Sömn

Sömn

Sömn är nödvändigt för att kroppen och hjärnan ska kunna återhämta sig, samt för att bearbeta de intryck vi fått under tiden vi har varit vakna. Vi lägger ungefär en tredjedel av våra liv på att sova, men exakt hur mycket sömn vi behöver varierar från person till person och beror bland annat på ålder, sjukdom och stressnivå. Normalt sover en vuxen person mellan sex och nio timmar per natt.


Vad är sömn?

Sömnen kan ses som ett förändrat medvetandetillstånd då vi synbart är medvetslösa och ej reagerar på yttre intryck. Trots detta kan hjärnaktiviteten när vi sover vara hög.

Sömn behövs för att vår hjärna och kropp ska kunna återhämta sig. Det är nämligen under sömnen hjärnan kan repa sig och sortera de intryck och den information som inkommit under dagen. Viktig information lagras för framtida framplockning, medan oviktiga uppgifter sorteras bort. Under sömnen kan också kroppen återhämta sig, vila och läka.

Utan sömn får vi redan på kort sikt sämre koncentrationsförmåga, tålamod, inlärnings-och reaktionsförmåga, minne och kreativitet. Enkelt sagt, behöver vi sömn för att vara välfungerande.

Vad händer medan vi sover?

När vi sover sänks kroppens temperatur, blodtryck och utsöndring av stresshormon. Samtidigt aktiveras immunförsvaret, vilket tillåter kroppen att läka sig själv under tiden vi sover.

Då vi sover ökar även utsöndringen av viktiga hormon, vilket kan öka vårt välmående i vaket tillstånd. Bland annat tillväxthormonsutsöndringen ökar under tiden vi sover, vilket kan förklarar varför växande barn och tonåringar behöver mer sömn än vuxna.

Under sömnen går vi igenom olika faser av sömn, så kallade sömncykler. En hel cykel, med alla stadier, varar vanligtvis i 90 minuter.

  • Insomningssömn. Även kallat lättsömn. I detta stadie sover vi som ytligast. Våra ögon är stängda, muskler avslappnade och ögonen rör sig långsamt fram och tillbaka bakom ögonlocken. I denna fasen sover vi, men är lättväckta.
  • Bassömn. Efter insomningsfasen, går vi in i den så kallade bassömnen, vilken även kallas normalsömnen. I detta stadiet är vi en längre tid än första stadiet. Stadiet är speciellt viktigt för att kunna bibehålla ett gott minne.
  • Djupsömn. Det är under djupsömnen, den tredje sömnfasen, som kroppens och hjärnans återhämtning och återuppbyggnad sker. Den är också av den anledningen det viktigaste sovande stadiet. Djupsömn är också direkt viktigt för immunförsvaret och därmed också för att hålla sig frisk.
  • REM-sömn (Rapid Eye Movement- Sömn). REM står för snabba ögonrörelser och kallas ofta drömsömnen då det är i detta stadiet som vi främst drömmer, ögonen rör sig snabbt bakom ögonlocken och andning, hjärtslag och blodtryck är mer oregelbundna. Under detta stadiet är också ben och armmuskler temporärt paralyserade.

Vad inverkar på sömnen?

Sömnsvårigheter kan bero av flera olika orsaker. Bland annat faktorer så som stress, oro, depression, kroppsliga sjukdomar, hormonförändringar eller biverkningar av mediciner påverka hur bra vi sover. Även en störande, ej rogivande omgivning kan vara orsaken till sömnbesvären.

  • Stress och oro Stress aktiverar kroppens “fight or flight” respons, och är en kvarleva från tiden då stress ofta innebar direkt livshot. Det är därför inte konstigt att stress ställer in kroppen på vakenhet, vilket gör det svårare att varva ner och somna.
  • Högljudd omgivning Oavsett om det beror av bullrig trafik, högljudda grannar, en skrikande bebis eller en snarkande partner, ljud i omgivningen kan också göra det svårare att somna, eller förbli sovande.
  • Koffein, nikotin, alkohol och narkotika Koffein och nikotin kan fungera uppiggande, och skapa en oro i kroppen vilket i sin tur påverkar sömnen. Även om alkohol kan förenkla insomningsfasen så påverkar den sedan kvaliteten på sömnen. Sannolikt kommer du inte sova lika djupt och sedan vakna tidigare.
  • SjukdomarBland annat smärta, andningsbesvär eller kramp kan påverka hur väl du sover, samtidigt kan biverkningar av mediciner också påverka.
  • SnarkningSnarkningar kan inverka både på personen som själv snarkar, och den som delar rum med någon annan som snarkar. Snarkning kan vara en effekt av övervikt eller alkohol. En person som snarkar mycket kraftigt kan däremot lida av sömnapné. Detta innebär att man när man sover, under kortare stunder slutar andas vilket därmed också påverkar sömnkvalitén. Vid misstanke om sådan problematik bör vårdcentral kontaktas för vidare utredning.
  • ÅldrandeMed åldern kan vi uppleva att vi sover mindre och mindre. Detta behöver däremot inte alltid vara ett problem, utan är oftast helt normalt, och beror då på att kroppen faktiskt inte behöver mer sömn.

Sömn är nödvändigt för att bibehålla god hälsa, även på kort sikt försämras vår förmåga att fungera väl avsevärt.

Om drömmar, djupsömn och att gå i sömnen

En sak som sker under tiden vi sover är att vi drömmer. Drömmar tar upp ungefär en fjärdedel av vår sovande tid och infinner sig i det fjärde sömnstadiet, under REM-sömnen. Vad dessa har för syfte är inte helt klarlagt, men aktuella teorier indikerar att drömmarna finns som en slags bearbetning av dagens intryck som i sin tur ska hjälpa inlagringen av nya minnen. Tidigare teorier har diskuterat att drömmar ska ha haft ett symboliskt värde, detta har dock inte kunnat beläggas vetenskapligt.

Det finns en uppfattning om att det är under drömfasen (REM-sömnen) som vi går i sömnen. Detta stämmer däremot inte. Faktumet att vi under drömsömnen är temporärt paralyserade gör det omöjligt för oss att resa oss upp och gå runt. Det är istället i djupsömnen som sömngång kan ske.

Under djupsömnen så sover vi, som namnet berättar, som djupast. Musklerna är här mycket avslappnade, men ej paralyserade, och hjärnaktiviteten är långsam. Samtidigt så är det just i detta stadiet som sömngång sker. Ungefär var tionde person går någon gång i sömnen och det är vanligare att barn går sömngång än vuxna. Detta tros bero på att barn har betydligt större andel djupsömn, vilket i sin tur kan härledas till deras extra behov av det tillväxthormon som utsöndras i kroppen under denna sömnfasen.

När man pratar om att gå i sömnen tänker man oftast främst på att just resa sig upp och vandra, men det kan också innebära att man exempelvis sätter sig upp i sängen, pratar på ett klumpigt sätt eller gör konstiga saker. Även om man i detta tillståndet är främst sovande, är det ändå en liten del av hjärnan som är vaken, vilket förklarar varför man exempelvis kan öppna dörrar trots att man sover.

Varför går vi i sömnen?

Sömngång är delvis ärftligt, men det har också bevisats vara förknippat med vissa yttre omständigheter så som sömnbrist, alkoholkonsumtion eller psykiska sjukdomstillstånd. Det kan också vara en bieffekt av vissa mediciner. Hög stress eller oro kan också påverka. Förutom risken för att exempelvis ramla, är sömngång i sig själv inte något farligt, men är tillståndet besvärande kan sömntabletter, vilka stör djupsömnen, tillfälligt hjälpa. Eftersom djupsömn är viktig för kroppens och hjärnans återhämtning, och förlorad sömn sannolikt kommer kompenseras för när tillfälle ges, är detta dock inte en långvarig lösning att rekommendera.

SAMMANFATTNING

Sömn är grundläggande för att vi ska fungera. Under tiden vi sover reparerar, återuppbygger lagrar och “städar” vår kropp och hjärna sig från dagens utmaningar. Vi går under natten igenom olika sömncykler med fyra olika stadier: insomningssömn, bassömn, djupsömn och REM-sömn (även kallad drömsömn), där djupsömnen är den viktigaste för vår hälsa. Sömnproblem kan bero av flera olika anledningar som bland annat stress, yttre substanser (ex: kaffe, nikotin eller alkohol) eller ljud i omgivningen. Drömmar tros vara ett sätt för hjärnan att lagra nya minnen och sömngång kan bero på yttre stressfaktorer.

Selma Roslund
Författare: Selma Roslund

Selma har specialkunskaper inom psykologi och särskilt intresserad av neuropsykiatri, med fokus på ADHD och autism. Hon har även ett fördjupat intresse för organisationspsykologi, neuropsykologisk testning och utredning.

Selma Roslund
Författare: Selma Roslund

Selma har specialkunskaper inom psykologi och särskilt intresserad av neuropsykiatri, med fokus på ADHD och autism. Hon har även ett fördjupat intresse för organisationspsykologi, neuropsykologisk testning och utredning.

FLER ARTIKLAR