Kristerapi
Kriser är en naturlig del av livet. Ibland kan det handla om mindre motgångar eller till exempel ålderskriser - dessa överkommer man ofta med tiden. Andra kriser kan däremot vara svårare att komma över. Vissa personer som genomlevt speciellt traumatiska händelser kan behöva professionellt stöd för att kunna ta sig igenom krisen samt för att hitta metoder för att hantera situationen.
Få kontakt med en terapeut
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
Vad är kristerapi?
Kristerapi är en kortvarig terapiform, som används i syfte att hjälpa människor genom svåra kriser. Under terapin ligger fokus speciellt på att bearbeta den traumatiska händelse eller process som orsakat krisen.
Grundtanken i terapin är att man behöver gå igenom krisen emotionellt och muntligt för att kunna ta sig igenom den och gå vidare.
Under terapin strävar man efter att skapa en trygg miljö, där klienten ska våga återkalla och processa minnen från händelsen, eller tankar och känslor kopplade till krisen.
Kristerapin går tillbaka ända till första och andra världskriget. Terapiformen blev nödvändig då soldater återvände hem från kriget och ofta drabbades av en krisreaktion på grund av den stora livsomställning och de traumatiska upplevelser de genomgått. Kristerapin utgår delvis från psykoterapin, som den också kan påminna lite om, men i första hand handlar det om samtalsterapi. Det mest utmärkande för terapiformen är att kristerapin är mycket mer specifik och inriktad på ett speciellt problem, samt ofta varar en kortare tid.
När används kristerapi?
En kris kan uppkomma i samband med till exempel en mycket traumatiserande händelse eller omskakande situation. Exempel på kriser som kan vara speciellt svåra att hantera är:
- Naturkatastrofer
- Sexuella övergrepp
- Våldsövergrepp, överfall
- Förlora en nära anhörig
- Kroppslig förändring eller förlust, t.ex. Förlora en kroppsdel
- Sjukdom
- Abort, missfall
Ibland kan även mindre explicita kriser lämna djupa spår. Alla människor reagerar olika på situationer och har olika sätt på vilka de förhåller sig till omvärlden. För vissa kan kriser så som skilsmässa eller att komma in i puberteten vara mycket svåra att överkomma. Även sådana kriser kan behandlas med kristerapi. Inga kriser är “för små” för att behandlas, eftersom alla upplever saker på olika sätt. Ingen annan kan ha synpunkter på hur mycket eller lite du påverkas av en händelse.
Kristerapi som behandlingsmetod
En kris kan karaktäriseras av många olika känslor och faser. Vanliga känslor i samband med en kris är bland annat rädsla, ilska, skam, förvirring, förnekelse, frustration, irritation, känsla av isolation, skuldkänslor samt långvarig nedstämdhet. Vissa reagerar också med fysiska symtom, vilka kan visa sig till exempel som smärta i magen eller huvud, minskad aptit, sömnsvårigheter eller svindel.
Man kan också har svårt att återkalla minnet av krisen, eller ha en mycket fragmenterad bild av vad det är som har hänt. Ifall du upplever flera av dessa symptom efter en omskakande händelse eller process, kan kristerapi vara rätt terapiform för dig.
Kristerapin utgörs oftast av möten mellan terapeut och klient en gång i veckan. Terapin är tillfällig eftersom att den är så specifik, och utgörs således i de flesta fall av 4-10 träffar. Syftet med samtalet är att man på att avslappnat och tryggt sätt ska få närma sig minnen och känslor kopplade till krisen. Terpeuten hjälper klienten att förstå att en krisreaktion är något normalt och oundvikligt.
Klienten får lära sig hälsosamma copingmetoder (metoder för att hantera situationen), samt bli medveten om ohälsosamma beteendemönster som uppenbarat sig efter krisen. Terapin vill hjälpa klienten långsiktigt, och förhindra att spår från krisen orsakar problem i framtiden.
Anna var med om en starkt traumatiserande bilolycka i vilken hon förlorade sin pojkvän. Hon var inte chaufför, men skuldbelade upprepade gånger sig själv på ett ologiskt sätt för vad som hänt. Efter olyckan upplevde hon sömnsvårigheter och konstant nedstämdhet. Hon hade även svårt att återkalla minnen från händelsen, eftersom att tankarna gav henne starkt ångestfyllda känslor. Då Anna sökte hjälp blev hon hänvisad till en psykolog specialiserad på kristerapi.
Anna fick träffa psykologen under 10 veckor, en timme per vecka. Under träffarna satt hon tillsammans med terapeuten i en rogivande miljö och diskuterade händelsen i vad som kan liknas vid ett normalt samtal. Terapeuten kunde stödja genom att ställa ledande frågor samt hjälpa Anna att förstå att hennes reaktioner var helt normala samt temporära.
Frågor de diskuterade vad bland annat “Vad var det som hände och hur reagerade Anna?” och “Vad var mest skrämmande?”. Under terapins gång fick Anna de verktyg hon var i behov av för att få en sammanhängande bild av det hon gått igenom. Efter de tio sessionerna hade hon en starkare beredskap för att gå vidare, och hennes mest akuta krisreaktioner hade försvunnit.
SAMMANFATTNING
Det är aldrig försent att bearbeta en kris för att försöka ta sig vidare. Även om det gått lång tid sedan man genomlevde något traumatiskt, kan jobbiga känslor och tankar hänga sig kvar. Om man upplever att man har svårt att ta sig vidare efter att ha upplevt något traumatiskt, kan man få hjälp genom kristerapi. I kristerapin kan man få trygghet för att våga tala om det man gått igenom. Man får hjälp att skapa sig en enhetlig bild av vad som hänt, samt får diskutera alternativ för hur man ska göra för att må bättre. Terapin är kortvarig, ofta kan det räcka att träffa en terapeut 5-10 gånger, för att man ska bli utrustad med de verktyg som behövs för att man ska kunna ta sig vidare i livet.
Få kontakt med en terapeut
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
FLER ARTIKLAR
Tankefällor
Evolutionen har fört vidare att vi gör snabba och automatiska tankeprocesser som besparar oss massor av energi. Det kan vara väl kvalificerade gissningar istället för att begrunda varje beslut. Dock är de inte alltid helt tillitsfulla och även om de för det mesta fungerar bra, gör de ibland att vi hamnar i tankefällor.
Vi har en tendens att se på oss själva och vårt eget beteende väldigt annorlunda än hur vi ser på andras. I många situationer grundar vi våra beslut på irrelevant information, ser samband där dom inte finns eller struntar i sannolikheter.
Dialektisk beteendeterapi
Dialektisk beteendeterapi (DBT) är en behandling som främst syftar till att reducera självmords- och självskadebeteende hos personer med emotionellt instabilt personlighetssyndrom (tidigare borderline). Den har även visat sig ha effekt vid missbruk, ätstörningar, PTSD och depression. DBT bygger i hög grad på kognitiv beteendeterapi (KBT) men innehåller även element från behavioristisk, humanistisk och psykodynamisk terapi, samt zenbuddistiska metoder (mindfulness/acceptans).
LÄS MER >
Interpersonell psykoterapi (IPT)
Interpersonell terapi (IPT) är en terapeutisk behandling med fokus på att förstå och hantera patientens relationer till andra människor. IPT kan exempelvis användas vid svåra rollkonflikter, svårhanterliga nya relationella livsomständigheter, komplicerad sorg, samt generella svårigheter att skapa fungerande sociala relationer. IPT undersöker både hur sociala sammanhang kan orsaka psykiska symtom, och hur psykiska symtom kan påverka relationer.
LÄS MER >
Prolonged exposure
Exponeringsbaserad terapi bygger på att vi utsätter oss för det som känns svårt istället för att undvika det. Prolonged exposure therapy, förlängd exponeringsterapi, är en variant av detta som framförallt riktar in sig på traumarelaterade svårigheter.
LÄS MER >
Grupputveckling
När ett antal människor ska arbeta ihop mot ett gemensamt mål bildas en grupp. Gruppens dynamik och utveckling beror på flera olika faktorer såsom vilka personligheter deltagarna har, hur länge gruppen ska fungera tillsammans och hur pass mycket stress gruppen utsätts för. Grupputveckling kan verka förvirrande men det finns flera förutsättningar som går att påverka för att en grupp ska utvecklas gynnsamt.
LÄS MER >
Psykoanalys
Psykoanalys är både en teori om människans psyke och en terapeutisk behandlingsmetod. Psykoanalytisk behandling syftar till att påbörja förändringsprocesser som påverkar hela personligheten. Med genomgripande och mångårig behandling är målet att nå ökad självinsikt.
LÄS MER >
Familjeterapi
Familjeterapi är en behandlingsform där man arbetar med hela familjer, delar av dem eller med par, för att hantera kriser, lösa olika relationella typer av problem och svåra livssituationer. Det finns flera olika teorier inom familjeterapin, och formen kan därmed bero av terapeutens preferens och/eller familjeproblematik för det specifika fallet.
LÄS MER >
Att vara anhörig till den som tagit sitt liv
När någon tar sitt liv påverkas många människor. Att vara anhörig till den som tagit sitt liv är ett av de svåraste trauman man kan gå igenom. Sorgen vid ett självmord är både komplicerad och traumatisk och kan komma att påverka en under flera år både psykiskt och fysiskt. Tragedin kan innebära en berg- och dalbana av olika känslor och sorgen kan ta sig helt olika uttryck för olika personer.
LÄS MER >