Psykologkonsultation i skolan

Psykologkonsultation i skolan

Skolpsykologens uppgift är i första hand att se till att eleverna får den undervisning de behöver för att klara skolgången. Detta görs både genom kontakt med barnet och genom handledning av lärare samt specialpedagoger.


Vad gör psykolog i skolan och förskolan?

Enligt Skollagen har alla elever i grundskolan och gymnasiet rätt till en psykolog. Skolpsykologens roll är att vara en del av elevhälsan – vilken även utgörs av kurator, skolsköterska, skolläkare och specialpedagog.  

Elevhälsans uppgift är att se till att barn kan få det stöd och den hjälp de behöver för att må bra, utvecklas och lära sig nya saker.  

Skolpsykologens roll är särskilt att hjälpa skolan som organisation att ur elevens perspektiv se problem och möjligheter till förändring. Psykologens fokus ligger på inlärning och pedagogik. Elever som har problem med att uppnå målen för att klara undervisningen ska få den hjälp de är i behov av. Psykologen ska även arbeta utifrån ett brett perspektiv för främjande av den allmänna psykiska hälsan bland unga.

Vad som emellertid skiljer en skolpsykolog från en vanlig psykolog som är verksam på en mottagning, är att skolpsykologens roll inte är behandlande. Istället jobbar de konsultativt, på uppdrag av skolans rektor. Skolpsykologen har inga individuella samtal under en längre period, utan istället remitteras eleven vidare till exempelvis barn- och ungdomspsykiatrin i de fall det behövs en mer utförlig behandling.

Skolpsykologen kan dock genomföra intervjuer med elever för att fastställa diagnoser och utreda omplacering till särskola. Hen har även befogenhet att utföra tester och observationer i klassrummen för att få en bild av hur situationen på skolan ser ut. På förskolan utförs så kallade barnobservationer för att kartlägga var barnet befinner sig i sin utveckling. 

Oftast har skolpsykologen inga fasta tider på skolan, utan kontaktas vid behov av rektor, lärare eller föräldrar. För att eleverna ska få rätt hjälp är det även viktigt att ha samtal med lärare och specialpedagoger, då det är dessa som i huvudsak har daglig kontakt med eleverna. Samtalen kan vara rådgivande och även genomföras för att få en samlad bedömning av hur undervisningen ser ut.

Psykologen ska även vara tillgänglig för föräldrarna för information om hur elevens situation ser ut i skolan, samt om det är något föräldrarna har frågor kring. Även samtalen med föräldrarna kan vara rådgivande i syfte att ge vårdnadshavarna tips kring hur de kan stötta sitt barn hemma. 

Skolans utmaningar

En stor utmaning för skolan när det gäller att utforma sin undervisning och hur väl eleverna klarar den, är att barnen påverkas mycket av vad som händer även utanför skolan. Hur ser elevens situation ut i hemmet? Hur engagerade är föräldrarna i sitt barns liv? Även om skolan försöker få kontakt med vårdnadshavarna är det inte säkert att dessa är tillgängliga eller villiga att lyssna. Vidare påverkas barnet även av mat, sömn och det sociala livet i övrigt.  

Nu reagerar många barn på vissa ord, till exempel “nej” och på sitt eget namn. De jollrar mycket och vill gärna vara med och prata. Utvecklingen stimuleras när barnet härmar och imiterar, så det spelar ingen roll att hen inte förstår vad man säger.

En annan utmaning är att ge skolpsykologen en rimlig fördelning vad gäller hur många elever den ska ansvara för. Ju fler elever den ansvarar för, desto svårare blir det att hjälpa barnen på individnivå. Detsamma gäller givetvis alla som är verksamma inom elevhälsan. En stor utmaning inom just elevhälsan är att skapa ett fungerande samarbete mellan de olika parterna. Eftersom skolkuratorerna och skolsköterskorna jobbar inom områden som snuddar vid varandra är det viktigt att det finns ett utbyte här, då dessa kommer i kontakt med samma elever och har en egen bild av barnets situation. Samma sak gäller med lärarna och specialpedagogerna.  

Ett fungerande samarbete mellan dessa är avgörande för skolpsykologens arbete med att främja elevens utveckling.  

Det är också en utmaning att göra skolpsykologen aktiv redan i förskolan, och inte bara i grundskolan. Detta då barnen på förskolestadiet är väldigt formbara, och deras senare skolgång påverkas till stor del av hur väl de klarar förskolan. Därför behövs fokus läggas på att skolpsykologer kan bidra till barnens utveckling redan på förskolenivån. Kanske finns ett barn som behöver en psykologutredning för eventuellt fastställande av diagnos? Ju tidigare diagnosen ställs, desto enklare blir det sedan för barnet att få rätt vägledning och undervisning senare i livet.  

Handledning till lärare och specialpedagoger 

En viktig uppgift för skolpsykologen är att ge handledning till skolans personalgrupper. Lärarna kan få råd kring verktyg och metoder för att anpassa undervisningen utifrån elevernas behov. Vilka eventuella hinder finns som missgynnar elevens utveckling?  

Skolpsykologens uppgift är här att vara ett bollplank för rådgivning, och med sin specialistkunskap kunna se orsakssamband för hur hindren uppkommer. Psykologen ska även ge vägledning för att underlätta arbetet med elever med svårigheter. Det är således även lärarna och inte bara eleverna som ska känna stöd och hjälp i sitt arbete. Denna hjälp ges genom kontakten med skolpsykologen.   

En viktig del i skolpsykologens handledning är att förmedla det faktum att alla elever är olika, har olika förutsättningar och således är i behov av olika former av undervisning och bemötande. Det är viktigt för såväl lärare som specialpedagoger och tänka på att elever har olika personligheter, och således behöver olika typer av bemötande.

Vissa elever som har en extrovert personlighet kan lätt ta för sig och vara muntligt aktiva på lektionerna, medan dem som har en introvert personlighet inte är lika framträdande på det planet. Vidare är vissa barn mer känsliga än andra och behöver olika typer av tillrättavisningar när de gör fel. Detta är några exempel på den typ av kunskap och rådgivning som skolpsykologen kan ge lärarna samt specialpedagogerna.   

SAMMANFATTNING

Skolpsykologen arbetar konsultativt och försöker hjälpa skolan med att utforma undervisningen ur elevens perspektiv. Psykologen arbetar inte med behandlande samtal, utan ska snarare fungera som ett bollplank och ge vägledning till skolans personalgrupper. Detta i syfte att eleverna ska få den hjälp och de förutsättningar de behöver för att klara skolgången. Skolpsykologen har därför rätt att fastställa diagnoser. En viktig utmaning för skolan är att få skolpsykologen integrerad i elevhälsoteamet, och att psykologen får ett rimligt antal elever att ansvara för. Detta för att eleverna ska få bästa möjliga hjälp på individnivå.

Patrik Nilsson
Författare: Patrik Nilsson

Patrik är kunnig inom psykologi och särskilt intresserad av självskadebeteende, mindfulness, självkänsla och personlighetspsykologi.

Patrik Nilsson
Författare: Patrik Nilsson

Patrik är kunnig inom psykologi och särskilt intresserad av självskadebeteende, mindfulness, självkänsla och personlighetspsykologi.

FLER ARTIKLAR