Psykodynamisk terapi (PDT)
Psykodynamisk terapi är en behandlingsmetod där man arbetar med att fördjupad självinsikt för att minska psykologiska problem. Det är en av de vanligaste terapiformerna i Sverige.
Här finns de som är kunniga inom PDT
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
Vad är psykodynamisk terapi?
Psykodynamisk terapi (PDT) är en psykologisk behandlingsmetod. Den har sina rötter i Sigmund Freuds arbete med psykoanalysen i början av 1900-talet, men har sedan dess vidareutvecklats och förändrats i takt med nya framsteg i den psykologiska forskningen. En viktig utgångspunkt inom den psykodynamiska skolan är att psykiska svårigheter kan bottna i omedvetna konflikter som finns i människans inre liv. Det kan till exempel handla om balansen mellan självständighet och beroende, eller mellan drömmar och verklighetens begränsningar.
Psykiska symtom uppstår när man försöker att hantera sådana motstridiga, inre konflikter. Därför är målet med psykodynamisk terapi inte att i första hand lindra symtomen, utan att bearbeta de inre konflikter som skapar symtomen.
Genom att förstå sig själv på ett nytt sätt kan man hitta ett mer konstruktivt förhållningssätt och på så vis minska det psykiska lidandet. Med ökad insikt om hur man fungerar i relation till sig själv och andra kan man dessutom förebygga att symtomen återkommer. Därför är en av grunderna i psykodynamisk terapi att utforska de delar av självet som man tidigare inte varit medveten om.
Den psykodynamiska terapin lägger även stor vikt vid individens livshistoria. Man utgår ifrån att det vi är med om tidigt i livet har betydelse för de livsmönster, relationer och förhållningssätt vi skapar som vuxna.
Relationen till de som tar hand om oss när vi är små, de personer vi knyter an till, framhålls som extra viktigt. Det är vanligt att minnen och upplevelser från barndomen bearbetas i terapin för att få en större förståelse för vilken påverkan de har idag. Med en ökad insikt om hur dåtiden påverkar nutiden, är målet att skapa bättre förutsättningar till förändring.
Det finns olika sorters psykodynamisk terapi. Panikfokuserad psykodynamisk psykoterapi (PFPP) har tagits fram specifikt för personer med paniksyndrom. Ett annat exempel är mentaliseringsbaserad terapi (MBT) som har utvecklats för att passa personer med emotionellt instabil personlighetsstörning.
Fakta om anknytning
- Alla barn knyter an till den eller de vuxna som de lever med. För att skapa en god anknytningsrelation behöver barn känna sig trygga och skyddade av anknytningspersonerna. Det sker när barnet blir tröstat, lugnat och bekräftat när hen är rädd eller ledsen.
- Anknytningen påverkar självkänslan, tilliten till andra människor och hur man är mot andra, både som barn och senare i livet. En trygg anknytning innebär i korthet att barnet lär sig att hen får den närhet hen behöver av anknytningspersonerna. När anknytningen inte fungerar handlar det om att barnet inte får den trygghet hen behöver, eller får den ibland och ibland inte.
- Anknytningsteorin utvecklades av John Bowlby och Mary Ainsworth och har sina rötter i den psykodynamiska teoribildningen
Psykodynamisk behandling
Du kan gå i psykodynamisk behandling under kortare eller längre tid.
Korttidsbehandling
innebär 10-40 behandlingstillfällen och en längre behandling kan pågå i flera år. För det mesta träffas man en gång i veckan, men det kan gå längre eller kortare tid än så mellan gångerna. Efter några inledande samtal kommer du tillsammans med din terapeut överens om vad behandlingen ska fokusera på. Under korttidsterapier är det vanligt att fokusera mer intensivt på ett specifikt problemområde.
En lång psykodynamisk behandling
kan vara mer öppen och lämnar utrymme åt att bearbeta det som kommer upp i stunden.
En grundförutsättning för behandlingen är att terapeuten är accepterande och nyfiken på att förstå din situation. Acceptansen innebär att terapeuten inte värderar eller avvisar det du berättar, utan hen är istället intresserad av att förstå mening och sammanhang. Detta möjliggör ett gemensamt utforskande av dina tankar, känslor och beteenden samt hur dessa kan hänga ihop med dina tidigare erfarenheter.
- Säga “nej” och förstå vad det betyder.
- Vilja visa att jag ”kan själv” och protesterar när vuxna försöker hjälpa till.
Syftet är en ökad självkännedom och därigenom ökad förmåga att hantera inre konflikter. Eftersom den psykodynamiska terapin är utforskande till sin natur, är det inte alltid man från början har uttalade mål med behandlingen. Det kan dyka upp ett eller flera mål under behandlingens gång.
Några vanliga målsättningar kan vara:
- Att stärka din självkänsla
- Att lättare kunna se gränserna mellan dina och andras behov
- Att förändra ditt sätt att hantera nära relationer
- Att bearbeta en förlust eller ett trauma
- Att utveckla förmågan att hantera dina känslor
En grundförutsättning för behandlingen är att terapeuten är accepterande och nyfiken på att förstå din situation. Acceptansen innebär att terapeuten inte värderar eller avvisar det du berättar, utan hen är istället intresserad av att förstå mening och sammanhang.
När kan psykodynamisk terapi användas?
Psykodynamisk terapi är en av de vanligaste behandlingsmetoderna i Sverige. Den riktar sig både till dig som är intresserad av att lära känna dig själv på ett djupare plan och till dig som lider av psykisk ohälsa. Psykodynamisk terapi har visat sig effektiv vid till exempel depression och ätstörningar. Det kan även fungera som ett komplement till annan behandling. En fördel med psykodynamisk terapi är att målet inte bara är att lindra symtomen, utan att gå till botten med varför de uppstår. Därför har en framgångsrik behandling potential att ge långvariga resultat.
Den fria strukturen gör att psykodynamisk terapi ger dig stora möjligheter att själv styra över vad du vill prata om. Det är ett format som uppskattas av många men inte passar för alla, vilket gäller för alla psykologiska behandlingsmetoder. Vilken terapimetod som fungerar bäst är helt enkelt individuellt. Psykodynamisk terapi är inte begränsad till någon speciell målgrupp, utan kan ges till individer, par och grupper för olika problem hos både barn och vuxna.
SAMMANFATTNING
Psykodynamisk terapi syftar till att öka förståelsen för hur man fungerar i relation till sig själv och andra. Genom att få en djupare självinsikt kan psykiska symtom både lindras och förebyggas. Ett grundantagande inom psykodynamisk terapi är att vi påverkas av tidiga erfarenheter och relationer. För att öka förståelsen för tankar, känslor och beteenden man har idag kan det därför vara intressant att undersöka erfarenheter från barndomen.
Psykodynamisk behandling kan vara begränsad till ett tiotal träffar eller pågå under flera års tid. Behandlingen har en fri struktur och man kommer tillsammans med sin terapeut överens om vad man vill fokusera på. Exempel på mål med behandlingen kan vara att stärka sin självkänsla eller att förändra sitt sätt att hantera nära relationer. Psykodynamisk terapi har även visat sig effektiv vid exempelvis depression och ätstörningar.
Här finns de som är kunniga inom PDT
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
FLER ARTIKLAR
När chefen inte fungerar
Går du till jobbet med känslan av att du aldrig vet när chefen ska bli arg och vad för konsekvenser det kan få? Är du frustrerad över att chefen aldrig lyssnar till eller tar itu med det som du och dina kollegor uppfattar som problem? Det kan vara olika tecken på att chefen inte fungerar.
LÄS MER >
Samtalsterapi
Samtalsterapi är en form av behandling för dig som vill prata med någon om det problem eller den problematik du lider av. Den du träffar kan bland annat vara en legitimerad psykolog eller psykoterapeut som är utbildad i att prata med människor och att använda samtal som en behandlingsmetod.
LÄS MER >
Tankefällor
Evolutionen har fört vidare att vi gör snabba och automatiska tankeprocesser som besparar oss massor av energi. Det kan vara väl kvalificerade gissningar istället för att begrunda varje beslut. Dock är de inte alltid helt tillitsfulla och även om de för det mesta fungerar bra, gör de ibland att vi hamnar i tankefällor.
Vi har en tendens att se på oss själva och vårt eget beteende väldigt annorlunda än hur vi ser på andras. I många situationer grundar vi våra beslut på irrelevant information, ser samband där dom inte finns eller struntar i sannolikheter.
Dialektisk beteendeterapi
Dialektisk beteendeterapi (DBT) är en behandling som främst syftar till att reducera självmords- och självskadebeteende hos personer med emotionellt instabilt personlighetssyndrom (tidigare borderline). Den har även visat sig ha effekt vid missbruk, ätstörningar, PTSD och depression. DBT bygger i hög grad på kognitiv beteendeterapi (KBT) men innehåller även element från behavioristisk, humanistisk och psykodynamisk terapi, samt zenbuddistiska metoder (mindfulness/acceptans).
LÄS MER >
Prolonged exposure
Exponeringsbaserad terapi bygger på att vi utsätter oss för det som känns svårt istället för att undvika det. Prolonged exposure therapy, förlängd exponeringsterapi, är en variant av detta som framförallt riktar in sig på traumarelaterade svårigheter.
LÄS MER >
Interpersonell psykoterapi (IPT)
Interpersonell terapi (IPT) är en terapeutisk behandling med fokus på att förstå och hantera patientens relationer till andra människor. IPT kan exempelvis användas vid svåra rollkonflikter, svårhanterliga nya relationella livsomständigheter, komplicerad sorg, samt generella svårigheter att skapa fungerande sociala relationer. IPT undersöker både hur sociala sammanhang kan orsaka psykiska symtom, och hur psykiska symtom kan påverka relationer.
LÄS MER >
Psykoanalys
Psykoanalys är både en teori om människans psyke och en terapeutisk behandlingsmetod. Psykoanalytisk behandling syftar till att påbörja förändringsprocesser som påverkar hela personligheten. Med genomgripande och mångårig behandling är målet att nå ökad självinsikt.
LÄS MER >
Grupputveckling
När ett antal människor ska arbeta ihop mot ett gemensamt mål bildas en grupp. Gruppens dynamik och utveckling beror på flera olika faktorer såsom vilka personligheter deltagarna har, hur länge gruppen ska fungera tillsammans och hur pass mycket stress gruppen utsätts för. Grupputveckling kan verka förvirrande men det finns flera förutsättningar som går att påverka för att en grupp ska utvecklas gynnsamt.
LÄS MER >