MCT - Metakognitiv terapi
MCT är en relativt ny form av psykoterapi, som kan ses som ett alternativ till t.ex. KBT. I terapin fokuserar man på att behandla psykisk ohälsa genom att göra individen medveten om de felaktiga tankeprocesser som leder till att man mår dåligt.
Finn psykologer med MCT inriktning
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
Vad är MCT?
Filosofin bakom metakognitiv terapi (MCT) är att det inte är så viktigt vad man tänker, utan det viktiga är processerna som ligger bakom; hur man kommit fram till just det man tänker. Syftet är att man ska få ett “metaperspektiv”, på sina tankar. Meta betyder bakom eller bortom, och kognition syftar på våra tankar, känslor och viljor. Med andra ord fokuserar terapin alltså på att analysera det som finns bakom våra tankar och känslor.
Grundtanken är att mental ohälsa orsakas av ett felaktigt tankesätt. Till exempel kan vi må sämre av att oroa oss mycket, eller av att förstärka en emotion genom att undvika den. Om man oroar sig för mycket över något och ständigt upprepar detta i tanken, kan det till slut orsaka en allvarligare emotionell störning såsom ångestsyndrom eller depression. Hur man reagerar på en tanke, avgör hur vi påverkas av den. Många tankar är i grunden inte negativa, men vi tillskriver dem en negativ mening om vi förknippar dem med något negativt. När vi blir medvetna om denna automatiska process, kan vi börja tänka på ett annat sätt.
I MCT får klienten hjälp att ta kontroll över sina tankemönster - och därmed sina känslor. Om vi blir medvetna om de tankefel vi gör, kan vi förändra vårt sätt att se på saker och ting. Därefter kan det nya tankesättet också påverka ens känslor annorlunda, och på så vis få en att må bättre.
MCT utvecklades i Storbritannien av psykologen Adrian Wells. Det är en ganska ny terapiform, då den uppkom först under 1990-talet. I grunden utgår teorin från ideer och strategier i KBT, men på vissa punkter skiljer den sig väldigt mycket från andra former av psykoterapi.
Metakognitiv terapi som behandling
MCT vill uppmärksamma klienten om varför denna fastnar i vissa negativa tankar, och hur detta kan leda till negativa tankespiraler (dra till sig fler och andra negativa tankar). I terapin får man också förståelse för hur sådana tankar kan påverka vårt psykiska välbefinnande - hur vi mår. Till exempel om man ständigt går omkring och funderar på att man inte är smart nog, finns det risk för att man snart också börjar tänka på att andra uppfattar en som dum, att man inte är värdefull eller att man också har andra negativa attribut.
Tankesätt som dessa är helt ologiska och osanna, men får oss ändå att må dåligt. Om vi kontinuerligt upprepar dem för oss själva är det hög risk att vi börjar tro på dem. När vi blir uppmärksammade på de tankefel som får oss att må dåligt, kan vi ändra på vårt sätt att tänka. På det sättet kan man sedan börja må bättre.
MCT skiljer sig rätt mycket från andra former av psykoterapi. Till exempel är det i kognitiv beteendeterapi (KBT) vanligt att man försöker närma sig problem genom att prata om negativa känslor kring problem, och om problemet i sig. Att bearbeta problem på det sättet gör man inte i MCT, eftersom grundtanken är att bli kvitt de negativa tankar som orsakat problemet.
För vem passar det?
MCT är inte inriktat på något speciellt problem, utan riktar sig mera mot psykisk ohälsa i allmänhet. Terapin kan dessutom användas i förebyggande syfte för att undvika psykisk ohälsa. Terapin har ändå visat sig speciellt effektiv för att behandla generaliserat ångestsyndrom (långvarig ångest).
Studier har visat att MCT fungerar bättre än andra former av psykoterapi för personer med ångestsyndrom.
MCT kan också med fördel användas för att behandla depression, social fobi, tvångssyndrom (OCD) och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Vem som helst kan gå i metakognitiv terapi, men eftersom det ibland kan handla om ganska abstrakta frågor lämpar sig terapiformen inte så bra för barn.
Metakognitiv terapi övningar
Ett grundläggande tillvägagångssätt som används i metakognitiv terapi är ATT (attention training technique; uppmärksamhets-övnings tekniken). Syfte är att klienten ska lägga märke till nya perspektiv och sätt att se på helt vardagliga fenomen och situationer. Ofta tänker vi på ett sätt som inte är helt logiskt, och får oss att må dåligt.
Vanliga tankefel som kan uppmärksammas i MCT:
- Oro för hot i vardagen.Det är en vanlig mekanism att stålsätta sig för hur situationer kan gå fel. Vi vill inte utsätta oss själv för en stor besvikelse, så vi förbereder oss på det värsta. Till exempel kan vi tänka “Jag kommer misslyckas brutalt på mitt prov” eller “Denna relation kommer aldrig att fungera, mina relationer tar ju alltid slut”. Oftast har detta tankesätt ändå motsatt verkan - man får mer ångest av att tänka på möjliga negativa risker, än ifall man koncentrerar sig på positiva möjligheter.
- Ältan.Det är vanligt att man upprepar negativa händelser i minnet, om och om igen. Detta kan få en att må mycket sämre än vad själva händelsen påverkade en. Vi frågar oss själva varför vi gjorde som vi gjorde, varför vi fann oss i den situationen osv. Vanligen leder dessa tankar ingenstans på ett konstruktivt sätt, utan kan istället skada vår självkänsla.
- Dåliga copingmekanismer (försvarsmetoder).Då människor står inför ett problem, en konflikt eller har gjort ett misstag, hanterar vi det på olika sätt. Det finns några vanliga mönster som vi ofta använder oss av, för att bortförklara ett problem eller en situation. Dessa är till exempel förträngning (vi låter bli att inse vad som hänt, förnekar), värde förnekelse (intalar oss själva att vi inte egentligen ville ha ett annat resultat eller att det inte spelar oss så stor roll) och projektion (vi fokuserar endast på hur andra reagerar eller hur vi tror att andra kommer reagera, istället för att inse att reaktionen är vår egen). Tankefel som dessa kan leda till att vi inte bearbetar våra tankar och problem, vilket kan få oss att må dåligt. Om man blir medveten om försvarsmetoder som man använder sig av, kan man också lättare undvika dom.
SAMMANFATTNING
Metakognitiv terapi eller MCT är en form av psykoterapi som fokuserar speciellt på tankeprocesser. Grundtanken är att felaktiga tankesätt och negativa tankar kan leda till psykisk ohälsa. I terapin får man genom samtal fundera på varför man tänker som man gör, och hur det påverkar en. MCT fungerar speciellt bra för att behandla ångest, depression, rädslor och stress. Terapin kräver en viss grad av abstrakt tänkande.
Finn psykologer med MCT inriktning
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
FLER ARTIKLAR
Samtalsterapi
Samtalsterapi är en form av behandling för dig som vill prata med någon om det problem eller den problematik du lider av. Den du träffar kan bland annat vara en legitimerad psykolog eller psykoterapeut som är utbildad i att prata med människor och att använda samtal som en behandlingsmetod.
LÄS MER >
Tankefällor
Evolutionen har fört vidare att vi gör snabba och automatiska tankeprocesser som besparar oss massor av energi. Det kan vara väl kvalificerade gissningar istället för att begrunda varje beslut. Dock är de inte alltid helt tillitsfulla och även om de för det mesta fungerar bra, gör de ibland att vi hamnar i tankefällor.
Vi har en tendens att se på oss själva och vårt eget beteende väldigt annorlunda än hur vi ser på andras. I många situationer grundar vi våra beslut på irrelevant information, ser samband där dom inte finns eller struntar i sannolikheter.
Dialektisk beteendeterapi
Dialektisk beteendeterapi (DBT) är en behandling som främst syftar till att reducera självmords- och självskadebeteende hos personer med emotionellt instabilt personlighetssyndrom (tidigare borderline). Den har även visat sig ha effekt vid missbruk, ätstörningar, PTSD och depression. DBT bygger i hög grad på kognitiv beteendeterapi (KBT) men innehåller även element från behavioristisk, humanistisk och psykodynamisk terapi, samt zenbuddistiska metoder (mindfulness/acceptans).
LÄS MER >
Prolonged exposure
Exponeringsbaserad terapi bygger på att vi utsätter oss för det som känns svårt istället för att undvika det. Prolonged exposure therapy, förlängd exponeringsterapi, är en variant av detta som framförallt riktar in sig på traumarelaterade svårigheter.
LÄS MER >
Interpersonell psykoterapi (IPT)
Interpersonell terapi (IPT) är en terapeutisk behandling med fokus på att förstå och hantera patientens relationer till andra människor. IPT kan exempelvis användas vid svåra rollkonflikter, svårhanterliga nya relationella livsomständigheter, komplicerad sorg, samt generella svårigheter att skapa fungerande sociala relationer. IPT undersöker både hur sociala sammanhang kan orsaka psykiska symtom, och hur psykiska symtom kan påverka relationer.
LÄS MER >
Psykoanalys
Psykoanalys är både en teori om människans psyke och en terapeutisk behandlingsmetod. Psykoanalytisk behandling syftar till att påbörja förändringsprocesser som påverkar hela personligheten. Med genomgripande och mångårig behandling är målet att nå ökad självinsikt.
LÄS MER >
Neuropsykologisk utredning och testning
Neuropsykologisk utredning och testning görs ofta för att ta reda på mer om psykisk problematik med funktionsnedsättande karaktärsdrag. Neuropsykologiska utredningar är till för att reda ut vad som kan göras för att förbättra livssituationen för den som söker vården.
LÄS MER >
Mindfulness
Mindfulness är ett sätt att bli mer närvarande i stunden. Genom att minska automatiserade tankar och acceptera de tankar och känslor som uppstår används mindfulness av vissa som en strategi för att minska bl.a. stress, sömnproblem, ångest och smärta.
LÄS MER >