Självmord
Att ha självmordstankar är inte ovanligt och ifall du har det kan det vara viktigt att veta att det inte är någonting att känna skam över. Självmordstankar är inte alltid en riktig önskan om att få dö, utan ofta är självmordstankar ett uttryck för att vilja förändra något i sitt liv eller att få slut på något som man mår dåligt över.
Få snar hjälp från en psykologexpert
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
Går du med självmordstankar?
Ifall du går med självmordstankar kan det vara bra att veta att du inte är ensam. Det är vanligt att ha självmordstankar någon gång i livet och det är så pass förekommande att det kan betraktas som en del av livet.
Att ha självmordstankar kan bero på att du har känslor av att ditt liv är över och att inget längre spelar någon roll. Då kan självmord kännas som en lättnad. Trots att dina tankar inte är sanna, eller att de är en förvrängning av verkligheten, kan du känna dig helt säker på att ingenting kommer att bli bättre.
Ofta är självmordstankar en följd till att man mår dåligt över något i livet. På samma gång kan självmordstankarna i sig göra att man mår ännu mer dåligt och känner mer ångest, eftersom självmordstankar kan upplevas som skamfyllt och något förbjudet.
Få hjälp och bli av med dem
Trots känslor av att ingenting kommer att bli bättre, är det ett faktum att det ofta blir det. För att minska och för att bli av med sina självmordstankar är det viktigt att ta hjälp. En bra början är ifall du kan ventilera dig och prata med någon som du har förtroende för. Att kunna få lätta på dina tankar genom att prata med någon kan hjälpa ditt mående och ger även möjligheten till att kunna se på dina problem från andra perspektiv och med nya ögon.
Som sagt är självmordstankar vanligt och det finns säkerligen människor runtomkring dig som gärna vill hjälpa dig, även fast det är svårt att tro det. Det kan kännas otäckt och ångestfylld att dela med sig av sin upplevelse med någon närstående. Då kan det vara bra att vända sig till stödlinjer eller chattforum.
Att prata om dina tankar och känslor är ett första steg till att må bättre. Vid mer allvarliga tankar om självmord är det viktigt att du även söker dig till professionell hjälp. Det finns mycket kunskap kring självmord och självmordstankar och det finns bra hjälp att få. En vanlig väg att gå kan vara att kontakta en vårdcentral eller en psykiatrisk mottagning. Ta hjälp av någon ifall det känns jobbigt för dig att själv kontakta en vårdgivare.
Att prata om dina tankar och känslor är ett första steg till att må bättre.
Fakta om självmord
Enligt Folkhälsomyndigheten var det under 2016 minst 3 % av Sveriges befolkning som hade allvarliga tankar på att ta sitt liv. Således är det betydligt fler som har självmordstankar varje år, om än inte av lika allvarlig karaktär.
Under 2017 tog ungefär 1200 personer livet av sig i Sverige. 1200 personer är mycket, men sett till hur många som har självmordstankar någon gång, är andelen som tar sitt liv väldigt liten. Sett ur ett historiskt perspektiv verkar självmord även minska.
I Sverige är självmord vanligare bland män, medan vård för självmordsförsök är vanligare bland kvinnor. Den grupp där risken för självmord är högst är bland män i åldern 50–54 år.
Risken för självmord är högre hos personer med psykiatriska diagnoser som depression, schizofreni, bipolär sjukdom och psykos.
Psykiatriska diagnoser som ökar risken för självmord:
- Depression
- Bipolär sjukdom
- Schizofreni
- Psykos
- Personlighetssyndrom
- Missbruk
Självmord och depression
Den vanligaste psykiatriska diagnosen som förekommer vid självmord är depression. Risken för självmord är förhöjd vid både förstagångsdepression och återkommande depression. Vid samsjuklighet ökar risken ännu mer. Till exempel blir risken högre ifall depressionen existerar samtidigt som ett ångestsyndrom, somatisk sjukdom eller sömnstörning.
Psykiatriska sjukdomar är ofta möjliga att behandla, inte minst depression. Vid depression kan psykoterapi och läkemedelsbehandling fungera, inte minst kombinationen av dessa. Att gå i KBT eller annan terapi och att äta antidepressiva läkemedel kan alltså dels reducera och behandla en depression, men på sätt även minska risken för självmordstankar och självmord.
Kontakter att vända sig till
Vid självmordstankar är det viktigt att prata med någon. Ifall du inte vill ta upp dina tankar och känslor för någon som står dig nära, kan du istället vända dig till någon av följande organisationer:
- 112, Ring vid akut självmordsrisk.
- Suicidzero, har samlat tillgängliga hjälpresurser vid självmordsrisk. www.suicidezero.se
- Vårdguiden 1177, Tel: 0771-22 00 60. Ring för psykologisk rådgivning.
- Jourhavande medmänniska, Tel: 08-702 16 80, Ring för att få tala med en annan medmänniska.
- Mind självmordslinje, https://mind.se/hitta-hjalp/sjalvmordslinjen/. Här kan du både ringa och chatta om din psykiska ohälsa.
- BRIS, Tel: 0771 50 50 50, Ring vuxentelefonen för stöd.
SAMMANFATTNING
Självmordstankar är vanligt och drabbar många människor. I stunden kan det kännas som att livet är meningslöst och att ingenting kommer att bli bättre. Att prata med någon om sina tankar och känslor kan hjälpa en till att må bättre. Att prata med någon kan även lyfta ens perspektiv. För att bli av med sina självmordstankar är det även viktigt att söka sig till professionell hjälp, inte minst vid mer allvarliga självmordstankar.
Risken för självmord är högre i vissa grupper, bland annat hos män i åldern 50–54 och hos personer med vissa psykiatriska diagnoser, till exempel depression och bipolär sjukdom. År 2017 tog ungefär 1200 personer livet av sig i Sverige. Frekvensen av självmord verkar dock sjunka med tiden. Ifall du vill ha stöd och prata med någon som inte är en närstående kan du vända dig till Vårdguiden, Mind, Jourhavande medmänniska och BRIS.
Få snar hjälp från en psykologexpert
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
FLER ARTIKLAR
Hörselhallucinationer - att höra röster
Det är relativt vanligt att höra röster. Upp till 41% av svenskarna har upplevt hörselhallucinationer någon gång i livet. Men är det skillnad om rösterna kommer inifrån eller utifrån? Läs mer om de bakomliggande orsakerna.
LÄS MER >
Att leva med sjukdom
Alla drabbas av sjukdom någon gång i livet. För de allra flesta sker tillfrisknandet relativt snabbt och livet fortsätter som vanligt. Men vissa sjukdomar försvinner inte, utan blir kvar under väldigt lång tid eller resten av livet. Du som har diagnostiserats med en kronisk sjukdom kommer kanske aldrig att bli frisk från sjukdomen - men du kan ta dig vidare och lära dig att leva med den.
LÄS MER >
Samtalsterapi
Samtalsterapi är en form av behandling för dig som vill prata med någon om det problem eller den problematik du lider av. Den du träffar kan bland annat vara en legitimerad psykolog eller psykoterapeut som är utbildad i att prata med människor och att använda samtal som en behandlingsmetod.
LÄS MER >
Separationsångest
Att skiljas från en betydelsefull person eller trygg plats är något som skapar känslor i oss alla, och ibland kan dessa känslor bli så starka att de resulterar i ångest. Separationsångest är ett mångfacetterat fenomen som kan visa sig på olika sätt, och drabba både vuxna och barn. Om separationsångesten håller i sig under lång tid och orsakar lidande och problem i det dagliga livet, finns det goda skäl att försöka reda ut varför separationer väcker så starka reaktioner i en, och vad man kan göra för att lära sig leva med dem.
LÄS MER >
Skuld och skam
Skuld och skam är smärtsamma och ibland svårhanterliga känslor, som de flesta av oss upplever i måttliga mängder i våra liv. Att bära på stora mängder skuld och skam kan ge upphov till mycket lidande. Skuld- och skamkänslor klumpas ofta ihop men det finns vissa skillnader dem emellan som gör att de påverkar oss på olika sätt.
LÄS MER >
Sekundärtrauma
Sekundärtrauma kallas det tillstånd av andrahandstraumatisering som kan uppstå hos personal till följd av arbete med traumatiserade eller allvarligt lidande personer. Att vara sekundärt traumatiserad är en allvarlig situation som kräver behandling, trots att många drabbade kan ha svårt att inse när så är fallet.
LÄS MER >
Medberoendeproblematik
Medberoende är ett psykologiskt tillstånd och relationsmönster som man kan utveckla i en lång och nära relation till någon annan, till exempel sin partner eller någon av sina föräldrar. Tillståndet grundar sig ofta i kärlek och omtanke till någon man bryr sig om men får till slut negativ inverkan på oss själva. Medberoendet kan smyga sig på och kan bland annat innebära att man har svårt att säga nej till den personen i sin närhet som har ett missbruk eller annan beroendesjukdom.
LÄS MER >
Depression som följd av missbruk
Depressionen och missbruk förekommer ofta tillsammans och förstärker varandras problematik. Olika substanser bedövar negativa känslor temporärt men när ruset avtagit blir ofta effekten den motsatta. Vid långvarig användning kan drogerna göra att produktionen av hormonerna som ger kroppen samma känslor av lycka och avkoppling naturligt avtar vilket vidmakthåller missbruket.
LÄS MER >