MCT - Metakognitiv terapi

MCT - Metakognitiv terapi

MCT är en relativt ny form av psykoterapi, som kan ses som ett alternativ till t.ex. KBT. I terapin fokuserar man på att behandla psykisk ohälsa genom att göra individen medveten om de felaktiga tankeprocesser som leder till att man mår dåligt.


Vad är MCT?

Filosofin bakom metakognitiv terapi (MCT) är att det inte är så viktigt vad man tänker, utan det viktiga är processerna som ligger bakom; hur man kommit fram till just det man tänker. Syftet är att man ska få ett “metaperspektiv”, på sina tankar. Meta betyder bakom eller bortom, och kognition syftar på våra tankar, känslor och viljor. Med andra ord fokuserar terapin alltså på att analysera det som finns bakom våra tankar och känslor.

Grundtanken är att mental ohälsa orsakas av ett felaktigt tankesätt. Till exempel kan vi må sämre av att oroa oss mycket, eller av att förstärka en emotion genom att undvika den. Om man oroar sig för mycket över något och ständigt upprepar detta i tanken, kan det till slut orsaka en allvarligare emotionell störning såsom ångestsyndrom eller depression. Hur man reagerar på en tanke, avgör hur vi påverkas av den. Många tankar är i grunden inte negativa, men vi tillskriver dem en negativ mening om vi förknippar dem med något negativt. När vi blir medvetna om denna automatiska process, kan vi börja tänka på ett annat sätt.

I MCT får klienten hjälp att ta kontroll över sina tankemönster - och därmed sina känslor. Om vi blir medvetna om de tankefel vi gör, kan vi förändra vårt sätt att se på saker och ting. Därefter kan det nya tankesättet också påverka ens känslor annorlunda, och på så vis få en att må bättre.

MCT utvecklades i Storbritannien av psykologen Adrian Wells. Det är en ganska ny terapiform, då den uppkom först under 1990-talet. I grunden utgår teorin från ideer och strategier i KBT, men på vissa punkter skiljer den sig väldigt mycket från andra former av psykoterapi.

Metakognitiv terapi som behandling

MCT vill uppmärksamma klienten om varför denna fastnar i vissa negativa tankar, och hur detta kan leda till negativa tankespiraler (dra till sig fler och andra negativa tankar). I terapin får man också förståelse för hur sådana tankar kan påverka vårt psykiska välbefinnande - hur vi mår. Till exempel om man ständigt går omkring och funderar på att man inte är smart nog, finns det risk för att man snart också börjar tänka på att andra uppfattar en som dum, att man inte är värdefull eller att man också har andra negativa attribut.

Tankesätt som dessa är helt ologiska och osanna, men får oss ändå att må dåligt. Om vi kontinuerligt upprepar dem för oss själva är det hög risk att vi börjar tro på dem. När vi blir uppmärksammade på de tankefel som får oss att må dåligt, kan vi ändra på vårt sätt att tänka. På det sättet kan man sedan börja må bättre.

MCT skiljer sig rätt mycket från andra former av psykoterapi. Till exempel är det i kognitiv beteendeterapi (KBT) vanligt att man försöker närma sig problem genom att prata om negativa känslor kring problem, och om problemet i sig. Att bearbeta problem på det sättet gör man inte i MCT, eftersom grundtanken är att bli kvitt de negativa tankar som orsakat problemet.

För vem passar det? 

MCT är inte inriktat på något speciellt problem, utan riktar sig mera mot psykisk ohälsa i allmänhet. Terapin kan dessutom användas i förebyggande syfte för att undvika psykisk ohälsa. Terapin har ändå visat sig speciellt effektiv för att behandla generaliserat ångestsyndrom (långvarig ångest).

Studier har visat att MCT fungerar bättre än andra former av psykoterapi för personer med ångestsyndrom.

MCT kan också med fördel användas för att behandla depression, social fobi, tvångssyndrom (OCD) och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Vem som helst kan gå i metakognitiv terapi, men eftersom det ibland kan handla om ganska abstrakta frågor lämpar sig terapiformen inte så bra för barn.

Metakognitiv terapi övningar

Ett grundläggande tillvägagångssätt som används i metakognitiv terapi är ATT (attention training technique; uppmärksamhets-övnings tekniken). Syfte är att klienten ska lägga märke till nya perspektiv och sätt att se på helt vardagliga fenomen och situationer. Ofta tänker vi på ett sätt som inte är helt logiskt, och får oss att må dåligt.

Vanliga tankefel som kan uppmärksammas i MCT: 

  • Oro för hot i vardagen.Det är en vanlig mekanism att stålsätta sig för hur situationer kan gå fel. Vi vill inte utsätta oss själv för en stor besvikelse, så vi förbereder oss på det värsta. Till exempel kan vi tänka “Jag kommer misslyckas brutalt på mitt prov” eller “Denna relation kommer aldrig att fungera, mina relationer tar ju alltid slut”. Oftast har detta tankesätt ändå motsatt verkan - man får mer ångest av att tänka på möjliga negativa risker, än ifall man koncentrerar sig på positiva möjligheter.
  • Ältan.Det är vanligt att man upprepar negativa händelser i minnet, om och om igen. Detta kan få en att må mycket sämre än vad själva händelsen påverkade en. Vi frågar oss själva varför vi gjorde som vi gjorde, varför vi fann oss i den situationen osv. Vanligen leder dessa tankar ingenstans på ett konstruktivt sätt, utan kan istället skada vår självkänsla.
  • Dåliga copingmekanismer (försvarsmetoder).Då människor står inför ett problem, en konflikt eller har gjort ett misstag, hanterar vi det på olika sätt. Det finns några vanliga mönster som vi ofta använder oss av, för att bortförklara ett problem eller en situation. Dessa är till exempel förträngning (vi låter bli att inse vad som hänt, förnekar), värde förnekelse (intalar oss själva att vi inte egentligen ville ha ett annat resultat eller att det inte spelar oss så stor roll) och projektion (vi fokuserar endast på hur andra reagerar eller hur vi tror att andra kommer reagera, istället för att inse att reaktionen är vår egen). Tankefel som dessa kan leda till att vi inte bearbetar våra tankar och problem, vilket kan få oss att må dåligt. Om man blir medveten om försvarsmetoder som man använder sig av, kan man också lättare undvika dom.

SAMMANFATTNING

Metakognitiv terapi eller MCT är en form av psykoterapi som fokuserar speciellt på tankeprocesser. Grundtanken är att felaktiga tankesätt och negativa tankar kan leda till psykisk ohälsa. I terapin får man genom samtal fundera på varför man tänker som man gör, och hur det påverkar en. MCT fungerar speciellt bra för att behandla ångest, depression, rädslor och stress. Terapin kräver en viss grad av abstrakt tänkande.

Linda Sebbas
Författare: Linda Sebbas

Linda är kunnig inom psykologi och särskilt intresserad av mental hälsa och psykiska funktionsvariationer.

Linda Sebbas
Författare: Linda Sebbas

Linda är kunnig inom psykologi och särskilt intresserad av mental hälsa och psykiska funktionsvariationer.

FLER ARTIKLAR