Social fobi

Social fobi, även kallat social ångest, innebär att känna en stark rädsla för situationer där man upplever sig granskad eller bortgjord. Social fobi leder ofta till ett undvikande av sociala sammanhang, eftersom dessa framkallar ett så starkt obehag. Men det finns hjälp att få och ångesten behöver inte hindra dig från att leva det liv du vill.

Lös problemet med hjälp av en psykolog

leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut

{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}

{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}

Boka Ring nu Ring nu Mejla nu

Fler kunniga psykologer

Mer än bara blygsel

Ingen tycker om att göra bort sig eller bete sig pinsamt inför andra. De allra flesta har nog också en del sammanhang man känner sig bekväm i, och andra där man upplever mer nervositet. Frågar man människor vad de är rädda för blir ett av de vanligaste svaren att tala inför publik. Men när det gäller social ångest handlar det om mer än nervositet, blygsel eller ängslan; rädslan för sociala situationer är så stor att den på ett påtagligt sätt påverkar hur man lever sitt liv. Antingen undviks de situationer man är rädd för eller så uthärdas de under stort lidande.

Den sociala fobin kan för vissa vara kopplad till specifika situationer, som att skriva sin namnteckning när någon ser på eller att hålla i en presentation för en grupp. För andra upplevs de flesta sociala situationer, där man riskerar att känna sig bortgjord eller bedömd, som mycket skrämmande.

Social fobi är ett vanligt problem i de nordiska länderna. Det uppskattas att ca 10-15% av befolkningen i Sverige lider av social fobi eller ångest.

Hur vet jag att jag har social ångest?

Den sociala fobin gör att man känner stark rädsla inför hur man uppfattas av andra. Man är rädd att andra ska märka att man rodnar, stakar sig eller darrar på handen och vill inte framstå som nervös eller klumpig. I situationer där man blir utsatt för andras uppmärksamhet väcks ångesten.

Ångest kan ta sig olika uttryck, till exempel genom skakningar, att hjärtat slår snabbt och hårt, munnen känns torr. Yrsel, domnings- och svimningskänslor är andra symptom. Det är också vanligt att man rodnar, känner sig varm eller kallsvettig. Typiska tankar kan vara “vad ska de tro om mig nu” och “nu ser alla att jag gör bort mig”.

Barns sociala ångest kan visa sig i gråt, vredesutbrott eller genom att de blir stela av skräck i utlösande situationer. För vuxna är det inte ovanligt med panikattacker; en mycket stark rädsloreaktion på fara som förbereder hela kroppen på flykt. En panikattack är ofarlig men mycket obehaglig att vara med om.

Det är inte ovanligt att man utvecklar olika säkerhetsbeteenden för att skydda sig själv mot det skrämmande. Det kan vara att undvika vissa situationer som ger ångest, som att åka buss, gå på fest eller restaurang. Säkerhetsbeteenden kan också användas för att göra de situationer som inte går att undvika möjliga att hantera, exempelvis genom att undvika ögonkontakt eller sitta på en specifik plats i rummet. Att undvika ångest är en stark drivkraft hos alla människor.

Säkerhetsbeteenden fyller därför en effektiv funktion. Men alla fobier liknar varandra på det sättet att ju mer man undviker någonting, desto större blir rädslan för det. Problemet med säkerhetsbeteenden blir därför att de, trots att de fungerar i stunden, med tiden kan förstärka ångesten. Det finns hjälp och stöd att få för att hantera ångesten på andra sätt, som i längden gör livet friare.

Att undvika ångest är en stark drivkraft hos alla människor. Säkerhetsbeteenden fyller därför en effektiv funktion. Men alla fobier liknar varandra på det sättet att ju mer man undviker någonting, desto större blir rädslan för det. Problemet med säkerhetsbeteenden blir därför att de, trots att de fungerar i stunden, med tiden kan förstärka ångesten.

Det finns hjälp och stöd att få för att hantera ångesten på andra sätt, som i längden gör livet friare.

Vilken hjälp finns att få?

Det finns flera former av behandling som har visat sig vara effektiv mot social fobi. Målet med behandlingarna är att kunna vistas i sociala sammanhang utan att känna rädsla eller ångest. Vägen dit kan se olika ut inom ramen för olika behandlingar:

Kognitiv beteendeterapi (KBT)KBT är den vanligaste behandlingsmetoden. En del av behandlingen går ut på att med stöd av terapeuten, och under kontrollerade former, exponera sig för det man är rädd för. Exponeringen sker gradvis vilket gör att man kan lära om sina reaktioner. Genom att utsätta sig för skrämmande situationer ger man sig själv chansen att upptäcka att man faktiskt har kapacitet att hantera dem. Exponeringen sker i hanterbara doser och terapeuten är alltid tydlig med vad som kommer att hända.
Internetbehandling På vissa platser i landet kan man genom landstinget få tillgång till KBT-behandling via internet. Att söka hjälp kan vara en ångestladdad situation om man lider av social fobi. Internetbehandling kan då vara ett alternativ, och det har visat goda resultat. I en internetbaserad behandling bestämmer man själv när och var man loggar in på webbsidan för att göra de olika moment behandlingen består av. Varje vecka fullföljer man ett nytt moment. Det går att skicka frågor via mail till en behandlare som även följer upp hur man mår under behandlingens gång.
För mycket sömnAtt sova mer än nio timmar per natt har visat sig ohälsosamt. Det leder ofta till huvudvärk, trötthet, yrsel och förändrade glukosnivåer, vilket på sikt ökar risken för diabetes. Kopplingar till depression finns. Kontakta läkare för att utesluta andra sjukdomar. Men avsnittet ”vad kan man göra?” och ”KBT-behandlingar” nedan kan vara relevant.
Psykodynamisk terapi och annan psykologisk behandlingVilken terapiform som fungerar bäst är individuellt. Att undersöka och ifrågasätta de tankar som är kopplade till rädslan är ett viktigt inslag i alla behandlingar. Inom den psykodynamiska terapin ligger fokus på att genom insiktsfulla samtal nå en punkt där man kan hantera de skrämmande situationerna på ett sätt som inte begränsar livet.
Läkemedel Det finns läkemedel som används mot social ångest. Preparat som tillhör läkemedelsgruppen SSRI ger lindring till symptomen. Läkemedelsbehandling kan mycket väl kombineras med annan psykologisk behandling.

Varför har jag social ångest?

Vad social ångest beror på är inte klarlagt. Det kan delvis finnas en ärftlig sårbarhet, delvis utvecklas på grund av negativa erfarenheter. Det man vet är att det ofta börjar tidigt i livet, i samband med skolstart eller puberteten.

Vi vet också att undvikandet av sociala situationer vidmakthåller den sociala fobin.

Undvikandet omöjliggör utsläckning av inlärda ångestreaktioner och konsekvensen blir då att ångesten består.

Genom att bryta sina mönster möjliggör man för inlärning av nya erfarenheter - att nya människor inte tycker att man är konstig, att ingen tittar när man häller upp ett glas vatten eller att man inte rodnar så mycket som man själv tror när man håller i en presentation.

SAMMANFATTNING

Social fobi eller ångest är vanligt förekommande och innebär stort lidande. I värsta fall kan hela livet påverkas av ångesten; både privat- och yrkesliv anpassas efter den. Situationer där man drar till sig andras uppmärksamhet, eller tror sig göra det, väcker ett starkt obehag. Det är inte ovanligt att det framkallar panikattacker hos vuxna. Ångesten riskerar också att starta en ond cirkel där man i allt större utsträckning undviker de sociala situationer man är rädd för och på så vis blir mer rädd och isolerad.

Det finns hjälp att få för att leva sitt liv utan ångest som begränsar. Flera olika typer av behandlingar har visat sig effektiva vid social fobi. Om du känner att din ångest hindrar dig från att leva det liv du vill ska du söka hjälp. Ett första steg kan vara att kontakta en vårdcentral eller psykiatrisk öppenmottagning.