee.display_name }}

leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut

{{ employee.store.store.name }}

{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}

{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
Boka Ring nu Ring nu Boka Ring nu Ring nu Mejla nu
Se fler terapeuter

FLER ARTIKLAR

Hörselhallucinationer - att höra röster

Hörselhallucinationer - att höra röster

Det är relativt vanligt att höra röster. Upp till 41% av svenskarna har upplevt hörselhallucinationer någon gång i livet. Men är det skillnad om rösterna kommer inifrån eller utifrån? Läs mer om de bakomliggande orsakerna.

LÄS MER   >
Att leva med sjukdom

Att leva med sjukdom

Alla drabbas av sjukdom någon gång i livet. För de allra flesta sker tillfrisknandet relativt snabbt och livet fortsätter som vanligt. Men vissa sjukdomar försvinner inte, utan blir kvar under väldigt lång tid eller resten av livet. Du som har diagnostiserats med en kronisk sjukdom kommer kanske aldrig att bli frisk från sjukdomen - men du kan ta dig vidare och lära dig att leva med den.

LÄS MER   >
Samtalsterapi

Samtalsterapi

Samtalsterapi är en form av behandling för dig som vill prata med någon om det problem eller den problematik du lider av. Den du träffar kan bland annat vara en legitimerad psykolog eller psykoterapeut som är utbildad i att prata med människor och att använda samtal som en behandlingsmetod.

LÄS MER   >
Separationsångest

Separationsångest

Att skiljas från en betydelsefull person eller trygg plats är något som skapar känslor i oss alla, och ibland kan dessa känslor bli så starka att de resulterar i ångest. Separationsångest är ett mångfacetterat fenomen som kan visa sig på olika sätt, och drabba både vuxna och barn. Om separationsångesten håller i sig under lång tid och orsakar lidande och problem i det dagliga livet, finns det goda skäl att försöka reda ut varför separationer väcker så starka reaktioner i en, och vad man kan göra för att lära sig leva med dem.

LÄS MER   >
Skuld och skam

Skuld och skam

Skuld och skam är smärtsamma och ibland svårhanterliga känslor, som de flesta av oss upplever i måttliga mängder i våra liv. Att bära på stora mängder skuld och skam kan ge upphov till mycket lidande. Skuld- och skamkänslor klumpas ofta ihop men det finns vissa skillnader dem emellan som gör att de påverkar oss på olika sätt.

LÄS MER   >
Sekundärtrauma

Sekundärtrauma

Sekundärtrauma kallas det tillstånd av andrahandstraumatisering som kan uppstå hos personal till följd av arbete med traumatiserade eller allvarligt lidande personer. Att vara sekundärt traumatiserad är en allvarlig situation som kräver behandling, trots att många drabbade kan ha svårt att inse när så är fallet.

LÄS MER   >
Medberoendeproblematik

Medberoendeproblematik

Medberoende är ett psykologiskt tillstånd och relationsmönster som man kan utveckla i en lång och nära relation till någon annan, till exempel sin partner eller någon av sina föräldrar. Tillståndet grundar sig ofta i kärlek och omtanke till någon man bryr sig om men får till slut negativ inverkan på oss själva. Medberoendet kan smyga sig på och kan bland annat innebära att man har svårt att säga nej till den personen i sin närhet som har ett missbruk eller annan beroendesjukdom.

LÄS MER   >
Depression som följd av missbruk

Depression som följd av missbruk

Depressionen och missbruk förekommer ofta tillsammans och förstärker varandras problematik. Olika substanser bedövar negativa känslor temporärt men när ruset avtagit blir ofta effekten den motsatta. Vid långvarig användning kan drogerna göra att produktionen av hormonerna som ger kroppen samma känslor av lycka och avkoppling naturligt avtar vilket vidmakthåller missbruket.

LÄS MER   >

Bokapsykolog Sverige AB
Org. nr: 559224-8339
[email protected]
Ankargatan 15, 211 17 Malmö

© 2023 bokapsykolog.se

Legitimerad psykolog / psykoterapeut?

Skapa din profil eller ändra dina företagsuppgifter.

Legitimerad psykolog eller psykoterapeut?
Skapa din profil eller ändra dina företagsuppgifter.
  • Kontakt
  • Frågor och svar
  • Sök psykolog
  • Cookies

© 2023 bokapsykolog.se

co2 neutral

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen av vår webbplats. Vi hoppas det är OK med dig. Läs mer