KBT - Kognitiv Beteendeterapi

KBT - Kognitiv Beteendeterapi

KBT går att använda för en rad olika problemområden och har visat sig vara mycket effektiv vid depression och olika typer av ångestproblematik. KBT är en etablerad behandlingsmetod både i Sverige och internationellt.


Vad är kognitiv beteendeterapi?

Kognitiv beteendeterapi är samlingsnamnet för psykoterapiformer som fokuserar på att förändra inlärda tankar och beteenden. Den kognitiva beteendeterapin är en av de vanligaste terapiformerna som kan användas för många olika typer av psykiska besvär. KBT är målinriktat och går ut på att klienten tillsammans med terapeuten sätter upp mål att arbeta mot.

KBT-behandling

Vem som helst kan gå i KBT och KBT är lämpligt vid en mängd olika psykiska besvär. Det kan handla om att du går och grubblar på något, känner dig stressad över din livs- eller arbetssituation, fått svårt att sova eller att du upplever att du tappat livslust. KBT används också effektivt vid fobier eller vid missbruk. Ätstörningar och personlighetsstörningar kan också behandlas med hjälp av KBT.

Det kan vara bra att fundera på vad man vill ha ut av sin KBT-terapi innan man går dit. Man kan fundera på hur det ser ut eller är nu och hur man skulle vilja att det ser ut eller är i framtiden. På så sätt blir det enklare att sätta upp mål tillsammans med psykolog eller terapeut.

Tillsammans lägger klienten och terapeuten vid ett första möte upp en målformulering och en handlingsplan.

Man talar ibland om så kallad ABC analys som går ut på att analysera vad som hände innan man fick en viss tanke, vilket beteende det ledde till och vad beteendet i sin tur fick för konsekvenser. Om vi till exempel struntar i att gå på en fest för att vi får ångest av den sociala pressen, så slipper vi ångest för stunden men den negativa associationen växer starkare eftersom det inte blir motbevisat att det alltid händer något jobbigt på festen.

Klienten och terapeuten ses vanligtvis en gång i veckan under tio till tjugo sessioner, och under samtalen utvärderar man tillsammans hur det har gått att arbeta mot sina mål. KBT kan också användas som gruppterapi eller vara nätbaserad. Terapin är måldriven och fokuserar på att medvetet förändra det som orsakar psykiska besvär. En psykolog eller psykoterapeut har tystnadsplikt. Det innebär att det som sägs i rummet inte får berättas vidare om inte det är så att en anmälningsplikt föreligger.

KBT kan innefatta olika arbetsmetoder, nedan presenteras några exempel:

Hemläxor  används ofta för att få dig som klient att fundera och sortera dina automatiska tankar även väl hemma. Det främsta jobbet sker i din vardag och psykologen guidar och stöttar dig igenom förändringsarbetet.

Exponeringsterapi som används vid fobier där klienten utsätts för det som orsakar obehag under trygga omständigheter ofta gradvis. Det kan börja med att man närmar det sig i tanken för att sedan möta det fysiskt tillsammans med terapeuten. Tanken är att den fobiska reaktionen, ångesten som gör att man vanligtvis flyr från situationen ska minska successivt. Exponeringsterapin visar genom att stanna kvar i det obehagliga tills ångestnivån sjunker att obehagskänslan är en felinlärning.

Beteendeaktivering är en metod som ofta används vid depression. Tanken är att depressionen är en ond cirkel, där den låga sinnesstämningen leder till isolering och isolering i sin tur leder till fler depressiva symtom. Alla människor behöver förstås vara hemma och vila ibland men en person som lider av depression har ofta slutat göra de saker som hen tyckte var roliga att göra innan de blev deprimerade. Det som händer vid beteendeaktivering är att personen får i uppgift att gradvis försöka bryta den onda cirkeln och aktivera sig genom att gå en promenad, träffa vänner eller vad annat som personen tyckte om att göra innan depressionen utbröt. 

Dialektisk beteendeterapi (DBT) är en terapiform som används främst för behandling av personer med borderline personlighetsstörning. Terapiformen syftar till att lära klienten att kunna identifiera känslor och sedan även hantera dem.

KBT som behandlingsmetod

Den kognitiva beteendeterapin har sin teoretiska grund i dels den kognitiva psykologin, som fokuserar på tankar, och på beteendepsykologin som fokuserar på inlärda beteenden.

Tanken inom KBT är att psykiska besvär uppkommer på grund av inlärda associationer, tankar och beteenden.

Därför arbetar man för att medvetandegöra och förändra dessa. Det kan handla om att man har en fobi och blotta TANKEN på det man är fobisk mot ger en obehag så till den grad att man får ett BETENDE som innebär att man undviker alla sammanhang där det kan dyka upp. Istället ska man ersätta dessa tankar och beteenden med mer funktionella sådana, som inte är begränsande i vardagen.

Vi är med om många olika situationer varje dag och därför gör hjärnan kopplingar som ibland sker automatiskt. Om dessa uppkommit i samband med negativa känslor kan det bilda vad man kallar inom KBT för tankefällor. En tankefälla är helt enkelt en automatiserad tanke som kan behöva modifieras så att den negativa responsen dämpas. För att träna på detta krävs medvetenhet, vilket psykologen kan hjälpa dig att få.

Att ett beteende är inlärt kan bero på flera olika faktorer. Det kan vara så att vi varit med om en obehaglig situation då vi blivit rädda och därefter associerar rädslan med ett visst objekt eller situation. Det kan också vara så att vi har ett inlärt beteende eftersom det genererat en för oss positiv konsekvens. Exempelvis vet vi att det hjälper att ta en värktablett för att bli av med huvudvärk och därför tar vi en tablett även nästa gång vi har ont i huvudet.

Slutligen kan ett felinlärt beteende också bero på att vi tagit efter någon i vår omgivning, vanligen våra föräldrar när vi är små. På så sätt har vi ”ärvt” en viss rädsla eller inlärning. Om min mamma exempelvis alltid ryggar tillbaka och får högre puls när en hund går förbi så lär jag som barn att hundar bör undvikas. Den kognitiva beteendeterapin menar att denna association är anledning till att exempelvis en fobi kan utvecklas. KBT har fokus på nuet och på framtiden till skillnad från psykodynamisk terapi (PDT) som blickar tillbaka i personens historia.

Tanken inom KBT är att psykiska besvär uppkommer på grund av inlärda associationer, tankar och beteenden. Därför arbetar man för att medvetandegöra och förändra dessa.

Kognitiv Beteendeterapi övningar

Kartläggningsövning

Ett vanligt verktyg i KBT är att utföra kartläggningar av det man tycker är problematiskt. Det kan ofta ge en bra överblick över det problematiska och man kan få förståelse för att det kan finnas olika anledningar till att man hamnar i beteenden man egentligen inte tycker är önskvärda. Man kallar det “funktionell analys” och nedan följer exempel på en variant på det att utgå från, som kallas SORK.

  • Situation: Hur var situationen som du upplevde som problematisk? Var var du? med vem?
  • Organism:Vad var det du upplevde i dig? Fysiskt; känslomässigt eller i tanken?
  • Respons: Vad gjorde du när du upplevde det? Dvs vad blev ditt beteende?
  • KonsekvensKonsekvens på kort sikt: Fick du något du tyckte om? Slapp du i stunden något som du tyckte var obehagligt? Konsekvens på Lång sikt: Vad hände? Fick ditt beteende konsekvenser på lång sikt som du upplever som bra och problemet löstes? Eller ledde beteendet till att problemet återvände och kanske tom blev värre?
    Header 1

I stunden fyller ofta beteendet en viss funktion, som gör att man antingen “får något bra”, eller “slipper något dåligt”. Oftast är det konsekvensen på lång sikt som blir det problematiska i situationen. Efter den här typen av kartläggning kan man rikta in sig på att försöka träna på alternativa sätt att tänka/känna och bete sig i stunden, med förhoppningen att den långsiktiga konsekvensen blir annorlunda.

Övning i oroshantering:

Ett annat exempel på övning är hur man kan hantera oro. Alla oroar vi för något ibland. Frågan vi kan ställa oss är om den aktuella oron är produktiv eller improduktiv. Genom att svara på frågorna nedan kan man få en möjlighet att hantera sin oro på ett nytt sätt.

  • Produktiv oro är oro som leder till att vi utför en konkret, specifik handling. Det är en oro inför något som är möjligt och har en rimlig sannolikhet att inträffa. Vi kan utföra handlingar som påverkar oron/löser problemet.
  • Improduktiv oro är det när vi oroar oss för något som kan hända, men som troligtvis inte inträffar och som ofta ligger utanför vår egen kontroll.
Detta oroar jag mig för just nu:

Fråga: Vad förutspår jag ska hända?
Svar: 

Fråga: Är det något som troligtvis kommer att inträffa? 
Svar: Mycket troligt (varför?) / Inte så troligt

Fråga: Är detta något jag kan påverka just nu? 
Svar:  JA (produktiv oro) / NEJ (improduktiv oro)

Fråga: Är detta något jag kan påverka just nu?
Svar: JA (produktiv oro) Vad kan jag göra åt det? Ska jag göra det direkt? Eller kan det vänta tills senare? 

NEJ (improduktiv oro, det jag oroar mig för ligger utanför min kontroll) Ska jag fortsätta oroa mig? Varför /Varför inte? Vad kan jag göra istället just nu?

Resultat med KBT

KBT är en evidensbaserad metod. Det innebär förenklat att de tekniker som används är noggrant undersökta, i syfte att få en så effektiv behandling som möjligt.

KBT rankas av Socialstyrelsen som den prioriterade behandlingsformen som bör erbjudas patienter med lindrig till medelsvår depression. Utöver detta, har KBT i metaanalyser (en sammanvägning av flera olika studier) även visat sig vara effektivt vid behandling av generella stressymtom; bulimi samt olika ångesttillstånd, så som

  • panikångest
  • fobi
  • OCD/tvångssyndrom

Nyare former av KBT

Acceptance and commitment therapy (ACT)

är en modernare form av terapi som växt fram ur KBT med influenser från medvetandelära. ACT syftar till att få klienten att bli mer närvarande i nuet och att komplettera förändringsarbetet som sker inom KBT med acceptans av sin situation eller av sina tankar. ACT har mycket gemensamt med mer traditionell KBT men menar att associationer eller inlärningar inte bör ersättas, utan snarare accepteras. Det finns även utvecklingar av KBT som innehåller mindfulness.

Mindfulnessläran går ut på att vi ska se oss själva: våra tankar och våra handlingar värderingsfritt och med en viss självdistans.

Istället för att säga att ett beteende är felaktigt så bör vi acceptera att det är så vi fungerar och därifrån arbeta med våra livsmål. Idag finns både MKBT, mindfulnessbaserad kognitiv beteendeterapi och MSBR, mindfulnessbaserad stresshantering.

SAMMANFATTNING

Den kognitiva beteendeterapin syftar till att förändra våra inlärda beteende och tankar. Tanken inom KBT är att psykiska besvär uppkommer på grund av inlärda associationer, tankar och beteenden. Därför arbetar klient tillsammans med psykolog för att medvetandegöra och förändra dessa. Terapin är framåtblickande men kan variera i sin utformning. KBT är lämpligt för många typer av psykiska besvär och är vanlig vid olika typer av fobier, ångesttillstånd och vid stressproblematik.

Evelina Houghton
Författare: Evelina Houghton

Evelina är kunnig inom psykologi och särskilt intresserad av trauma och PTSD.

Evelina Houghton
Författare: Evelina Houghton

Evelina är kunnig inom psykologi och särskilt intresserad av trauma och PTSD.

FLER ARTIKLAR