Neuropsykologisk utredning och testning
Neuropsykologisk utredning och testning görs ofta för att ta reda på mer om psykisk problematik med funktionsnedsättande karaktärsdrag. Neuropsykologiska utredningar är till för att reda ut vad som kan göras för att förbättra livssituationen för den som söker vården.
Hitta en certifierad testare
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
Vad är en neuropsykologisk utredning?
En neuropsykologisk utredning sätts in när man vill ta reda på och bedöma graden av psykiska funktioner hos en person. Detta kan gälla kognitiva funktioner, uppmärksamhet, koncentration, minne, språk, förmåga till social interaktion, motorik samt exekutiva funktioner. I utredning tar man även stor hänsyn till samtal som hafts med den som utreds och dennes anhöriga för att få en bredare och mer korrekt bild av situationen.
Man brukar dela upp den neuropsykologiska utredningen i två fack beroende på vilket funktionshinder utredningen gäller. Det finns dels den neuropsykologiska utredningen som går under neuropsykiatrisk utredning. Här är syftet att utreda de eventuella funktionsvariationer som kan kopplas till avvikande utveckling i nervsystemet, sådana kan vara exempelvis ADHD, tourettes syndrom eller autism.
Det finns även de neuropsykologiska utredningar som syftar på att bedöma förändringar hos personer som exempelvis fått skall- eller hjärnskada, är dementa eller har Alzheimers. Sådana utredningar är en del av s.k. neurologiska och psykiatriska bedömningar.
Förutom de redan nämnda, kan en neuropsykologisk utredning resultera i att bekräfta diagnoser såsom bland annat depression, ångestsyndrom, demens, epilepsi eller personlighetsstörning.
Syftet med neuropsykologiska utredningar är inte att sätta en diagnos bara för att, utan finns till för att upprätta behandlings- och utbildningsplaner för den som utreds och avgöra i vilken grad den utredde kan fungera och arbeta i sitt dagliga liv utan hjälp - allt för att förenkla och förbättra livssituationen.
Vem får utföra neuropsykologisk testning?
Neuropsykologiska utredningar får göras av legitimerade psykologer, eller av andra yrkesverksamma inom vården (som läkare eller sjuksköterska) eller närstående i samråd med legitimerad psykolog. Det är även vanligt att psykologen även har en vidareutbildning i neuropsykologi eller klinisk psykologi med inriktning neuropsykologi.
Detta beror på att en majoritet av de neuropsykologiska test som används i neuropsykologisk utredning bara kan hanteras av psykologer, som är utbildade i administrering, resultattolkning och bedömning av testen. Psykologen i fråga förväntas även vara uppdaterad på nya rön inom ämnet, och tar stöd från psykologkollegor och handledare i sin bedömning; så att ingen bedömning om den utreddes läge sker på egen hand.
... en majoritet av de neuropsykologiska test som används i neuropsykologisk utredning bara kan hanteras av psykologer, som är utbildade i administrering, resultattolkning och bedömning av testen.
Vilka test används?
En mängd olika neuropsykologiska test finns till för att mäta olika sorters funktioner hos den som utreds. Olika tester har också för avsikt att mäta olika personer, alltså personer med olika sorters problematik. Särskilda test kommer administreras när ett särskilt neuropsykologiskt tillstånd misstänks.
Nedan exemplifieras ett antal olika sorters neuropsykologiska test.
- HjärnskadetestDessa test är till för att på psykologisk grund se om det finns någon skada på hjärnan, vilka funktioner som påverkas av denna och hur det tar sig uttryck hos den person som har hjärnskadan. Dessa resultat kan ha del i vägledning till diagnostisering och behandling. Ett enkelt exempel på detta är Wisconsin Card Sorting Test (WCST). För att klara av detta krävs särskilda funktioner i den främre delen av hjärnan och därför kan indikera skada eller nedsättning på denna hjärndel om man har stora svårigheter att lösa problemen. Det finns även andra som mer specifikt testar exekutiva, språkliga, sensomotoriska, sociala, inlärnings- och visuospatiala funktioner, exempelvis testet NEPSY för barn.
- IntelligenstestIntelligenstest kan låta skrämmande när man först hör det, och det är viktigt att inte ha uppfattningen att dessa test ger hela bilden av en person eller deras intelligens. De intelligenstest som används idag för neuropsykologisk utredning ger ofta anvisning om testpersonens språkliga och visuella förmågor samt hastighet i att lösa uppgifter och hålla dem i huvudet. Ett av de vanligaste intelligenstesten idag är Wechslertesten, som kommer i olika versioner. Vissa är anpassade för barn, andra vuxna, vissa är längre och vissa kortare. Det finns även versioner som är anpassade för personer som har svårt att läsa, skriva eller tala.
- Test för särskilda tillstånd Det finns även test anpassade för att testa specifika neuropsykologiska tillstånd, såsom ADHD. Testet QbTest är ett sådant, och fokuserar därför på att mäta primära ADHD-symptom. QbTest mäter exempelvis uppmärksamhet och koncentration med hjälp av att analysera testpersonens rörelser via infraröd kamera.
- Andra utredningsformer En neuropsykologisk utredning förlitar sig inte enbart på neuropsykologiska test som de nämnda ovan, utan försöker istället ta hänsyn till alla aspekter av den utreddes problematik. Detta gör man med hjälp av bland annat personens tidigare journaler, information från anhöriga, självskattningar och samtal/intervjuer.
SAMMANFATTNING
Neuropsykologiska utredningar är till för att bedöma funktionsgraden hos en person som misstänks lida av psykiska funktionsnedsättningar. Dessa kan vara i form av skall- och eller hjärnskada, avvikelser i nervsystemet eller grunda sig i demens eller Alzheimers. Med hjälp av en neuropsykologisk utredning kan det klargöras vad grunden till personens problematik ligger i, vilket är viktigt när man ska försöka lägga upp handlingsplaner till för att förenkla och förbättra livssituationen. De neuropsykologiska utredningarna och testen görs av legitimerade psykologer, gärna med specialisering inom just neuropsykologi. Vilket test som administreras beror på vad för problematik utredningen grundar sig i, och olika test mäter även olika funktioner.
Hitta en certifierad testare
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
FLER ARTIKLAR
Att leva med sjukdom
Alla drabbas av sjukdom någon gång i livet. För de allra flesta sker tillfrisknandet relativt snabbt och livet fortsätter som vanligt. Men vissa sjukdomar försvinner inte, utan blir kvar under väldigt lång tid eller resten av livet. Du som har diagnostiserats med en kronisk sjukdom kommer kanske aldrig att bli frisk från sjukdomen - men du kan ta dig vidare och lära dig att leva med den.
LÄS MER >
Samtalsterapi
Samtalsterapi är en form av behandling för dig som vill prata med någon om det problem eller den problematik du lider av. Den du träffar kan bland annat vara en legitimerad psykolog eller psykoterapeut som är utbildad i att prata med människor och att använda samtal som en behandlingsmetod.
LÄS MER >
Tankefällor
Evolutionen har fört vidare att vi gör snabba och automatiska tankeprocesser som besparar oss massor av energi. Det kan vara väl kvalificerade gissningar istället för att begrunda varje beslut. Dock är de inte alltid helt tillitsfulla och även om de för det mesta fungerar bra, gör de ibland att vi hamnar i tankefällor.
Vi har en tendens att se på oss själva och vårt eget beteende väldigt annorlunda än hur vi ser på andras. I många situationer grundar vi våra beslut på irrelevant information, ser samband där dom inte finns eller struntar i sannolikheter.
Dialektisk beteendeterapi
Dialektisk beteendeterapi (DBT) är en behandling som främst syftar till att reducera självmords- och självskadebeteende hos personer med emotionellt instabilt personlighetssyndrom (tidigare borderline). Den har även visat sig ha effekt vid missbruk, ätstörningar, PTSD och depression. DBT bygger i hög grad på kognitiv beteendeterapi (KBT) men innehåller även element från behavioristisk, humanistisk och psykodynamisk terapi, samt zenbuddistiska metoder (mindfulness/acceptans).
LÄS MER >
Att bli förälder
Föräldrablivandet är för många en spännande och samtidigt skrämmande tid som medför förändringar i relation till den egna kroppen, ens mål och mening med livet såväl som relationer till andra i ens omgivning. Fokus skiftar från en själv till en annan individ som är helt beroende av ens omsorger - ett stort ansvar präglat av såväl lycka som svårigheter.
LÄS MER >
Prolonged exposure
Exponeringsbaserad terapi bygger på att vi utsätter oss för det som känns svårt istället för att undvika det. Prolonged exposure therapy, förlängd exponeringsterapi, är en variant av detta som framförallt riktar in sig på traumarelaterade svårigheter.
LÄS MER >
Trotsålder
Trotsåldern är en benämning på ett skede i barndomen som de flesta barn går igenom under flera olika utvecklingsskeden. Beteendet kan då präglas av vad föräldrar ofta uppfattar som uppstudsighet, olydnad och respektlöshet. Trots det grundar sig trotsen mycket sällan i egentlig illvilja. Det kan vara hjälpsamt för både föräldrar och barn att veta vad beteendet egentligen beror på, samt att det är helt normalt.
LÄS MER >
Interpersonell psykoterapi (IPT)
Interpersonell terapi (IPT) är en terapeutisk behandling med fokus på att förstå och hantera patientens relationer till andra människor. IPT kan exempelvis användas vid svåra rollkonflikter, svårhanterliga nya relationella livsomständigheter, komplicerad sorg, samt generella svårigheter att skapa fungerande sociala relationer. IPT undersöker både hur sociala sammanhang kan orsaka psykiska symtom, och hur psykiska symtom kan påverka relationer.
LÄS MER >