• Logga in
  • Hem
  • Alla artiklar
    • Psykiskt välmående
    • Behandlingsmetoder
    • Barn och familj
    • Relationer
    • Arbetspsykologi
  • Frågor och svar
  • Kontakt
  • Logga in
Klimatångest

Klimatångest

I en tid då vi ständigt utsätts för nyheter och information om den hotande miljökrisen är det lätt att drabbas av en stark oro för framtiden. Vetskapen om att klimatförändringarna pågår nu och att de orsakas av människan kan leda till ökad nedstämdhet och en känsla av hopplöshet – ett fenomen som blir allt vanligare framförallt hos den yngre befolkningen.


Psykologer som arbetar med ångest, även klimatångest

{{ employee.display_name }}

leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut

{{ employee.store.store.name }}

{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}

{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
Boka Ring nu Ring nu Mejla nu
Fler psykologer inom ångest

Vad är klimatångest?

Klimatångest är den starka oro och rädsla som människor kan känna i samband med de pågående klimatförändringarna. Ångesten kan ta sig olika uttryck, men vanliga uttryck är katastroftankar inför framtiden och om mänskligheten kommer att klara av den utmaning vi står inför. I samband med detta är det vanligt att känna meningslöshet och hopplöshet för framtiden – vad händer om mänskligheten dör ut?

Vad är det för mening att fortsätta kämpa med våra liv om mänskligheten ändå dör ut? Kan jag göra någonting överhuvudtaget? Sådana tankar kan fungera både som en buffert för a ktion, men för flertalet kan det orsaka passivitet, apati och en ökad depressiv benägenhet.

Tips för att lindra din klimatångest

Vi får aldrig glömma att vi kan finna mening i livet, även när vi konfronteras med en hopplös situation, när vi står inför ett öde som inte kan förändras. För det som då är viktigt är att vittna om den unika mänskliga potentialen, vilket är att omvandla en tragedi till triumf, att förvandla sitt dilemma till en mänsklig prestation. När vi inte längre kan förändra en situation - tänk bara på en obotlig sjukdom – då utmanas vi att förändra oss själva …

— Viktor Frankl
  • Prata om din oro med någon Ofta kan det hjälpa att berätta för någon man känner om sin oro för klimatet och framtiden. Det behöver inte vara en psykolog nödvändigtvis, det kan vara en nära vän du känner att du kan anförtro dig till.
  • Engagera och agera med andra som känner som du
  • Fokusera på det som är här och nu. Stephen Covey, författare bakom boken ”De sju goda vanorna”, beskriver en modell som innefattar inflytandecirkeln och bekymmerscirkeln vilken syns i bilden nedan.
  • Klimathotet är oroväckande, men vi vet egentligen inte vad som kommer att hända i framtiden och det finns mycket som ligger utanför vår makt att påverka. Om du lägger ditt fokus och dina tankar på de områden i livet du inte kan påverka slösar du bort din energi. Om du däremot fokuserar på de områden i livet du kan göra något åt blir du mer effektiv, mer aktiv och livet känns mer meningsfullt och roligare.
  • Återhämta dig Det blir utmattande att jämt och ständigt tänka på en stundande klimatkris, varpå det är viktigt att man ägnar sig till tid att återhämta sig och göra annat. Livet är en kort resa här på jorden och vi bör även se till att vi lever ett bra liv här och nu – klimatet räddas inte för att vi går runt och oroar oss hela tiden. Så se till att ta dig tid till att återhämta dig – gå ut i naturen och njut av det vi har, här och nu.

Vad kan jag göra för klimatets skull?

Den kenyanska visionären Wangari Maathai fick år 2004 Nobels fredspris för den simpla akten att plantera träd. Planterandet av träd med starka rötter skapade starka politiska förändringar i hennes land.

Kanske var hennes största bedrift att kunna lära oss alla att genom att sköta om våra egna rötter som går djupt in i det okända, djupt inne i vårt omedvetna och det vi sällan betraktar, kan vi finna makten att ta klokare beslut som leder oss själva, våra medmänniskor och vår omvärld i en bättre riktning för oss alla.

Genom att stå upp mot orättvisor kan vi så frön i andra människor, plantera träd som en dag också blommar ut.

Vi borde inte se oss som passagerare i världen, utan besättningsmän som måste arbeta tillsammans för att överleva.

Det är sällan vi övertygar någon med bara ord, men genom att föregå med gott exempel kan vi visa andra en annan väg. Klimatfrågan är komplex och löses genom systemförändringar, men det finns saker du kan göra som individ för att hjälpa till.

Vidare är det viktigt att ifrågasätta och vara kritisk till den information som ges ut i samband med klimatförändringarna. I takt med att klimatkampen blir större sker det fler missuppfattningar kring vad som egentligen är mest miljövänligt.

Plastpåse eller tygkasse? Diesel eller el? Ekologiskt eller GMO? Eftersom det finns olika information kring vad som är mest miljövänligt är det bästa vi kan göra att bilda oss om miljöpåverkan samt vara kritiska mot vad vi hör. Det ställer givetvis ett stort ansvar på individen – men i ett informationssamhälle är källkritik viktigt för att fatta de val som är bäst för klimatet.

Hur kan man hantera ångest kring att jorden och mänskligheten kan gå under?

Klimatångest och dödsångest kan tyckas vara sammanlänkade. Klimatångest handlar om en rädsla för att mänskligheten och allt vi står för, allt vi har gjort, kommer att raderas, och våra liv inte ens är ett minne blott. Planeten kommer inte gå under – jorden kommer fortsätta snurra oavsett vad vi gör – och vi som människor har makten att förändra vilket liv som kan bebo den.

Men allt detta befinner sig i framtiden och för att hantera ångest kring mänsklighetens potentiella undergång bör vi fokusera på den verklighet som existerar här och nu. Framtiden är inte här, enbart den nuvarande stunden. Så även i klimatfrågan bör vi fokusera på här och nu som individer, för vi vet att genom vår överkonsumtion och genom vår miljöpåverkan skapar vi lidande i nuet.

Frågan vi därför bör ställa oss är – vad kan jag göra nu som förbättrar livet för de runtomkring mig? Hur kan jag bidra till det jag tycker är viktigt?

Det är det som borde vara vårt bränsle i kampen för miljön. Här måste du börja med dig själv.

För att få reda ut världen måste vi först reda ut nationen. För att reda ut nationen måste vi först reda ut familjen. För att reda ut familjen måste vi börja med vårt personliga liv. Vi måste först reda ut våra hjärtan.

— Konfucius

Vetenskapen är tydlig - på en gruppnivå vet vi att klimathotet är verkligt – men det är svårt för individen att göra någonting åt det. Det är lättare att blunda för problemet, fortsätta leva som om det fanns fem jordklot än att ta tag i sin etik och moral för att göra något åt saken. Men om vi verkligen vill ta tag i vår klimatångest bör vi agera utefter detta.

Kanske är våra miljöproblem inte bäst lösta tekniskt, men psykologiskt. Ju fler människor som får ordning på sig själva, desto mer ansvar kommer de att ta för världen runt dem och ju fler problem de kommer att lösa. Det är bättre att styra din egen ande än att styra staden. Kanske är miljöproblemet i slutändan andligt. Om vi ​​får oss själva i ordning, kommer vi kanske vi att göra detsamma för världen.

— Jordan Peterson

SAMMANFATTNING

Klimatångest är en stark oro och rädsla i samband med de pågående klimatförändringarna. Ångesten tar sig ofta uttryck som en stark oro för framtiden tillsammans med känslor av meningslöshet och hopplöshet. Det finns olika sätt att lindra sin klimatångest, varpå en av de viktigaste är att prata om det och engagera sig tillsammans med andra som tycker att klimatet är viktigt. Sök professionell hjälp om du mår väldigt dåligt. Om din oro hindrar dig från att leva ditt vardagliga liv och hämmar dig mycket i vardagen kan det vara klokt att söka professionell hjälp av exempelvis en psykolog.

Hanniel Larsson
Författare: Hanniel Larsson

Hanniel är kunnig inom psykologi och särskilt intresserad av hur vi påverkas av nutida teknologi så som internet, sociala medier och artificiell intelligens. Han har även ett fördjupat intresse av neurovetenskap, medvetandeforskning och existentiell psykologi.

Hanniel Larsson
Författare: Hanniel Larsson

Hanniel är kunnig inom psykologi och särskilt intresserad av hur vi påverkas av nutida teknologi så som internet, sociala medier och artificiell intelligens. Han har även ett fördjupat intresse av neurovetenskap, medvetandeforskning och existentiell psykologi.

Psykologer som arbetar med ångest, även klimatångest

{{ employee.display_name }}

leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut

{{ employee.store.store.name }}

{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}

{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
Boka Ring nu Ring nu Boka Ring nu Ring nu Mejla nu
Fler psykologer inom ångest

FLER ARTIKLAR

Hörselhallucinationer - att höra röster

Hörselhallucinationer - att höra röster

Det är relativt vanligt att höra röster. Upp till 41% av svenskarna har upplevt hörselhallucinationer någon gång i livet. Men är det skillnad om rösterna kommer inifrån eller utifrån? Läs mer om de bakomliggande orsakerna.

LÄS MER   >
Att leva med sjukdom

Att leva med sjukdom

Alla drabbas av sjukdom någon gång i livet. För de allra flesta sker tillfrisknandet relativt snabbt och livet fortsätter som vanligt. Men vissa sjukdomar försvinner inte, utan blir kvar under väldigt lång tid eller resten av livet. Du som har diagnostiserats med en kronisk sjukdom kommer kanske aldrig att bli frisk från sjukdomen - men du kan ta dig vidare och lära dig att leva med den.

LÄS MER   >
Samtalsterapi

Samtalsterapi

Samtalsterapi är en form av behandling för dig som vill prata med någon om det problem eller den problematik du lider av. Den du träffar kan bland annat vara en legitimerad psykolog eller psykoterapeut som är utbildad i att prata med människor och att använda samtal som en behandlingsmetod.

LÄS MER   >
Separationsångest

Separationsångest

Att skiljas från en betydelsefull person eller trygg plats är något som skapar känslor i oss alla, och ibland kan dessa känslor bli så starka att de resulterar i ångest. Separationsångest är ett mångfacetterat fenomen som kan visa sig på olika sätt, och drabba både vuxna och barn. Om separationsångesten håller i sig under lång tid och orsakar lidande och problem i det dagliga livet, finns det goda skäl att försöka reda ut varför separationer väcker så starka reaktioner i en, och vad man kan göra för att lära sig leva med dem.

LÄS MER   >
Skuld och skam

Skuld och skam

Skuld och skam är smärtsamma och ibland svårhanterliga känslor, som de flesta av oss upplever i måttliga mängder i våra liv. Att bära på stora mängder skuld och skam kan ge upphov till mycket lidande. Skuld- och skamkänslor klumpas ofta ihop men det finns vissa skillnader dem emellan som gör att de påverkar oss på olika sätt.

LÄS MER   >
Sekundärtrauma

Sekundärtrauma

Sekundärtrauma kallas det tillstånd av andrahandstraumatisering som kan uppstå hos personal till följd av arbete med traumatiserade eller allvarligt lidande personer. Att vara sekundärt traumatiserad är en allvarlig situation som kräver behandling, trots att många drabbade kan ha svårt att inse när så är fallet.

LÄS MER   >
Medberoendeproblematik

Medberoendeproblematik

Medberoende är ett psykologiskt tillstånd och relationsmönster som man kan utveckla i en lång och nära relation till någon annan, till exempel sin partner eller någon av sina föräldrar. Tillståndet grundar sig ofta i kärlek och omtanke till någon man bryr sig om men får till slut negativ inverkan på oss själva. Medberoendet kan smyga sig på och kan bland annat innebära att man har svårt att säga nej till den personen i sin närhet som har ett missbruk eller annan beroendesjukdom.

LÄS MER   >
Depression som följd av missbruk

Depression som följd av missbruk

Depressionen och missbruk förekommer ofta tillsammans och förstärker varandras problematik. Olika substanser bedövar negativa känslor temporärt men när ruset avtagit blir ofta effekten den motsatta. Vid långvarig användning kan drogerna göra att produktionen av hormonerna som ger kroppen samma känslor av lycka och avkoppling naturligt avtar vilket vidmakthåller missbruket.

LÄS MER   >

Bokapsykolog Sverige AB
Org. nr: 559224-8339
[email protected]
Ankargatan 15, 211 17 Malmö

© 2023 bokapsykolog.se

Legitimerad psykolog / psykoterapeut?

Skapa din profil eller ändra dina företagsuppgifter.

Legitimerad psykolog eller psykoterapeut?
Skapa din profil eller ändra dina företagsuppgifter.
  • Kontakt
  • Frågor och svar
  • Sök psykolog
  • Cookies

© 2023 bokapsykolog.se

co2 neutral

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen av vår webbplats. Vi hoppas det är OK med dig. Läs mer