Mindfulness

Vad är mindfulness?

Mindfulness är ett sätt att vara närvarande i nuet utan att döma eller kritisera, och kan klassas som en slags meditationsteknik. I denna närvaro accepteras alla känslor, tankar och sensationer som uppkommer och blir således ett verktyg att använda för att hindra automatiska reaktioner på de sinnesintryck som vi upplever.

Genom att observera de tankar, känslor och sensationer som uppkommer utan att döma dessa är tanken att man mellan kan skapa ett mellanrum mellan upplevelsen och responsen, vilket ger en möjlighet att reflektera över situationen och således kunna förbättra sättet att hantera denna på. Att utöva mindfulness kräver alltså dels en öppen, accepterande och nyfiken attityd och dels en förmågan att styra sin uppmärksamhet till den nuvarande situationens förhållanden.

Ibland används mindfulness inom vården för att förbättra förmågan att hantera stress, ångest, depression, sömnproblematik och i vissa fall även smärta.

Effekter av att öva mindfulness

• Minskad stress En av de mest välkända anledningarna till att utöva mindfulness är stressreduktion. Mängder studier och forskning visar på att både den upplevda stressen och den faktiska fysiska stressreaktionen minskar i samband med mindfulnessutövning. Denna forskning föreslår bland annat att mindfulness har effekter på vårt kognitiva och känslomässiga sätt att hantera situationer på genom att öka positiva känslor och minska ångestfyllda, negativa känslor. Detta skulle kunna förklaras bland annat av hjärnstudier på personer som utövat mindfulness som visar en bättre förmåga att ej reagera lika starkt på annars ångestframkallande stimuli som de som inte tagit del av mindfulness.
  
  Mindfulness kan således ha effekt på sättet vi reglerar och hanterar våra känslor, vilket är logiskt i koppling till att syftet med mindfulness är att själv kunna styra sitt fokus, istället för automatiserade reaktioner. Mindfulness effekt på stress kan även ses genom förändringar i kroppens hormonella system, där lägre nivåer av stresshormonet kortisol är vanligt hos de som utövar mindfulness. 
• Förbättrad fysisk hälsa  Vid stress, i syfte att förbereda kroppen på något ansträngande eller svårt, höjs vår puls. Stressen i sig är inte farlig, men den kan bli påfrestande om du allt för ofta befinner dig i detta tillståndet.
  
  Mindfulness, meditation, yoga och andra praktiker som lägger fokus på bland annat andning fungerar för att sänka vår puls. Många fysiologiska sjukdomar och tillstånd framkommer och/eller förvärras av en allt för hög stressnivå. Här i bland finns exempelvis diabetes typ 2, fibromyalgi, psoriasis eller högt blodtryck. På dessa sjukdomar och tillstånd kan mindfulness fungera motverkande. På detta vis kan en regelbunden mindfulnessutövande även agera förebyggande mot fortsatta sjukdomar av detta slaget. 
• Andra effekter kopplade till mindfulness Forskning har även visat att mindfulness kan ha effekter på vårt kognitiva fungerande. Detta bland annat i form av ett bättre fokus och koncentration, en bättre förmåga att bearbeta och agera på pågående information och händelser, att acceptera förändringar i tillvaron samt reagera mindre starkt vid emotionellt negativa upplevelser.
  
• Allt mer vanlig behandlingsform Mindfulness är numera vanligt för såväl privatpersoner som yrkesutövare. Inom psykoterapifältet behandlas t.ex. patienter med diverse psykiska ohälsotillstånd och svårigheter med hjälp av mindfulness eller med stöd av mindfulnesstekniker. Några sådana sorters behandlingar är Mindfulness-Based Stress Reduction (MBSR), Mindfulness-Based Cognitive therapy (MBCT), Acceptance and Commitment Therapy (ACT) och Dialektisk Beteendeterapi (DBT).
• Hur ofta ska mindfulness utövas för att ha effekt?  Forskningen har bara belägg för att de effekter som vi talat om här ovan framträder vid konsekvent och daglig praktisering av mindfulness, inom MBSR ser man effekter vid 30-45 minuters mindfulness om dagen. Forskning som visar på dessa effekter även uppstår vid en mindre regelbunden mindfulnesspraktik finns ännu inte mycket av, detta talar däremot inte emot att mindfulnessen ändå kan ha goda effekter på hur du hanterar din stress, andra svåra känslor och situationer eller att du bör sluta med mindfulness om det är något du mår bra av.



Vid stress, i syfte att förbereda kroppen på något ansträngande eller svårt, höjs vår puls. Stressen i sig är inte farlig, men den kan bli påfrestande om du allt för ofta befinner dig i detta tillståndet. 

Mindfulnessövningar

Nedan följer ett antal exempel på mindfulnessövningar som du kan göra hemifrån. När du gör övningen, låt den ta tid och påminn dig själv om varför du gör den. Ibland kan det kännas konstigt eller onödigt att utöva mindfulness, men låt inte denna känsla styra dig för mycket. Ofta har mindfulness en lugnande inverkan på kropp och sinne. Mindfulness är också mest effektivt om det utövas regelbundet, gärna på en daglig basis. 

Då stress går att koppla till psykisk ohälsa, och båda dessa stiger bland barn och unga, finns det anledning att tidigt börja lära ut tillvägagångssätt och strategier för att hantera stressen.

Mindfulness för föräldrar

Livet med barn och småbarn kan ofta vara väldigt mycket att hantera, och många föräldrar upplever att det är svårt att vara närvarande i det dagliga familjelivet då tankar på vad som måste fixas och barnens behov maler i bakhuvudet. Mindfulness kan i familjelivet agera ett bra verktyg för att minska känslan av att aldrig ha tid att stanna upp. Författarna till boken “Mindfulness för föräldrar”, beskriver A-metoden (Andas, Acceptera, Agera). Denna metod funkar inte bara för föräldrar, utan kan användas av alla som vill ha en strategi för att hantera sin stress bättre.