Myers-Briggs kartläggningsinstrument
Myers-Briggs test, MBTI test, 16-personalities… Kärt barn har många namn. Myers-Briggs kartläggningsinstrument, MBTI (Myers-Briggs Type Indicator), är världens mest välkända personlighetstest. Testet har ingen egentlig vetenskaplig grund, men kan ändå användas för ökad självkännedom.
Psykologer som hjälper till på arbetsplatser
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
Vad är MBTI test?
Testet uppfanns under 1900-talet av amerikanerna Isabel Myers och Katherine Briggs. Ingen av dessa två var psykolog till yrket, Isabel var författare och Katherine hade endast gundskoleutbilding. De två hade dock läst flera verk av den erkände psykologen Carl Jung, och baserade sin kartläggning för personlighetstyper på dennes teorier.
Själva testet utgörs av ett flertal frågor, som kategoriserar ens personlighet i olika kategorier, beroende på vad man svarar.
Resultatet ger dig en kod på fyra bokstäver - din personlighet. Med varje kod följer även ett namn som anspelar på ett starkt karaktärsdrag, till exempel INFP = Medlaren, eller ESFP = Underhållaren. Med koden kan man sedan söka mer information om sin personlighetstyp, exempelvis kan man läsa om hur man fungerar i en social situation, eller få tips på vilka yrken som kan passa en.
Det är viktigt att minnas att testet inte har någon starkt vetenskaplig grund. Testet kan inte förutse hur en person kommer uppträda, utan endast ge riktgivande svar på hur en person själv upplever att de uppträtt i tidigare situationer. Därför passar testet sig inte i till exempel rekryteringssammanhang.
Vad har jag för personlighet?
Det finns flera olika versioner av testet, med olika frågor, antal frågor och olika svarsalternativ. Oftast besvarar man frågorna på en skala, till exempel mellan “stämmer mycket bra in på mig” till “stämmer inte alls in på mig”. Frågorna kan vara mycket olika. Ibland har de en tydlig koppling till personligheten, medan andra frågor kan vara mer långsökta. Testet går att göra gratis online på diverse olika plattformar.
Kartläggningen består av 16 olika personlighetstyper. Varje personlighetstyp utgörs av fyra bokstäver, som alla står för ett visst karaktärsdrag.
För varje bokstav finns det två alternativ. Möjligheterna är:
- I eller E Står för introversion (I) och extroversion (E). Introversion betyder att man i många situationer föredrar färre människor, att umgås med andra på tu man hand eller att vara helt ensam. Sociala sammanhang kan upplevas energikrävande (betyder inte att man ogillar dessa). Är man mer extrovert betyder det att man finner sociala sammanhang energigivande, och gärna håller sig i sällskap av andra. Man är mer benägen att trivas i en stor grupp människor och söker aktivt sociala sammanhang.
- S eller N Står för sinnesförnimmelse, (S) eller intuition (N). Det här gäller hur vi resonerar. Tänker vi mer genom våra sinnen och är mer koncentrerade på praktisk information, och litar på det vi ser och hör (S)? Eller förlitar vi oss intuitionen, söker olika perspektiv och teorier, analyserar omvärlden i tankarna (N)?
- T eller F Står för tanke (T) och känsla (F). Hur vi fattar beslut. Går vi på logiska resonemang med väl underbyggda argument (T), eller följer vi vår magkänsla och våra emotioner (F)?
- J eller P Står för bedömning (J) och perception (P). Handlar om hur vi bemöter omvärlden och andra människor. Är vi planerande och gillar att kategorisera människor och fenomen (J), eller är vi mer spontana och öppna för nya intryck och perspektiv (P)?
De 16 olika personlighetstyperna kan ytterligare delas in i fyra övergripande kategorier som förklarar vilka personlighetstyper som liknar varann:
Analytiker: INTJ, INTP, ENTJ, ENTP
Diplomater: INFJ, INFP, ENFJ, ENFP
Väktare: ISTJ, ISFJ, ESTJ, ESFJ
Utforskare:ISTP, ISFP, ESTP, ESFP
Varför finns det?
Många upplever att kategoriseringen i de 16 personligheterna gett dem en djupare självinsikt. I vissa fall kan testet också hjälpa för att få en bättre förståelse av hur andra människor fungerar, varför vi skiljer oss åt som personer och varför folk reagerar olika på samma fenomen.
Alva, som upptäckte MBTI-testet för ungefär ett år sedan, berättar såhär:
När jag tog MBTI-testet för första gången blev jag förvånad över hur väl det överensstämmande med mig själv, speciellt i jämförelse med resultat från andra personlighetstest. Sedan dess har jag läst på mycket och också övertygat många vänner att göra testet. Jag har upplevt att min förståelse för mig själv har blivit djupare, och många livsval känns mer självklara och rätt nu. Det har också varit intressant att läsa om mina vänners personlighetstyper, det har hjälpt mig att förstå dem på ett nytt sätt.
Online kan man hitta grupper för personer med liknande personlighetstyp, och på så sätt komma i kontakt med folk som tänker på lite liknande sätt. Det finns dessutom många tolkningar av testet. Till exempel finns det teorier om vilka personlighetstyper som passar extra bra i parförhållanden med varann. Man kan också läsa om exempelvis hur andra med samma personlighetstyp som en själv trivs i ett visst yrke, och på så sätt få hjälp.
På många sätt kan testet också vara opålitligt. En vanlig punkt det kritiseras på är att människor är mycket komplexa - 16 olika grupper är inte tillräckligt för att kategorisera oss alla.
Vissa kan ta testet flera gånger och få olika resultat varje gång. Å andra sidan finns det också de som gjort olika MBTI-test vid olika tidpunkter och i olika livsskeden, men återkommande får samma resultat. Eftersom testet är självutvärderande (man svarar på frågor om sig själv) spelar det såklart även stor roll hurdan självbild man har och i vilken mån man kan se objektivt på sina handlingar.
SAMMANFATTNING
MBTI testet eller Myers-Briggs kartläggningsinstrument är ett personlighetstest som delar in människor i 16 olika grupper, enligt personlighetstyp. Testet är välkänt och det finns en mängd information att hitta om varje enskild personlighetstyp. Viktigt är att testet tas med en nypa salt - det är inte psykologiskt vetenskapligt. Å andra sidan upplever ändå många att det är berikande att läsa om sin egen och andras personlighetstyp, då det kan öka självkännedomen och hjälpa en att förstå hur andra människor tänker.
Psykologer som hjälper till på arbetsplatser
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
FLER ARTIKLAR
När chefen inte fungerar
Går du till jobbet med känslan av att du aldrig vet när chefen ska bli arg och vad för konsekvenser det kan få? Är du frustrerad över att chefen aldrig lyssnar till eller tar itu med det som du och dina kollegor uppfattar som problem? Det kan vara olika tecken på att chefen inte fungerar.
LÄS MER >
Samtalsterapi
Samtalsterapi är en form av behandling för dig som vill prata med någon om det problem eller den problematik du lider av. Den du träffar kan bland annat vara en legitimerad psykolog eller psykoterapeut som är utbildad i att prata med människor och att använda samtal som en behandlingsmetod.
LÄS MER >
Tankefällor
Evolutionen har fört vidare att vi gör snabba och automatiska tankeprocesser som besparar oss massor av energi. Det kan vara väl kvalificerade gissningar istället för att begrunda varje beslut. Dock är de inte alltid helt tillitsfulla och även om de för det mesta fungerar bra, gör de ibland att vi hamnar i tankefällor.
Vi har en tendens att se på oss själva och vårt eget beteende väldigt annorlunda än hur vi ser på andras. I många situationer grundar vi våra beslut på irrelevant information, ser samband där dom inte finns eller struntar i sannolikheter.
Dialektisk beteendeterapi
Dialektisk beteendeterapi (DBT) är en behandling som främst syftar till att reducera självmords- och självskadebeteende hos personer med emotionellt instabilt personlighetssyndrom (tidigare borderline). Den har även visat sig ha effekt vid missbruk, ätstörningar, PTSD och depression. DBT bygger i hög grad på kognitiv beteendeterapi (KBT) men innehåller även element från behavioristisk, humanistisk och psykodynamisk terapi, samt zenbuddistiska metoder (mindfulness/acceptans).
LÄS MER >
Prolonged exposure
Exponeringsbaserad terapi bygger på att vi utsätter oss för det som känns svårt istället för att undvika det. Prolonged exposure therapy, förlängd exponeringsterapi, är en variant av detta som framförallt riktar in sig på traumarelaterade svårigheter.
LÄS MER >
Interpersonell psykoterapi (IPT)
Interpersonell terapi (IPT) är en terapeutisk behandling med fokus på att förstå och hantera patientens relationer till andra människor. IPT kan exempelvis användas vid svåra rollkonflikter, svårhanterliga nya relationella livsomständigheter, komplicerad sorg, samt generella svårigheter att skapa fungerande sociala relationer. IPT undersöker både hur sociala sammanhang kan orsaka psykiska symtom, och hur psykiska symtom kan påverka relationer.
LÄS MER >
Psykoanalys
Psykoanalys är både en teori om människans psyke och en terapeutisk behandlingsmetod. Psykoanalytisk behandling syftar till att påbörja förändringsprocesser som påverkar hela personligheten. Med genomgripande och mångårig behandling är målet att nå ökad självinsikt.
LÄS MER >
Grupputveckling
När ett antal människor ska arbeta ihop mot ett gemensamt mål bildas en grupp. Gruppens dynamik och utveckling beror på flera olika faktorer såsom vilka personligheter deltagarna har, hur länge gruppen ska fungera tillsammans och hur pass mycket stress gruppen utsätts för. Grupputveckling kan verka förvirrande men det finns flera förutsättningar som går att påverka för att en grupp ska utvecklas gynnsamt.
LÄS MER >