Självförtroende
Självförtroende handlar om individens tro på sin egna förmåga. Självförtroendet kan variera, både utifrån tid och situation. Ett högt självförtroende gör att man vågar ta sig an nya situationer och uppgifter, eftersom man litar på att man klarar av det. Ett lågt självförtroende gör att man tvivlar på sig själv och att man kan prestera. Det finns flera sätt man kan arbeta upp sitt självförtroende, både på egen hand och med hjälp av en terapeut eller psykolog.
Terapeuter som kan hjälpa till med självförtroendet
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
Vad är självförtroende?
- Självförtroende handlar om tron på sin egen förmåga att utföra eller prestera något. På så sätt liknar självförtroende självkänsla, med den viktiga skillnaden att självförtroendet är kopplad till prestationssammanhang. Enkelt uttryckt handlar självförtroendet om vad vi tror att vi kan göra, medan självkänsla istället handlar om vad vi tycker att vi är.
- Självförtroendet kan variera från situation till situation. Man kan ha ett generellt sett högt eller lågt självförtroende, men självförtroendet kan också vara specifikt: en person kan till exempel ha högt självförtroende på sin arbetsplats, men lägre självförtroende när det kommer till att laga mat.
- Självförtroende kan också förändras över tid. Man kan ha ett högt självförtroende som sedan sjunker efter ett misslyckande, eller ett lågt självförtroende som förhöjs efter en framgång.
- Ofta hänger självförtroendet ihop med hur väl du presterar, men det är viktigt att hålla isär självförtroendet från den faktiska förmågan. Ditt självförtroende är endast din uppfattning om vad du tror att du kan åstadkomma, och inte en förutsägelse för hur det faktiskt kommer att gå. Vissa personer är duktiga på det de gör och misslyckas sällan, men ändå har de lågt självförtroende.
- Eftersom självförtroendet handlar om tilltron man känner till sin egen förmåga går det att jobba med sitt självförtroende genom att tänka annorlunda om sig själv och sina förmågor.
Hur kan man få bättre självförtroende?
Det kan vara jobbigt att ha ett lågt självförtroende. Ibland är det svårt att veta varför man känner som man gör och då kan en psykolog eller terapeut hjälpa till. Om man har lågt självförtroende kan man behöva fundera på vad det är man egentligen är rädd för och som drar ner ens självförtroende.
Om man exempelvis upplever dåligt självförtroende på sin arbetsplats kanske det beror på olika faktorer: att man inte vill misslyckas med det man gör; eller att man är rädd för att få kritik från andra. Två olika rädslor kan alltså påverka ett och samma självförtroende och det kan vara viktigt att förstå vad man behöver jobba på.
En stor del av ett högt självförtroende är tillåtelsen från sig själv att göra misstag. Det blir inte alltid som vi tänkt oss och ibland gör vi människor fel, men det betyder inte att vi inte kommer lyckas nästa vi angriper en situation.
På detta sätt är självförtroende sammankopplat med självkänsla. Ett högt självförtroende i kombination med en låg självkänsla gör att vi blir särskilt känsliga mot misslyckanden och kritik. Om vi har en låg eller prestationsbaserad självkänsla tycker vi att vi endast är värda något när vi presterat väl.
En god självkänsla och ett högt självförtroende leder till att vi litar på att vi kan utföra det vi vill och att vi känner att vi är bra som vi är, oavsett vår prestation.
Ibland kan man behöva göra det som känns jobbigt och läskigt för att ändra på sina tankar och att höja sitt självförtroende. Desto fler situationer man utsätts för, desto större referensram för situationens utfall har man. Tillsammans med en psykolog kan man arbeta med övningar som stärker självförtroendet.
Det kan vara jobbigt att ha ett lågt självförtroende. Ibland är det svårt att veta varför man känner som man gör och då kan en psykolog eller terapeut hjälpa till.
Hur vet man om man har dåligt självförtroende?
Att känna sig orolig inför en viss situation eller att tvivla på sin egen förmåga är helt normalt och något som alla människor gör då och då.
Om det däremot ofta känns som att man undviker att utföra en viss uppgift eller att man har en väldigt negativ syn på sig själv i prestationssammanhang så kan det vara värt att fundera på om man kan höja sitt självförtroende. Det kan också vara så att man vill prova på något nytt, men känner sig rädd för att misslyckas. I sådana fall kan en psykolog eller terapeut vara till hjälp.
Kan man ha för högt självförtroende?
Det går inte att säga att en person har ett för högt självförtroende. Att tro på sig själv och sin egen förmåga är aldrig dåligt. Däremot är det viktigt att komma ihåg att ett högt självförtroende inte ska tas för givet. En person som har ett högt självförtroende men en sviktande självkänsla kan förlora tron på sig själv vid ett misslyckande. Därför är det viktigt att både jobba på självförtroende och självkänsla för att skydda sin psykiska hälsa.
SAMMANFATTNING
Självförtroende handlar om tilltron till den egna förmågan. Självförtroende ska inte blandas ihop med självkänsla, men de två begreppen är nära sammankopplade. Självförtroendet är specifikt men kan variera för samma person, både utifrån situation och tidpunkt. Det finns flera sätt att arbeta på sitt självförtroende.
Ibland kan man behöva hjälp av en psykolog eller terapeut för att ändra på sitt sätt att tänka om sig själv och sin förmåga. Man kan inte ha ett för högt självförtroende, men däremot ska man komma ihåg att det för den psykiska hälsan utöver ett högt självförtroende är viktigt med en god självkänsla.
Terapeuter som kan hjälpa till med självförtroendet
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
FLER ARTIKLAR
När chefen inte fungerar
Går du till jobbet med känslan av att du aldrig vet när chefen ska bli arg och vad för konsekvenser det kan få? Är du frustrerad över att chefen aldrig lyssnar till eller tar itu med det som du och dina kollegor uppfattar som problem? Det kan vara olika tecken på att chefen inte fungerar.
LÄS MER >
Hörselhallucinationer - att höra röster
Det är relativt vanligt att höra röster. Upp till 41% av svenskarna har upplevt hörselhallucinationer någon gång i livet. Men är det skillnad om rösterna kommer inifrån eller utifrån? Läs mer om de bakomliggande orsakerna.
LÄS MER >
Att leva med sjukdom
Alla drabbas av sjukdom någon gång i livet. För de allra flesta sker tillfrisknandet relativt snabbt och livet fortsätter som vanligt. Men vissa sjukdomar försvinner inte, utan blir kvar under väldigt lång tid eller resten av livet. Du som har diagnostiserats med en kronisk sjukdom kommer kanske aldrig att bli frisk från sjukdomen - men du kan ta dig vidare och lära dig att leva med den.
LÄS MER >
Samtalsterapi
Samtalsterapi är en form av behandling för dig som vill prata med någon om det problem eller den problematik du lider av. Den du träffar kan bland annat vara en legitimerad psykolog eller psykoterapeut som är utbildad i att prata med människor och att använda samtal som en behandlingsmetod.
LÄS MER >
Separationsångest
Att skiljas från en betydelsefull person eller trygg plats är något som skapar känslor i oss alla, och ibland kan dessa känslor bli så starka att de resulterar i ångest. Separationsångest är ett mångfacetterat fenomen som kan visa sig på olika sätt, och drabba både vuxna och barn. Om separationsångesten håller i sig under lång tid och orsakar lidande och problem i det dagliga livet, finns det goda skäl att försöka reda ut varför separationer väcker så starka reaktioner i en, och vad man kan göra för att lära sig leva med dem.
LÄS MER >
Skuld och skam
Skuld och skam är smärtsamma och ibland svårhanterliga känslor, som de flesta av oss upplever i måttliga mängder i våra liv. Att bära på stora mängder skuld och skam kan ge upphov till mycket lidande. Skuld- och skamkänslor klumpas ofta ihop men det finns vissa skillnader dem emellan som gör att de påverkar oss på olika sätt.
LÄS MER >
Sekundärtrauma
Sekundärtrauma kallas det tillstånd av andrahandstraumatisering som kan uppstå hos personal till följd av arbete med traumatiserade eller allvarligt lidande personer. Att vara sekundärt traumatiserad är en allvarlig situation som kräver behandling, trots att många drabbade kan ha svårt att inse när så är fallet.
LÄS MER >
Grupputveckling
När ett antal människor ska arbeta ihop mot ett gemensamt mål bildas en grupp. Gruppens dynamik och utveckling beror på flera olika faktorer såsom vilka personligheter deltagarna har, hur länge gruppen ska fungera tillsammans och hur pass mycket stress gruppen utsätts för. Grupputveckling kan verka förvirrande men det finns flera förutsättningar som går att påverka för att en grupp ska utvecklas gynnsamt.
LÄS MER >