Panikångest
Panikångest är ett tillstånd av starka ångest- eller oroskänslor som kommer väldigt plötsligt. Många beskriver att panikångest kan kännas som att man håller på att dö, få en hjärtattack eller bli galen. Panikångest känns ofta väldigt obehagligt men det är aldrig farligt. Det är inte ovanligt att uppleva panikångestattacker, och det finns en hel del sätt att hantera attackerna när de kommer. Om du upplever att din panikångest påverkar ditt liv negativt finns det också effektiva sätt att behandla panikångesten på längre sikt, så att du kan få tillbaka kontrollen över ditt liv.
Hitta här en legitimerad behandlare
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
Vad är panikångest?
Panikångest är kroppens sätt att signalera rädsla, fara eller stress. När du blir rädd eller stressad reagerar din hjärna genom att signalera till binjurarna att skicka ut mer av vissa hormoner i blodomloppet. Ett av dessa ämnen är adrenalin - ett av kroppens stresshormoner.
När adrenalinet ökar i kroppen och hjärtat börjar bulta snabbare gör vi oss redo att tackla ett tänkt hot - även om hotet egentligen inte finns. I dagens samhälle finns det många situationer som ger upphov till rädsla och stress, trots att inget fysiskt hot är närvarande.
Det blir alltså en ond spiral i kroppen, där rädslan triggar igång fysiska reaktioner, vilka i sin tur triggar igång rädslan och på så vis banar väg för en panikångestattack.
Under en panikångestattack kan starka obehags- och overklighetskänslor vara översvallande, men det är inte farligt trots det stora obehaget. För många kommer panikångesten för första gången under eller efter en period av hög mental belastning.
Detta kan vara på grund av stress, sorg, olycka, sjukdom eller andra försvårande tillstånd. Panikångestattacker kommer tyvärr ofta helt utan förvarning och ibland är det svårt att peka ut en enskild orsak till att panikångestattacken utlöstes.
Att få en panikångestattack
Att uppleva en panikångestattack är mycket obehagligt. Många beskriver känslan som att världen känns overklig eller att man själv håller på att tappa förståndet. Trots detta kan panikångest i sig inte skada dig och det går alltid över av sig själv. Vanliga symptom på en panikångestattack kan vara:
- Andningssvårigheter
- Starkt tryck över bröstet
- Snabba, starka hjärtslag
- Yrsel, tunnelseende eller overklighetskänslor
- Domningar eller stickningar i händer eller fötter
- Frossa eller svettningar
- Illamående eller matthet
Varför får jag panikångest?
Panikångest är, till skillnad från vad många tror, ingen sjukdom eller något sjukdomstillstånd, utan en stressreaktion som kan uppstå hos precis vem som helst. Många upplever panikångest vid ett eller ett fåtal tillfällen utan att få några vidare problem. För andra kan panikångestattacker vara tätare.
Panik, skräck och ångest är en del av kroppens naturliga försvarssystem och är i sig helt normala funktioner som du behöver för att överleva. Om du skulle utsättas för en farlig situation som en trafikolycka eller ett möte med ett vilddjur skulle samma reaktioner gå igång i kroppen för att skydda dig och förbereda dig på att fly från faran eller kämpa emot den. Problemet med panikångest är att dessa reaktioner uppkommer även när ingen verklig fara existerar. När de första stressreaktionerna uppstår reagerar kroppen med mer ångest, trots att detta inte är nödvändigt. Stressen och obehagskänslorna sätter då igång fler symptom, varefter panikångesten är ett faktum. Attackerna går alltid över av sig själva efter ett par minuter, även om det kan kännas som betydligt längre.
Vissa kan utveckla en rädsla för att få panikångest igen efter att ha upplevt en panikångestattack. Denna rädsla kan i sin tur leda till en rad olika beteenden, som att undvika platser eller människor som skulle kunna trigga igång panikångesten. Om du känner att din oro inför att uppleva en panikångestattack påverkar ditt liv negativt bör du söka hjälp.
Om du känner att din oro inför att uppleva en panikångestattack påverkar ditt liv negativt bör du söka hjälp.
Vilken hjälp finns att få?
Det finns en hel del saker att göra själv när panikångestattacken precis påbörjats. Om du har möjlighet är det bra att försöka fortsätta göra det du tänkte göra innan panikångesten kom när symptomen först uppenbarar sig. Detta hjälper dig att tillåta ångesten att finnas till, utan att låta den ta över och bli till en panikångestattack.
Om du ändå känner att du kommer att få en panikångestattack, prova något av följande råd från 1177 vårdguiden:
- Sätt dig ner eller stå och tryck ner fötterna i marken. Känn efter hur det känns.
- Sätt dig ner eller stå och tryck ner fötterna i marken. Känn efter hur det känns.
- Beskriv för dig själv vad som händer just nu i dina tankar och i kroppen.
- Tillåt dina tankar och känslor att få vara precis som de är. Det du känner är naturliga ångestreaktioner i kroppen.
- Vänta och känn hur ångesten minskar. Det blir alltid lugnare efter en stund.
- Sätt dig ner eller stå och tryck ner fötterna i marken. Känn efter hur det känns.
- Sätt dig ner eller stå och tryck ner fötterna i marken. Känn efter hur det känns.
- Beskriv för dig själv vad som händer just nu i dina tankar och i kroppen.
- Tillåt dina tankar och känslor att få vara precis som de är. Det du känner är naturliga ångestreaktioner i kroppen.
- Vänta och känn hur ångesten minskar. Det blir alltid lugnare efter en stund.
Om panikångesten är återkommande bör du uppsöka vård för att bli av med ångestattackerna.
Terapiformen KBT (Kognitiv Beteendeterapi) har visat goda resultat för att bota panikångest, speciellt i kombination med antidepressiva läkemedel såsom SSRI-preparat. Det är dock viktigt att komma ihåg att all behandling kan se olika ut beroende på många faktorer gällande din panikångest, som vad som utlöser den, hur ofta du upplever panikångestattacker samt hur mycket du upplever att panikångesten påverkar ditt liv.
Grunden för all behandling handlar dock om kunskap - informationen om att panikångesten inte är farlig underlättar ångesten för många. De allra flesta mår betydligt bättre efter behandling mot panikångestattacker. Det kan ta lite olika tid innan resultaten verkligen märks. Vanligtvis tar det några veckor, men det kan även dröja ett par månader.
SAMMANFATTNING
Panikångestattacker är ytterst obehagliga men helt ofarliga stressreaktioner som många friska personer upplever, antingen återkommande eller vid enstaka tillfällen. Även om panikångesten i sig inte är farlig är upplevelsen ofta väldigt skrämmande och kan i sin tur leda till mer ångest och oro över att behöva uppleva den igen. Med rätt tekniker och kunskap kring panikångest kan problemen bli lättare att hantera. Känner du att din panikångest har förändrat eller försämrat din livskvalitet avsevärt kan det däremot vara väldigt gynnsamt att söka hjälp för dina besvär, då de allra flesta upplever en stor förbättring efter avslutad behandling.
Hitta här en legitimerad behandlare
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
FLER ARTIKLAR
Hörselhallucinationer - att höra röster
Det är relativt vanligt att höra röster. Upp till 41% av svenskarna har upplevt hörselhallucinationer någon gång i livet. Men är det skillnad om rösterna kommer inifrån eller utifrån? Läs mer om de bakomliggande orsakerna.
LÄS MER >
Att leva med sjukdom
Alla drabbas av sjukdom någon gång i livet. För de allra flesta sker tillfrisknandet relativt snabbt och livet fortsätter som vanligt. Men vissa sjukdomar försvinner inte, utan blir kvar under väldigt lång tid eller resten av livet. Du som har diagnostiserats med en kronisk sjukdom kommer kanske aldrig att bli frisk från sjukdomen - men du kan ta dig vidare och lära dig att leva med den.
LÄS MER >
Samtalsterapi
Samtalsterapi är en form av behandling för dig som vill prata med någon om det problem eller den problematik du lider av. Den du träffar kan bland annat vara en legitimerad psykolog eller psykoterapeut som är utbildad i att prata med människor och att använda samtal som en behandlingsmetod.
LÄS MER >
Separationsångest
Att skiljas från en betydelsefull person eller trygg plats är något som skapar känslor i oss alla, och ibland kan dessa känslor bli så starka att de resulterar i ångest. Separationsångest är ett mångfacetterat fenomen som kan visa sig på olika sätt, och drabba både vuxna och barn. Om separationsångesten håller i sig under lång tid och orsakar lidande och problem i det dagliga livet, finns det goda skäl att försöka reda ut varför separationer väcker så starka reaktioner i en, och vad man kan göra för att lära sig leva med dem.
LÄS MER >
Skuld och skam
Skuld och skam är smärtsamma och ibland svårhanterliga känslor, som de flesta av oss upplever i måttliga mängder i våra liv. Att bära på stora mängder skuld och skam kan ge upphov till mycket lidande. Skuld- och skamkänslor klumpas ofta ihop men det finns vissa skillnader dem emellan som gör att de påverkar oss på olika sätt.
LÄS MER >
Sekundärtrauma
Sekundärtrauma kallas det tillstånd av andrahandstraumatisering som kan uppstå hos personal till följd av arbete med traumatiserade eller allvarligt lidande personer. Att vara sekundärt traumatiserad är en allvarlig situation som kräver behandling, trots att många drabbade kan ha svårt att inse när så är fallet.
LÄS MER >
Medberoendeproblematik
Medberoende är ett psykologiskt tillstånd och relationsmönster som man kan utveckla i en lång och nära relation till någon annan, till exempel sin partner eller någon av sina föräldrar. Tillståndet grundar sig ofta i kärlek och omtanke till någon man bryr sig om men får till slut negativ inverkan på oss själva. Medberoendet kan smyga sig på och kan bland annat innebära att man har svårt att säga nej till den personen i sin närhet som har ett missbruk eller annan beroendesjukdom.
LÄS MER >
Depression som följd av missbruk
Depressionen och missbruk förekommer ofta tillsammans och förstärker varandras problematik. Olika substanser bedövar negativa känslor temporärt men när ruset avtagit blir ofta effekten den motsatta. Vid långvarig användning kan drogerna göra att produktionen av hormonerna som ger kroppen samma känslor av lycka och avkoppling naturligt avtar vilket vidmakthåller missbruket.
LÄS MER >