Tarmfloran och psyket

”All sjukdom börjar i magen”

…. sa den grekiske filosofen och moderna läkekonstens fader Hippokrates – för över 2000 år sedan. Att förstå charmen med tarmen är alltså inget nytt, men något som blivit mer och mer populärt i linje med att mängden forskning på området har exploderat.

Tarmfloran har visat sig påverka de flesta aspekterna av vårt välmående på ett eller annat sätt, och vår mentala hälsa är inget undantag. För att förstå hur tarmfloran påverkar psyket (och psyket tarmfloran) börjar vi med att titta närmre på kopplingen mellan tarmen och hjärnan – ”the gut-brain axis”.

”The gut-brain axis”

”The gut-brain axis” består av:

Tarmfloran

Vårt inre mikrobiom – ett eget organ?

Mikrober är mikroorganismer som inte går att se med blotta ögat, tex bakterier. Det finns 10 gånger fler mikrober än celler i den mänskliga kroppen (!) och 95% av alla dessa biljoner mikrober bor i din tarm.

Ordet mikrobiom används för att beskriva alla mikroorganismer i en viss miljö, och tarmfloran är mikrobiomet i din tarm, alltså alla mikroorganismer i tarmen. Tarmfloran är involverad i att bryta ner toxiska ämnen, kontrollera blodcirkulationen, skydda tarmen från inflammation, ta upp näring och bryta ner ämnen vi själva inte kan bryta ner, tex vissa typer av fiber.

Mikroorganismerna har en så pass stor påverkan på oss att många forskare menar att vi borde betrakta dem som ett eget organ. Vi är beroende av dem för att må bra, och en tarmflora ur balans kan orsakat alla möjliga symptom och sjukdomar. Med andra ord, det är viktigt att ta dessa små organismer på största allvar.

Tarmfloran & kost

Mikrobiomerna i tarmen lever på det du stoppar i dig. Forskning visar att kost har en stor påverkan på tarmfloran och en enkelsidig kost gör den mindre varierad. Det i sin tur gör oss känsligare för andra belastningar på systemet.

Såväl studier av diverse jägar- och samlar samhällen som epidemiologisk forskning visar att människan kan anpassa sig till en mängd olika förhållanden och kosthållningar; men inte till en ensidig kost bestående till stor del av snabba kolhydrater och för mycket raffinerat socker.

Tarmfloran är inte anpassad efter vår moderna tids många gånger allt för ensidiga kost, ofta bestående till stor del av snabba kolhydrater och för mycket raffinerat socker.

Tarmfloran & stress

Det är inte bara kosten som spelar roll, stress har också förmågan att påverka tarmfloran. Många studier har bekräftat detta.

Ett exempel är en studie där man släppte ner en extra aggressiv mus i samma bur som en oskyldig mus och lät den aggressiva musen attackera och trakassera den andra stackars musen. Efter två timmar tog man upp den aggressiva rackaren och lät den utsatta musen vara en natt. Nästa dag gjorde man samma sak, och musen blev utsatt för samma stress igen. Man upprepade detta sex gånger. Tanken var att man ville framkalla stress hos den lilla musen.

Därefter tog man sig en titt på den utsatta musens tarmflora. Jämfört med muskompisar som inte blivit utsatta för samma stress hade den stressade musens tarmflora ändrats avsevärt, speciellt om man undersökte den precis efter stressexponeringen. Bacteroides, Clostridium, Coprococcus, Pseudobutyrivibrio och Dorea är fancy latinska namn på några av alla de bakterier vars nivåer man såg förändringar av hos den stressade musen.

Varför ska vi bry oss om förändringar i tarmfloran hos en liten mus?

Tarmfloran och psykisk ohälsa

Forskning har som sagt hittat kopplingar mellan obalanser i tarmfloran och bland annat ADHD, Parkinsons sjukdom, ångest och depression. Dessutom har interventioner där man hjälpt tarmfloran att komma i balans resulterat i minskningar av psykiska symptom vid många av dessa tillstånd. Allt detta visar på att tarmfloran spelar en viktig roll i att förstå psykiska besvär.

Roten av problemet

Över 300 miljoner människor världen över beräknas lida av depression. Medan medicinering hjälper en del är det långt ifrån effektivt för alla. Att förstå att tarmfloran kan spela en viktig roll i att personen drabbades av depression från början, eller blev mer sårbar för att drabbas, kan vara avgörande. Istället för att försöka dämpa symptom med tex antidepressiva läkemedel kan symptomen ses som kroppen sätt att signalera att något är fel. Genom att behandla tarmfloran hade man således kunnat både minska symptom och finna roten av problemet.

Med detta sagt betyder inte att psykosociala aspekter inte ska tas med i räkningen, ibland kanske en depression har en tydlig orsak, tex efter ett uppbrott i en relation. Det betyder bara att vi tarmfloran är en viktig och länge ignorerad orsak till olika former av psykisk ohälsa.

Många kopplingar

Mängder av studier visar på koppling mellan tarmfloran, humör, emotionellt välbefinnande och vissa kognitiva förmågor, tex minne. Prebiotika (se faktaruta), probiotika och antibiotika påverkar alla tarmfloran, och har också visat sig ha olika effekt på tillstånd som ångest och depression. Tex visade en studie minskning av ångestsymptom hos individer som åt probiotika jämfört med en kontrollgrupp. En annan studie hittade nyligen ett samband mellan nivåer av bakterien Faecalibacterium och svårighetsgrad av depressionssymptom. Kopplingarna mellan magen och psyket är alltså omfattande, men hur går dessa kopplingar till?

Så kommunicerar tarmfloran och hjärnan

Tarmfloran…

• ...spelar en viktig roll i produktionen av många signalsubstanser. Mer än 90% av allt serotonin och 50% av allt dopamin beräknas produceras i tarmen.
• ...kan kommunicera med hjärnan genom att aktivera vagusnerven, en nerv som kopplar samman bland annat mag- och tarmkanalen med hjärnan.
• ...kan producera molekyler som gör att tarmslemhinnan börjar läcka och släppa in partiklar i blodet som inte ska vara där. Det kan i sin tur kan trigga olika sjukdomsprocesser och påverka olika system i kroppen som spelar en viktig roll för hälsosam hjärnfunktion.
• ...kan trigga inflammation genom att påverka produktionen av cytokiner och andra inflammatoriska substanser som spelar en viktig roll i immunsystemet. Inflammation är kopplat med en mäng olika psykiska symptom.
• ...kan påverka produktionen av brain derived neurotropic factor (BDNF), ett viktigt signalprotein som påverkar tillväxt och överlevnad av nervceller.

FAKTA

Det bor mer än en biljon mikroorganismer i din tarm.

99% av alla gener vi bär runt på är inte mänskliga utan tillhör mikroorganismerna. Mag- och tarmkanalen innehåller inte bara bakterier utan även svampar, virus och parasiter.

Över 90% av allt serotonin och över 50% av allt dopamin produceras i mag- och tarmkanalen.

Probiotika innebär levande bakterier som finns i tillskott och viss mat, tex surkål, kefir och kombucha.

Prebiotika är en typ av kolhydrater som inte människor men mikroorganismerna i tarmen kan bryta ner och leva på.

Det är svårt att säga exakt hur en hälsosam tarmflora ska se ut. Vi vet att vissa organismer är gynnsamma, vissa är skadliga, och att andra är gynnsamma eller skadliga i vissa mängder. Vi vet också att en mångfald av organismer är viktigt för att må bra.