Sorg

Sorg

Sorg kallas de jobbiga känslor, reaktioner, tankar och beteenden uppstår vid en allvarlig förlust. De allra flesta sörjer någon gång i livet och de flesta upplever sorg som en mycket svår sak att ta sig igenom. Hur sorg ser ut varierar väldigt mycket, både från person till person och från stund till stund. Trots att sorgen kan kännas väldigt tung blir det lättare med tiden - även om det kan vara svårt att tro är sorgen är som störst.


Hur hanterar man sorg?

Att sörja innebär att du reagerar på förlusten av någon eller något som var viktigt för dig. För det mesta används begreppet sorg när någon som stod dig nära gått bort, men det kan också vara någonting du går igenom efter andra traumatiska livsförändringar, som att ha blivit diagnosticerad med en kronisk sjukdom eller behövt fly från ditt hemland.

Även mindre ovanliga händelser, som att göra slut med en partner eller att dina föräldrar skiljer sig, kan göra att du upplever sorg. Det finns inget facit över vad som är rätt eller fel när det gäller att sörja och du kan inte påverka när, hur eller varför sorgen drabbar dig. Sorg verkar vara en naturlig process för oss människor när vi upplever en traumatisk förlust. Det finns alltså ingenting du kan göra för att direkt bli av med sorgen. Däremot finns det saker du kan göra för att underlätta eller hantera de svåra känslor som ofta uppstår.

Rutiner kan bli extra viktiga just när vi går igenom någonting svårt. Försök därför att äta, sova och röra på dig så regelbundet som möjligt. Det brukar också vara hjälpsamt att berätta för någon annan hur du känner, även om det ibland kan kännas som att de inte riktigt förstår.

Vissa har svårt att hantera när andra sörjer och är inte säkra på hur de ska bete sig. Då kan det vara bra att förklara hur du helst vill att de gör - oavsett om du behöver gråta, prata eller bara fortsätta med vardagen som vanligt är det ofta en stor lättnad bara att veta att någon annan känner till vad du går igenom.

Ibland kan sorgen göra så ont att det enda du vill göra är att slippa ifrån den. Försök att ha tålamod och stå ut - det blir bättre med tiden. Det är viktigt att du är försiktig med alkohol, droger och andra beroendeframkallande substanser eller beteenden när du sörjer. Försök också att undvika att isolera eller avskärma dig själv från omvärlden. Om du känner att du håller på att utveckla den här typen av destruktivt beteende bör du söka vård för att få hjälp att hitta mer fungerande sätt att hantera sorgen.

Faser vid sorgbearbetning

Varje sörjande är speciellt, och vi sörjer alla på olika sätt. Ibland kan du få skuldkänslor om du till exempel skrattar eller har roligt fastän du sörjer. Kom ihåg att sorgen faktiskt kan kännas lättare om du då och då kan tillåta dig att göra sådant som du njuter av eller tycker om.

Trots att vi alla fungerar så olika finns det ändå några gemensamma steg som ofta kan kännas igen hos många sörjande. Snarare än tydliga, uppdelade avsnitt är det bra att försöka förstå dessa faser som inre processer - ibland kan du uppleva flera processer samtidigt, och ibland inget alls.

Faserna upplevs också väldigt olika av olika personer och hur mycket vi påverkas av dem varierar mycket från person till person. Det är viktigt att låta din sorgeprocess få finnas till utan att försöka förtränga eller påskynda den alltför mycket - trots att sorgen kan vara mycket smärtsam är det alltid bäst att låta den spela ut i egen takt.

Generellt uppstår ofta fyra faser under en sorgeperiod:

  • ChockfasenOm du har problem med sömnapné bör du kontakta din Under denna fas stänger vi av vår förmåga att ta in och bearbeta den förlust vi upplevt. Det är som att psyket inte går med på det som drabbat oss, och försöker skydda oss från de känslor som vill fram. För de flesta varar denna fas i en kort stund upp till några dagar, men den kan också vara längre.
  • ReaktionsfasenReaktionsfasen är den fas som för de allra flesta känns svårast när vi sörjer. Med den kommer stora humörsvängningar, tomhetskänslor och ibland även problem att hantera vardagen. För många varar denna fas i ungefär en eller ett par månader.
  • BearbetningsfasenUnder bearbetningsfasen har det stormiga inre inte riktigt lika stor makt över vårt mående. Tankarna börjar ta över för känslorna, och vi börjar kunna ta in vad som har hänt oss. Känslorna, tomheten och vardagsproblemen finns fortfarande men för det mesta är det nu mindre intensivt än under reaktionsfasen. Sorgen känns ofta mycket svår, tung eller svidande under denna fas, som för de flesta varar i ett par månader upp till ett år.
  • NyorienteringsfasenUnder nyorienteringsfasen börjar vi kunna lyfta blicken och se framåt. Sorgen känns mindre tung och vardagen börjar forma sig efter våra nya omständigheter. Vi brukar kunna se en ljusare framtid för oss själva och omvärlden. Detta är den sista fasen av sorgeprocessen, och även om vår förlust ofta lever kvar med oss länge börjar sörjandet långsamt att avta. För många tar den här fasen ett eller flera år att helt komma ur.

Att sörja är en tung och krävande process. Processerna som beskrivs ovan är ofta mycket jobbiga att ta sig igenom men de är helt normala. Om du däremot känner att din sorg inte avtar, att du inte kan hantera känslorna eller att du vänder dig till droger eller alkohol för att hantera sorgen behöver du söka vård.

Behandling av sorg

Sorg kan pågå under olika lång tid och se mycket olika ut för olika personer. Vissa vill bara att allt ska flyta på som vanligt, så att de slipper tänka på sorgen hela tiden. Andra vill prata mycket om det som har hänt och försöka bearbeta alla känslor och tankar som dyker upp. Det finns inget rätt eller fel sätt att sörja på så länge du inte skadar dig själv eller någon annan. Försök att låta sorgen ta sin tid - även om den ofta känns ohanterlig till en början avtar sorg allt eftersom.

För vissa blir känslorna och tankarna för svåra för att det ska gå att hantera själv.

Du kanske börjar ägna dig åt destruktiva beteenden eller misstänka att du håller på att bli deprimerad. Då är det viktigt att du tar kontakt med vården för behandling. Om du känner att sorgen påverkar ditt liv på ett ohållbart sätt bör du kontakta en vårdcentral. Där kan du först och främst få hjälp med att reda i vad som hänt och vad du behöver. Vissa som befinner sig i en sorgeprocess kan också lida av psykiatriska tillstånd som depression, PTSD eller komplicerad sorg. Detta kan diagnosticeras och behandlas på vårdcentral med hjälp av terapi.

Om du har allvarliga tankar om att ta ditt liv eller om sorgen på annat sätt blir akut ska du ringa en psykiatrisk akutmottagning eller 112. Det finns också många andra stödnummer du kan ringa för hjälp om du har tankar om att ta ditt liv.

  • På www.suicidzero.se har organisationen Suicidzero exempelvis samlat tillgängliga hjälpresurser vid självmordsrisk.
  • Även organisationen Mind har en självmordslinje som går att nå på https://mind.se/hitta-hjalp/sjalvmordslinjen/. Även 1177, jourhavande människa, Bris och andra stödorganisationer går bra att kontakta om du känner ett brådskande behov av att prata med någon, oavsett om du har självmordstankar eller ej. Det brukar gå att nå fram på antingen chatt, mail eller telefon. Oavsett vem du väljer att kontakta ska du bemötas med respekt och medkänsla - tveka därför inte att ta kontakt så fort du känner att du behöver akut stöd.

Det finns inget rätt eller fel sätt att sörja på så länge du inte skadar dig själv eller någon annan. Försök att låta sorgen ta sin tid - även om den ofta känns ohanterlig till en början avtar sorg allt eftersom.

Olika typer av sorg

Sorg är en högt personlig process som aldrig är precis likadan för två olika personer. Vissa behöver ett högt tempo och vardagligt bemötande, andra behöver långa pauser från umgänge och mycket grubblande. En sorgeprocess är i sin natur en svår upplevelse, men ska alltid bli bättre med tiden.

Ibland kan det hända att du som sörjer råkar ut för ett tillstånd som kallas “komplicerad sorg”. Detta är ett psykiatriskt tillstånd som innebär att sorgen inte mildras även efter mycket lång tid. Om du diagnosticerats med komplicerad sorg behöver du vård. Detta går att göra via vårdcentral, och oftast blir behandlingen terapi för att hjälpa dig att må bättre.

Komplicerad sorg kan också vara en del av ett annat psykiatriskt tillstånd som kan hänga ihop med sorg, nämligen PTSD eller posttraumatiskt stressyndrom.

Om du har varit med om något chockerande, traumatiskt eller skrämmande kan du utveckla psykiska symptom som gör det svårt att klara av vardagen. Detta kallas PTSD, och behandlas också ofta med hjälp av terapi. Med rätt behandling är prognosen god för att du som lider av PTSD ska må bättre igen.

En annan komplikation av sörjande som inte är helt ovanlig är depression. Om du känner dig orkeslös och nedstämd under lång tid, och inte känner att det blir bättre, kan du ha drabbats av en depression. Kontakta en vårdcentral om du misstänker att så är fallet. Med rätt vård mår många som lider av depression ofta mycket bättre.

En sorgeprocess är i sin natur en svår upplevelse, men ska alltid bli bättre med tiden.

SAMMANFATTNING

Sammanfattningsvis är sorg en svår och krävande process som ofta tar lång tid. Du som sörjer kan gå igenom många olika faser under sorgeprocessen, och ofta är det tungt att hantera de tankar, känslor och reaktioner som uppstår som en del av sorgen. Trots att alla sorgeprocesser är unika brukar vardagen kännas lättare efter något eller några år. Om du känner att sorgen blir dig övermäktig eller om du misstänker att du har utvecklat ett psykiatriskt tillstånd som en följd av sorgen är det viktigt att du söker vård. Ditt mående är fortfarande precis lika viktigt som innan sorgen drabbade dig. Det kan hjälpa att hålla igång med något sånär vardagliga rutiner och att försöka dela med dig om ditt mående till nära anhöriga. Sörjandet är av sin natur en svår period, men med rätt stöd och tålamod kommer de jobbiga känslorna så småningom att avta och du kan börja blicka framåt mot en ljusare framtid.

Molly Byström
Författare: Molly Byström

Molly har allmänna kunskaper inom psykologi och fördjupat intresse av emotionsreglering, ångestbehandling och barn och ungas välmående.

Molly Byström
Författare: Molly Byström

Molly har allmänna kunskaper inom psykologi och fördjupat intresse av emotionsreglering, ångestbehandling och barn och ungas välmående.

FLER ARTIKLAR