Psykopat är en term som ofta används för att beskriva personer som är kalla och empatilösa. Många förknippar ordet med seriemördare eller andra grova brottslingar, men du behöver inte vara kriminell för att vara psykopat. Idag används oftast begreppet ”antisocial personlighetsstörning” för att beskriva de typer av mentala drag som många kallar psykopatiska.
{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
Idag pratar vi sällan om psykopati på en klinisk nivå. Istället brukar personer med psykopatiska drag få diagnosen antisocial personlighetsstörning. Skillnaden mellan dessa begrepp innebär att kriminellt eller fientligt beteende ska finnas för att du ska kunna få diagnosen antisocial personlighetsstörning. Termen psykopati används oftare för att beskriva det hänsynslösa utnyttjandet av andra som ofta korrelerar med antisocial personlighetsstörning, men som inte nödvändigtvis är olagligt. Ordet psykopat används ofta som skällsord eller förstärkning om personer som är elaka eller kalla, trots att dessa personlighetsdrag kan finnas utan att personen är psykopat.
En psykopat är en person som ställer sig helt obrydd inför andras lidande, och i vissa fall till och med njuter av att åsamka andra smärta. I begreppet innefattas alltså en avsaknad av empati, samt en oförmåga att förstå hur de egna handlingarna negativt kan påverka de runt omkring dem - och varför detta är negativt.
Psykopater upplever sällan eller aldrig skuldkänslor, och har ofta en grandios eller uppblåst självbild. Det är inte en slump att många kriminella lider av antisocial personlighetsstörning, då de utmärkande psykiska dragen hos en psykopat innebär nedsatt förmåga att förstå varför de ska undvika att begå våldsamma eller allvarliga brott.
Många tänker att psykopati är en psykisk sjukdom som går att behandla, likt exempelvis depression eller schizofreni. Faktum är att antisocial personlighetsstörning tyvärr inte går att bota, varken med medicin eller terapi. Liksom alla personlighetsstörningar kan behandling endast leda till bättre social förmåga och mindre akuta symtom av den underliggande störningen. Detta innebär att all behandling av psykopater handlar om att göra deras liv och beteende mer hanterligt, snarare än att helt återställa deras empatiseringsförmåga.
Det cirkulerar många test, artiklar och berättelser på internet och i tidningar som menar att de kan avslöja om din chef, partner eller släkting är psykopat. Psykopati är ett ord som många förknippar med skräckfilmer och deckare, och därför är det populärt att skriva uppseendeväckande texter om huruvida någon i din närhet kan vara misstänkt.
Det är alltid en god idé att ta denna typ av texter med en nypa salt - antisocial personlighetsstörning är en form av psykisk sjukdom som endast kan diagnosticeras av vårdpersonal, och även om du är helt säker på att någon du känner är manipulativ eller empatilös kan det finnas mycket under ytan som du inte ser.
När vårdpersonal ska diagnosticera antisocial personlighetsstörning finns det dock några grundsymptom de utgår från. Några av dessa är:
Det är som sagt viktigt att komma ihåg att om en individ tycks uppvisa dessa symptom behöver det inte betyda att hen är psykopat. Däremot kan en psykiatrisk utredning vara hjälpsamt för att konstatera om personen i fråga lider av en personlighetsstörning.
Ingen vet säkert varför vissa individer uppvisar psykopatiska drag och andra inte. Troligtvis handlar det dock om en kombination av arv och miljö. Studier visar exempelvis att barn till psykopater löper större risk att själva uppvisa psykopatiska personlighetsdrag, och i grundkriterierna för diagnosen antisocial personlighetsstörning fastslås att den som lider av diagnosen ska ha uppvisat empatilöst eller grymt beteende redan i barndomen. Detta indikerar att det finns i alla fall någon mån av genetiskt inflytande på risken att drabbas.
Forskning har tidigare visat att bland annat amygdala, insula och ventromediala prefrontala cortex uppvisar lägre aktivitet än normalt hos personer med psykopatiska drag när de ser andra lida eller när de försöker förstå hur deras handlingar kan påverka andra. Dessa delar av hjärnan är delaktiga i emotionsbehandling, empatiförmåga och beslutsfattande.
Resultaten av denna forskning visar på att den nedsatta aktiviteten i dessa områden gör det svårt för psykopaten att empatisera med andra och förstå konsekvenserna av sina handlingar. Däremot är det fortfarande oklart om dessa skillnader grundar sig främst i biologi eller om personens tidiga uppväxtmiljö inverkar mer på dess hjärnaktivitet.
Ingen vet säkert varför vissa individer uppvisar psykopatiska drag och andra inte. Troligtvis handlar det dock om en kombination av arv och miljö.
Psykopati innebär alltså avvikande, antisociala beteenden som ofta leder till problem och lidande. Men frågan många undrar är: går det att behandla en psykopat? Svaret är att vi ännu inte vet säkert. Om du förväntar dig att psykopatin helt ska botas och den drabbade ska utveckla en normal empatisk förmåga finns det tyvärr ingen sådan behandling idag som visat sig helt framgångsrik.
Det råder delade meningar angående behandling av symptomen av psykopati. Vissa studier tycks indikera ingen eller till och med negativ förändring av empati hos psykopater efter empatiträning. Andra studier visar på att psykopater tycks kunna höja eller sänka aktiviteten i de delar av hjärnan som reglerar emotioner och konsekvenstänk när de blir ombedda.
Det verkar alltså som att det inte finns några fasta bevis för att psykopati går att behandla effektivt med terapi hos vuxna idag. Däremot finns det mycket hopp för barn och unga som uppvisar antisociala eller psykopatiska drag. Flera studier indikerar att ju tidigare vårdinsats, desto bättre chans för ungdomen att minimera symptomen.
Antisocial personlighetsstörning är en vuxendiagnos, vilket innebär att barn inte kan diagnosticeras med den. Hos de barn som uppvisar empatilöst, antisocialt beteende finns det dock betydligt större chans att rädda upp och skydda barnet från att utveckla psykopati än hos vuxna som redan diagnosticerats med antisocial personlighetsstörning.
Hos de barn som uppvisar empatilöst, antisocialt beteende finns det dock betydligt större chans att rädda upp och skydda barnet från att utveckla psykopati än hos vuxna som redan diagnosticerats med antisocial personlighetsstörning.
Sammanfattningsvis är psykopati en term som ofta används för att beskriva dragen hos de som lider av antisocial personlighetsstörning. Dragen innefattar empatilöshet, obryddhet inför andras lidande och avsaknad av konsekvenstänk gällande de egna handlingarna. Många använder termen psykopat lättvindligt, och det är inte ovanligt att få höra att någon är helt säker på att en person i deras närhet är psykopat.
Det är viktigt att komma ihåg att psykopati eller antisocial personlighetsstörning är en psykisk sjukdom som endast kan diagnosticeras av utbildad personal. Trots att behandlingsmöjligheterna inte är särskilt lovande för vuxenpsykopater ännu finns det många studier som indikerar att tidiga vårdinsatser för barn som uppvisar antisociala beteenden hjälper dem att undvika diagnosen antisocial personlighetsstörning i vuxen ålder. Det är också viktigt att komma ihåg att många fortfarande forskar kring psykopati och det finns en möjlighet att behandlingsutsikterna förbättras i framtiden när forskningen kommit längre.
{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}