Självskadebeteende
Att skada sig själv kan vara ett sätt att hantera svåra känslor och tankar. I stunden kan det kännas som en fungerande strategi, men i längden leder självskadebeteende oftast till att du mår ännu sämre. Det kan kännas svårt eller hopplöst att sluta skada sig själv, men det finns mycket hjälp att få. Med rätt stöd lyckas många sluta med sitt självskadebeteende.
Få mer kunskap och hjälp av psykolog
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
Att utsätta sig för skada eller risk
Självskadebeteende kan yttra sig på flera olika sätt men går ofta ut på att en person skadar sin egen kropp eller utsätter sig för situationer som är riskfyllda eller skadliga. Det brukar handla om att den som skadar sig själv försöker hitta strategier för att hantera svåra perioder i livet. Många är medvetna om att de skadar sig själva men för andra känns anledningen till beteendet mer diffus. Om du ofta upplever att du försätter dig själv i skadliga eller riskfyllda situationer kan det handla om ett självskadebeteende.
När du går igenom någonting svårt kan det kännas som att det inte finns något slut på det jobbiga, men det kan bli bättre. Att skada eller utsätta sig själv för risk är aldrig en fungerande utväg. Du förtjänar att må bra och med rätt stöd och hjälp kan du hitta strategier som hjälper dig att må bättre istället för sämre.
Ofta kan det kännas jobbigt att berätta för andra när du mår dåligt, men det är ett bra ställe att börja på för att bryta den onda cirkeln av skam och självskadebeteende. Det brukar vara skönt att kunna prata med någon om det som är svårt, och för många blir det också ett tillfälle att se saker ur ett annat perspektiv. Genom att berätta om dina känslor eller tankar istället för att skada dig själv ger du dig själv en chans att må bättre istället för sämre.
Orsaker till självskada
Det varierar från person till person varför självskadebeteendet har uppstått. Vissa skadar sig själva i ett försök att hantera stark ångest och jobbiga känslor. Andra kan uppleva att de inte har några känslor alls eller att de “stängt av”. Som utomstående kan det vara lätt att göra antaganden kring vem som är i riskzonen för självskada. Tyvärr kan vem som helst fastna i beteendet, och av flera olika anledningar. Situationer som kan leda till att någon börjar skada sig själv inkluderar exempelvis:
- Stress från skola eller arbete
- Mobbning
- Sexuella, fysiska eller emotionella övergrepp
- Sorg
- Sjukdom eller hälsoproblem
- Låg självkänsla
- Svåra känslor som depression, ångest, ilska eller känslor av avstängdhet.
Vissa kan ibland prata vårdslöst om självskadebeteende som en form av uppmärksamhetssökande. Detta är ett onyanserat och oftast felaktigt sätt att prata om ett väldigt komplext problem som tyvärr kan drabba i princip vem som helst. I verkligheten döljer många sitt självskadebeteende, och det kan känna jobbigt och kränkande att höra sina problem talade om på ett nedsättande vis.
Det är dock viktigt att komma ihåg att även om du skadar dig själv för att du känner att du behöver uppmärksamhet är dina behov lika viktiga som någon annans och du förtjänar att bli behandlad med respekt av dina medmänniskor. Oavsett anledning är det aldrig okej att förminska en persons psykiska problem eller självskadebeteende.
Att sluta skada sig själv
Fysisk smärta kan ibland kännas lättare att hantera än känslomässig smärta. Därför upplever vissa som skadar sig själv att den fysiska smärtan hjälper mot det som gör ont inuti. Det är viktigt att komma ihåg att denna känsla bara är tillfällig - i längden leder självskadebeteendet ofta till större och mer omfattande psykiska besvär än vad som fanns från början.
När du vill sluta med självskadebeteende är det viktigt att du tar hand om dig själv. Det kan vara svårt att sluta med ett beteende du är van vid. Underlätta för dig själv genom att göra saker du tycker om och påminn dig själv om att du och din kropp är värda kärlek och omvårdnad.
Att prata med någon annan om det som är jobbigt är också ett bra första steg för att sluta med självskadebeteendet . Det kan kännas svårt att öppna upp sig för någon annan, men det är aldrig bra att bära på mörka känslor och tankar själv.
Att du mår dåligt och behöver utlopp för dina känslor är ingenting ovanligt - men du måste hitta ett sätt att hantera detta på något annat sätt. Att skada eller utsätta sig själv för risk leder nämligen inte till en lösning och gör oftast problemen värre.
I längden leder självskadebeteendet ofta till större och mer omfattande psykiska besvär än vad som fanns från början.
Behandling
Självskadebeteende är allvarligt. Det är viktigt att du söker hjälp om du har svårt att sluta skada dig själv, eller om du har gjort det en gång och känner att du vill fortsätta. Extra viktigt är det att söka vård om självskadebeteendet pågått under lång tid. Det kan ofta kännas svårt att sluta med självskadebeteende på egen hand, men med stöd från andra går det att skapa strategier för att sluta skada sig själv.
Ett viktigt steg du kan ta för att må bättre är att söka vård. Du kan exempelvis kontakta vårdcentral eller elevhälsan, ungdomsmottagning eller barn- och ungdomspsykiatrin om du uppfyller ålderskraven. Självskadebeteende behandlas oftast med terapioch vanligast är KBT - kognitiv beteendeterapi.
Andra terapiformer som används för att behandla självskadebeteende är bland annat dialektal beteendeterapi (DBT), emotional regulation group therapy (ERGT) och mentaliseringsbaserad terapi, MBT. Gemensamt för behandlingen oavsett terapiform är att den vårdsökande ska bemötas med respekt och medkänsla, få en bedömning om psykisk hälsa och sluta en överenskommelse om behandlingen tillsammans med sin vårdgivare.
Att söka hjälp för sitt självskadebeteende kan kännas väldigt jobbigt, men det är ett viktigt steg för att bli bättre. Det är inte ovanligt att känna sig tveksam inför att sluta skada sig själv, trots att du vet att beteendet är skadligt. Kom ihåg att när du söker hjälp tar du ett stort kliv mot att må bättre på lång sikt, inte bara i stunden.
Det är inte ovanligt att känna sig tveksam inför att sluta skada sig själv, trots att du vet att beteendet är skadligt. Kom ihåg att när du söker hjälp tar du ett stort kliv mot att må bättre på lång sikt, inte bara i stunden.
SAMMANFATTNING
Självskadebeteende är ett allvarligt och komplext problem som kan uppstå av många olika anledningar. Att skada sig själv kan kännas som en fungerande strategi mot svåra tankar eller känslor, men i längden mår du oftast sämre av att skada dig själv. Att våga prata med någon om det som känns svårt är ett bra första steg mot att må bättre. Om du är fast i ett självskadebeteende är det viktigt att du söker hjälp - det går bra att söka sig till vårdcentral eller andra vårdinstanser du har tillgång till. Det kan kännas väldigt jobbigt att aktivt försöka sluta skada sig själv men det finns mycket vård och stöd att få och många lyckas sluta med sitt självskadebeteende. Att lyckas sluta skada sig själv är
Få mer kunskap och hjälp av psykolog
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
FLER ARTIKLAR
Hörselhallucinationer - att höra röster
Det är relativt vanligt att höra röster. Upp till 41% av svenskarna har upplevt hörselhallucinationer någon gång i livet. Men är det skillnad om rösterna kommer inifrån eller utifrån? Läs mer om de bakomliggande orsakerna.
LÄS MER >
Att leva med sjukdom
Alla drabbas av sjukdom någon gång i livet. För de allra flesta sker tillfrisknandet relativt snabbt och livet fortsätter som vanligt. Men vissa sjukdomar försvinner inte, utan blir kvar under väldigt lång tid eller resten av livet. Du som har diagnostiserats med en kronisk sjukdom kommer kanske aldrig att bli frisk från sjukdomen - men du kan ta dig vidare och lära dig att leva med den.
LÄS MER >
Samtalsterapi
Samtalsterapi är en form av behandling för dig som vill prata med någon om det problem eller den problematik du lider av. Den du träffar kan bland annat vara en legitimerad psykolog eller psykoterapeut som är utbildad i att prata med människor och att använda samtal som en behandlingsmetod.
LÄS MER >
Separationsångest
Att skiljas från en betydelsefull person eller trygg plats är något som skapar känslor i oss alla, och ibland kan dessa känslor bli så starka att de resulterar i ångest. Separationsångest är ett mångfacetterat fenomen som kan visa sig på olika sätt, och drabba både vuxna och barn. Om separationsångesten håller i sig under lång tid och orsakar lidande och problem i det dagliga livet, finns det goda skäl att försöka reda ut varför separationer väcker så starka reaktioner i en, och vad man kan göra för att lära sig leva med dem.
LÄS MER >
Skuld och skam
Skuld och skam är smärtsamma och ibland svårhanterliga känslor, som de flesta av oss upplever i måttliga mängder i våra liv. Att bära på stora mängder skuld och skam kan ge upphov till mycket lidande. Skuld- och skamkänslor klumpas ofta ihop men det finns vissa skillnader dem emellan som gör att de påverkar oss på olika sätt.
LÄS MER >
Sekundärtrauma
Sekundärtrauma kallas det tillstånd av andrahandstraumatisering som kan uppstå hos personal till följd av arbete med traumatiserade eller allvarligt lidande personer. Att vara sekundärt traumatiserad är en allvarlig situation som kräver behandling, trots att många drabbade kan ha svårt att inse när så är fallet.
LÄS MER >
Medberoendeproblematik
Medberoende är ett psykologiskt tillstånd och relationsmönster som man kan utveckla i en lång och nära relation till någon annan, till exempel sin partner eller någon av sina föräldrar. Tillståndet grundar sig ofta i kärlek och omtanke till någon man bryr sig om men får till slut negativ inverkan på oss själva. Medberoendet kan smyga sig på och kan bland annat innebära att man har svårt att säga nej till den personen i sin närhet som har ett missbruk eller annan beroendesjukdom.
LÄS MER >
Depression som följd av missbruk
Depressionen och missbruk förekommer ofta tillsammans och förstärker varandras problematik. Olika substanser bedövar negativa känslor temporärt men när ruset avtagit blir ofta effekten den motsatta. Vid långvarig användning kan drogerna göra att produktionen av hormonerna som ger kroppen samma känslor av lycka och avkoppling naturligt avtar vilket vidmakthåller missbruket.
LÄS MER >