KASAM - känsla av sammanhang

Känsla av sammanhang är en förklaringsmodell på vad som underbygger motståndskraft och mäter förmågan att hantera stress och svårigheter. Sociologen Aaron Antonovsky myntade begreppet efter att ha studerat överlevare från koncentrationsläger som förklaring på varför 30% av dessa kvinnor fortfarande var vid god psykisk hälsa. KASAM innehåller tre komponenter: begriplighet, hanterbarhet och kontroll.

Psykologer vet att alla har behov av KASAM

leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut

{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}

{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}

Boka Ring nu Ring nu Mejla nu

Fler psykologer

Det salutogena perspektivet

Perspektivet inspirerades av individer som genomlidit koncentrationsläger men som hade bevarat sin psykiska hälsa trots allt de varit med om. Antonovsky antog att det fanns en skillnad i hur dessa individer hade bearbetat sina upplevelser som påverkat deras mående årtionden senare. Forskningen visade att de kvinnor som överlevt krig och fångenskap hade bättre hälsa eftersom de hade utvecklat en känsla av sammanhang byggt på deras hanterbarhet av yttre påfrestningar. Motståndskraften berodde på ett samspel mellan individen och faktorer i hennes omgivning som frambringar kontroll över situationer och detta i sin tur skapar hälsa.

Vården domineras av ett patogent perspektiv - vad som orsakar sjukdom, det salutogena perspektivet fokuserar istället på vad som underbygger och upprätthåller hälsa. Intresset har ökat för vilka faktorer som gör att man förblir frisk, s.k. “friskfaktorer” istället för “riskfaktorer” och synen på hälsa som något mer än bara frånvaron av sjukdom. Hälsa ses då som en multidimensionell företeelse och inte ett antingen eller tillstånd, var en individ befinner sig på detta kontinuum beror på känsla av sammanhang.

Under sin livscykel måste människan genomgå olika kriser och konflikter, frågan man ställde sig är vad är det inom en individ som gör att de klarar livets motgångar med hälsan i behåll? Och kanske till och med växa och vidareutvecklas. Antonovsky kom fram till begreppet ”sense of coherence” eller KASAM som det kallas på svenska som förklaring på varför vissa människor förblir friska under stress medan andra blir sjuka.

Begriplighet, hanterbarhet och kontroll

The extent to which one has a pervasive, enduring though dynamic, feeling of confidence that one’s environment is predictable and that things will work out as well as can reasonably be expected.

Med andra ord är KASAM en blandning av optimism och kontroll, det består av tre delar:

Begriplighet: att situationer man ställs inför känns logiska och det som sker någorlunda förutsägbart.
Hanterbarhet: förmågan att bemöta de krav, problem och utmaningar som ställs på en i given situation utan att bli offer för omständigheterna.
Meningsfullhet: att man känner sig delaktig och fyller en funktion för sig själv och andra.

Dessa tre komponenter är sammankopplade men existerar också separat, människor kan ha den ena förmågan men inte den andra. Detta förklarar den variation som finns i individers sätt att hantera stress och svåra händelser, det leder också till skillnader i människors hälsa.

Det mest problematiska förhållningssättet anses inte frånvaron av alla utan att ha stora avvikelser mellan komponenterna. Om en individ t.ex. anser att tillvaron känns begriplig men inte tycker sig kunna påverka sin situation leder det till mycket låg självkänsla och upplevd meningslöshet.

Men viktigast är den tredje komponenten: om en person upplever mycket meningsfullhet fungerar det som en drivkraft även då personen inte vet hur hen ska hantera situationen. För Antonovsky definierades mening som något så konkret som delaktighet vilket han menade uppnåddes genom att uppgå i känslomässiga relationer med engagemang.

Antonovsky särskiljer på stark och rigid KASAM, där den första innebär att personen kan vara anpassningsbar i sitt förhållande till situationer och den senare innebär en brist i denna flexibilitet eftersom personen är säker på att ha förstått hur allt hänger ihop. Om den senare individen stöter på en stor motsättning till sin världsbild kan hela verkligheten falla samman.

Vad KASAM innebär i praktiken

En person med starkt KASAM upplever mindre stress och spänning och litar på sin förmåga att hantera olika omständigheter.

Begreppet utvecklades för att kunna appliceras krosskulturellt och har använts i minst 32 länder. Konceptet interagerar med en persons copingstil (förmåga att hantera situationer konstruktivt), uppfostran, ekonomi och socialt stöd. Om dessa finns tillgängliga och är adekvata predicerar de utvecklandet av en stark känsla av sammanhang.

Stress är en naturlig del av livet och förekommer i många olika former, Antonovsky delade upp dem i tre kategorier:

Kroniska stressorer Liksom kroniska sjukdomar är de långvariga och svåra att påverka. Det kan handla om att ha haft en dålig uppväxt eller upplevelsen av barnlöshet. KASAM påverkar sättet att hantera dessa svårigheter genom att t.ex. fokusera på de saker som fungerar i livet, eller också låta de diktera ens liv.
Livshändelsestressorer Den typen av stress som förekommer naturligt i livsförloppet; separation, arbetslöshet, förluster, föräldraskap. Oftast kommer inte dessa som en chock men vår KASAM avgör vår reaktion på dem. Känslorna som uppkommer i samband med dessa händelser är inte problemet i sig utan vilka strategier vi använder för att handskas med dem, eller snarare bristen på strategier.
Daglig stress Saker som skapar irritation och hinder i vardagen som konflikter över hushållsarbete, eller känslan att tiden inte räcker till. Ensamma har dessa ingen större betydelse för vår hälsa i det långa loppet och KASAM påverkar dem inte nämnvärt. Men om de upplevs som ett oupphörligt mönster i vårt liv kan det räknas som kroniska stressorer.

KASAM - hur det kan påverka din hälsa

Smärta
Ban känner till att stress påverkar en individs stresströskel så studier har visat att KASAM är en faktor i hur man uppfattar smärta och symtom. Låg KASAM förutspår problem med nacke, axlar och rygg senare i livet och är också kopplat till smärtnivåer hos cancer patienter.
Depression
Att ha stark KASAM kan skydda mot depression så det kan användas för att identifiera människor som kan hjälpas av psykologiska interventioner. Att ha en stark KASAM förbättrar också livstillfredsställelse och motverkar trötthet, ensamhet och ångest.

Det salutogena perspektivet har använts av psykiatrin i arbete med “problemungdomar” och har visat sig vara effektivt i att stärka deras tilltro till sig själva. Genom att vända bort blicken från ungdomarnas problembeteenden och istället fokusera på deras förmågor så förbättras deras självbild, detta leder i sin tur ökad sociabilitet och bättre problemlösningsförmåga.

En stark känsla av sammanhang hör också samman med en inre “locus of control”.

Och lite kritik… Människor med sjukdomar rapporterar låg KASAM, medan det motsatta gäller de vid god hälsa.

Är KASAM orsaken eller effekten av symtomen eller löper de parallellt? Istället för att signalera patienters personligheter kanske hälsoproblem räcker för att sänka känslan av sammanhang. Det finns ingen fastställd relation mellan orsak och verkan men KASAM verkar inte vara lika stabil genom livet som Antonovsky tänkte utan den blir starkare med åldern.

En stor studie visar att det finns ett samband mellan hög socioekonomisk standard och KASAM och samma studie drog slutsatsen att länken mellan KASAM och sjukdom verkar vara kausal.

SAMMANFATTNING

Känsla av sammanhang är en teori om hälsa som togs fram av sociologen Anton Antonovsky efter att ha studerat överlevare från koncentrationsläger. Många av dessa var, trots allt de genomlevt, vid god psykisk hälsa och han utvecklade det salutogena perspektivet som svar på hur det kom sig. Salutogenes kan översättas med hälsans ursprung och fokuserar på friskfaktorer istället för riskfaktorer. Hälsan ansåg Antonovsky härstammade från en individs KASAM då det avgör hur hen hanterar stress.

Ingen person är enligt detta perspektivet antingen frisk eller sjuk utan det är ett kontinuum man befinner sig någonstans på. Detta avgörs av KASAM som består av tre delar: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. En person med starkt KASAM litar på sin förmåga att hantera olika situationer och upplever därför mindre stress och har därmed bättre hälsa. Eftersom stress och svårigheter är en oundviklig del av livet måste vi lära oss strategier för att hantera de ackompanjerande känslorna. Genom att uppgå med känslomässigt engagemang uppnår vi delaktighet som är Antonovskys definition på meningsfullhet.

Författare: Nicolina Fog-Jensen

Nicolina Fog-Jensen är kunnig inom psykologi och intresserad av socialpsykologi, i synnerhet av interpersonella relationer och gruppmentalitet. Hon har även ett fördjupat intresse för människans utveckling genom livet.