Personlighet

Personlighet kan i en vanlig definition vara en faktor som styr individen och dennes unika beteende och målinriktade aktivitet. Man kan även anta att personligheten är någonting relativt stabilt, som definierar oss som personer genom hela livet. Trots att “personlighet” är ett helt vardagligt begrepp för många av oss, så finns det fortfarande ingen helt enhetlig forskning om vad personligheten egentligen är, eller vad som styr den. Istället finns det ett antal olika personlighetsteorier, den ena mer kritiserad än den andra.

Boka här någon som reder ut begreppen

leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut

{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}

{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}

Boka Ring nu Ring nu Mejla nu

Fler som kan hjälpa

Vad är en personlighet?

Personligheten är till viss del varaktig, och till viss del föränderlig. I hög grad är den något som består och gör vårt beteende enhetligt genom livet. Å andra sidan betyder inte detta att personligheten inte också kan genomgå förändringar under livets gång. Personligheten, hur vi ser på oss själva, samt hur andra ser oss, formas i växelverkan med omgivningen och andra individer. Ibland kan man också anta att vissa personlighetsdrag alltid varit en del av en individs personlighet, men att dessa tar sig uttryck endast under ett visst skede i livet.

På många sätt kan personlighet också vara en filosofisk fråga. Är vi fria att vara vem vi vill, eller är vår personlighet determinerad, förutbestämd? Till exempel behaviorismen är ett synsätt som anser att vårt beteende starkt påverkas av vår omgivning, snarare än av oss själva. Den humanistiska psykologin skulle däremot betona människans fria vilja att styra sin egen aktivitet.

Vad har jag för personlighet?

När vi talar om och tänker på oss själva, på “jaget”, syftar vi ofta på vår personlighet. Personligheten utgör en väsentlig del av hur vi och andra upplever och definierar vår identitet. Det finns massvis med teorier om olika personlighetstyper och kategorier för att skilja mellan olika slags karaktärer. Några uppdelningar som fått mycket uppmärksamhet är:

Personlighetstyp A, B eller C

Typ A-personlighet: Utmärker en aktiv person som ofta har många bollar i luften. Många gånger en starkt karriärsdriven och/eller tävlingsinriktad person.
Typ B-personlighet: En lugn och stresstålig person. Lever ett fridfullt liv i relativt lågt tempo, och nöjer sig enkelt med livet.
Typ C-personlighet: Denna typ av person är lätt stressad och kan ofta känna sig hjälplös inför en krävande situation. De drar sig för att fatta belut, och är ofta relativt tillbakadragna och ovilliga att dela med sig av sina känslor.

Extrovert kontra introvert personlighet

En extrovert person karaktäriseras av någon som gärna söker sig till sociala sammanhang och trivs bäst i sällskap med andra. En extrovert person finner det energigivande att umgås med andra.
En introvert person är en person som finner sociala sammanhang energikrävande och kan behöva vistas ensamma emellanåt för att “ladda batterierna”.

Femfaktorsteorin

Är en av de mest vetenskapligt underbyggda personlighetsteorierna idag, framtagen av forskarna Paul Costa och Robert Mccrae.
Bygger på tesen att våra personligheter utgörs av fem olika personlighetsdrag i olika utsträckning:

Neuroticism: Är vi mer stabila eller osäkra?
Öppenhet: Är vi praktiska och gillar rutin eller fantasifulla och föredrar variation?
Samvetsgrannhet: Är vi organiserade och noggranna eller oaktsamma och impulsiva?
Vänlighet: Är vi förtroendeingivande och hjälpsamma eller misstänksamma och skoningslösa?
Extraversion: Är vi mer reserverade eller sociala?

Myer Briggs personlighetstyper

En mycket populärt personlighetstest, men anses inom psykologin vara en pseudovetenskaplig teori i och med att den helt saknar vetenskapligt framtaget stöd.
Personligheten definieras enligt fyra bokstäver i 16 möjliga kombinationer, vilka står för:

Extrovert/Introvert (E/I)
Sinnesförnimmelse/Intuition (S/N)
Tanke/Känsla (T/F)
Bedömning/Perception (J/P)

Forskning har visat att personligheten formas av både biologiska och yttre faktorer. Olika riktningar inom psykologin väljer dock att förklara personligheten på lite olika sätt.

Med säkerhet kan vi ändå säga att personligheten både påverkas av våra gener och den miljö vi vistas i. Miljön och samverkan med andra människor börjar påverka oss redan i fosterstadiet, och formar oss kontinuerligt genom hela livet. Det genetiska arvet inverkar å andra sidan till exempel på hur vi reagerar på vår omgivning.

Temperamentsforskningen är en relativt erkänd riktning inom personlighetspsykologin, som betonar det genetiska arvet. Temperament är den del av personligheten som definierar huruvida vi är exempelvis lugna och tålmodiga eller lättretliga och rastlösa. Vårt temperament ger sig uttryck i hur vi reagerar på omgivningen och sådant som händer runt oss. Beståndsdelarna av temperament är bland annat stresstålighet, socialitet, aktivitetsnivå, impulsivitet och förhållningssätt till nya situationer.

Temperamentet visar sig redan tidigt i barndomen. Till exempel kan man anta att ett spädbarn som är blygt och försiktigt kommer vara en person med relativt lugnt temperament också i framtiden. Även om temperamentsdrag enligt forskningen har en stark biologisk grund, kan sättet de uttrycker sig på förändras mycket beroende på omgivning.

Den psykodynamiska skolan är exempel på en riktning som betonar omgivningens inverkan vid formning av personligheten. Enligt denna teori uppkommer personligheten under de första levnadsåren, då vi utformar ett mönster för konflikthantering och defensmekanismer. På samma linje finns den sociala-kognitiva synen på personlighet. Teorin myntades av psykologen och forskaren Albert Bandura i slutet av 1900-talet.

Skolan betonar förhållandet mellan våra personlighetsdrag och den sociala kontext vi befinner oss i. Till exempel, en viss person kan vara mer benägen att läsa en bok eller se en film om historia än en annan. Boken eller filmen kommer sedan i sin tur att ytterligare förstärka personens intresse för historia. Vi förstärker alltså våra egna personligheter beroende på vilka sammanhang vi väljer att söka oss till.

SAMMANFATTNING

Personligheten är ett omstritt ämne inom både psykologiforskningen och vardagspsykoloin. Olika tester och teorier kan hjälpa oss att förstå oss själva och kartlägga riktlinjer för vem vi är, men bör oftast tas med en nypa salt. Trots vissa brister i många personlighetsteorier, har många av teorierna om personlighet och personlighetsdrag varit till stor hjälp till exempel inom psykoterapin och för många människors självförståelse.