Kontrollbehov

Kontrollbehov

De flesta människor mår bra av att uppleva att de har någon form av kontroll över sina liv. Ett överdrivet eller tvångsmässigt kontrollbehov kan vara ett sätt att hantera stress och oro. På kort sikt kan det fungera, men på längre sikt brukar det resultera i en ond spiral där stressen och oron istället ökar.


Har du ett stort behov av att ha kontroll?

Det är helt normalt att sträva efter en viss grad av kontroll i tillvaron. Att strukturera upp vardagen och medvetet jobba mot önskade mål skapar trygghet och meningsfullhet för många människor. Likaså kan brist på kontroll i situationer som påverkar ens liv upplevas som mycket stressande.

Men hur gärna man än vill är det omöjligt att kontrollera allting hela tiden. Ibland utvecklas kontrollbehovet så att det blir överdrivet. Det kan då skapa problem i din vardag och i dina relationer.

Livskriser, hög stress och starka känslor av oro och ångest är exempel på situationer då ett överdrivet kontrollbehov kan uppstå. Att vara perfektionistiskt lagd eller ha en upptagenhet av rädslan för att bli lämnad av sin partner kan också spela in.

Kontrollbehov förekommer som en komponent i olika fobier och ångestsyndrom. Det överdrivna kontrollbehovet kan ses som ett försök att hålla inre, starkt obehagliga känslor i schack genom att kontrollera yttre omständigheter.

På kort sikt kan ångesten lindras av kontrollbeteenden, men på lång sikt skapar de mer stress, oro och problem. Men hur vet man då att behovet av kontroll blivit överdrivet? Man kan säga att när kontrollbehovet på olika sätt begränsar ditt eget och/eller andras liv, så är det inte längre funktionellt utan överdrivet. Ett överdrivet kontrollbehov kan visa sig på olika sätt.

Symtom på kontrollbehov

Om du känner ett starkt behov av att allting alltid måste vara perfekt - ditt utseende, dina prestationer, ditt hem - kan det vara tecken på ett stort kontrollbehov.

Andra tecken på ett perfektionistiskt kontrollbehov är att känna att det är oacceptabelt att inte prestera perfekt, en överdriven upprepning för att försäkra sig om att det man gör blir felfritt och en oförmåga att delegera.

Att ha så höga krav på sig själv gör att det blir svårt att be om hjälp eller att tillåta andra att bidra.

Kontrollbehov i relationer kan yttra sig genom misstänksamhet, svartsjuka och krav på att alltid veta var ens partner är och vem hen träffar. Vanliga kontrollbeteenden är att tjuvläsa sin partners sms och mejl, att försöka påverka vem hen umgås med och att leta efter bevis, så som kvitton eller parkeringsbiljetter, för att partnern ljuger eller talar sanning. Dessa kontrollerande beteenden leder ofta till att relationen tar slut, vilket är precis vad personen med kontrollbehov varit rädd för.

Att känna ett behov av att dubbelkolla att alla elektriska apparater är avstängda, eller att gå tillbaka flera gånger för att känna om dörren verkligen är låst innan man kan gå hemifrån, är andra symtom på ett överdrivet kontrollbehov.

När kontrollbehovet utvecklas så att det tvångsmässigt styr tankar och beteenden kallas det för tvångssyndrom (OCD). Man försöker då att hantera tvångsmässiga, ångestväckande tankar genom kompensatoriska beteenden.

En ångestväckande tanke kan till exempel vara att man en dag kommer råka glömma stänga av spisen och att huset då kommer att brinna ner. För att hantera ångesten som uppstår av denna invasiva tanke kanske man känner sig tvungen att gå tillbaka ett tiotal gånger för att se att spisen verkligen är avstängd innan man klarar av att gå till jobbet. Det är även vanligt att ha skrämmande tankar om att man själv eller någon närstående ska drabbas av en smitta och att tvångsbeteenden utvecklas för att förhindra det. Syftet med tvångshandlingar är att minska ångesten eller att förhindra att den skrämmande tanken blir verklighet.

Cirka två procent av befolkningen lider av tvångssyndrom.

Kontrollbehov förekommer även som ett inslag i andra psykiska tillstånd. Ett starkt behov av att kontrollera kroppsliga symtom som hjärtklappning och yrsel vidmakthåller paniksyndrom och olika fobier. Ett överdrivet behov av att kontrollera vad andra tycker och tänker om en är en del av både social ångest och generaliserat ångestsyndrom.

Vad kan jag göra själv?

Paradoxalt nog upplever man ofta mindre kontroll ju mer man försöker att kontrollera sin omgivning. Det leder till att man känner ännu mer stress och oro. Kontrollbehovet tar mycket energi. Eftersom det är omöjligt att ha full kontroll över allting, kommer det att skapas mycket frustration när saker och ting inte blir som du hade tänkt dig. Det är även frustrerande för människor i omgivningen, framförallt för dem som drabbas direkt av ditt behov av att kontrollera dem.

För att minska kontrollbehovet kan du fråga dig själv i vilka situationer det uppstår.

  • Vad är det som sätter igång dina tankar och känslor?
  • Vad tror du kommer hända om du inte använder dig av dina kontrollbeteenden?
  • Vad är det rädslan handlar om för just dig?
  • Du kan också börja att utmana ditt kontrollbehov. Genom att göra på ett annat sätt än man brukar i de situationer kontrollbehovet väcks kommer obehaget först att öka.

Men på sikt kommer du att märka att ju mer du utsätter dig för jobbiga situationer, desto bättre kommer du bli på att hantera dem. Om man upplever att det är svårt att utmana kontrollbehovet på egen hand finns det bra hjälp att få.

Paradoxalt nog upplever man ofta mindre kontroll ju mer man försöker att kontrollera sin omgivning.

Vilken hjälp finns att få?

Den behandlingsmetod som visat sig vara mest effektiv vid ett överdrivet behov av kontroll är kognitiv beteendeterapi (KBT). Behandlingen går ut på att gradvis exponera sig för det som väcker obehag samtidigt som man tränar på att inte utöva sitt kontrollbeteende.

Terapeuten är alltid tydlig med vad som kommer att hända under behandlingen. KBT ger goda resultat vid bland annat tvångssyndrom, fobier och paniksyndrom. Vilken behandling som fungerar bäst kan dock variera mellan individer och för vissa fungerar samtalsterapi bättre.

Fakta om KBT

  • Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en sammanslagning av två olika psykologiska skolor: beteendeterapin som började utvecklas redan i början av 1900-talet och den kognitiva teorin som växte fram under 60-talet. Föreningen dem emellan har blivit en av de vanligaste terapiformerna.
  • KBT bygger på att våra tankar, känslor och beteenden hänger ihop och går att förändra genom ominlärning.
  • KBT har visat sig effektivt vid flera olika ångesttillstånd, exempelvis tvångssyndrom.

SAMMANFATTNING

De flesta människor har ett behov av att känna en viss grad av kontroll över sina liv. Ett överdrivet kontrollbehov skapar dock mer stress och problem än det löser. När behovet av kontroll är så stort att det begränsar ditt eget och/eller andras liv har det blivit dysfunktionellt. Kontrollbehovet är ofta kopplat till oro och ångest. För att reglera dessa känslor kan man utveckla kontrollbeteenden som på kort sikt fungerar, men som på längre sikt gör att ångesten ökar.

Kontrollbehov förekommer i olika varianter. Det kan finnas inslag av kontrollbehov i perfektionism och svartsjuka och det ingår i exempelvis fobier, tvångssyndrom och social ångest. Det finns professionell hjälp att få om man inte kan hantera sitt kontrollbehov på egen hand. Kognitiv beteendeterapi har visat sig vara mycket effektiv för olika typer av överdrivet kontrollbehov.

Livia Ericsson
Författare: Livia Ericsson

Livia är kunnig inom psykologi och särskilt intresserad av utvecklings- och personlighetspsykologi.

Livia Ericsson
Författare: Livia Ericsson

Livia är kunnig inom psykologi och särskilt intresserad av utvecklings- och personlighetspsykologi.

FLER ARTIKLAR