Känslor och hantering

Känslor och hantering

Inom psykologin forskas det mycket om känslor. Med tanke på att vårt känsloliv påverkar hur vi mår och hur vi förhåller oss till vår omvärld så är det inte förvånande att det finns en nyfikenhet kring ämnet. Nedanför kan du läsa om vad det verkligen innebär att tänka med sina känslor.


Affekt, känslor och emotion – vad är skillnaden?

Dessa begrepp blandas ofta ihop med varandra. Förenklat så är en emotion en reaktion på en händelse som sker i vår omgivning. Denna reaktion är genetiskt betingad då det är en överlevnadsmekanism som ärvts från våra förfäder och som tillåter oss att reagera fort på omedelbara faror. Emotioner uppstår när den emotionella delen av hjärnan, limbiska systemet, aktiveras och leder till en fysiologisk reaktion i vår kropp genom att utsöndra biologiska kemikalier. Det kan även leda till en fysisk reaktion, som att t.ex. hoppa till när vi hör ett oförväntat ljud som skrämmer upp oss. Emotioner sitter i kroppen.

Efter emotionen så kommer känslan. Den uppstår när mer utvecklade delar av hjärnan, hjärnbarken, bearbetar informationen som det limbiska systemet skickar. Medan emotionen uppstår nästan omedelbart som en reaktion tillkommer känslan först senare och är även mer långvarig. Medan det finns ett begränsat antal identifierbara emotioner antas det finnas flera tusen känslor. Detta beror på att känslor uppstår av bearbetningen och tolkningen av de emotioner vi upplever. Här tillkommer våra egna tidigare upplevelser som präglar bearbetningen och påverkar vilka känslor som uppstår. Det är känslor som leder till att vi har en känslomässig upplevelse av en händelse. Det kan sägas att känslorna sitta i huvudet, även om vi inte alltid kan sätta fingret på just vad det är vi känner.

Det är kanske något mindre vanligt att prata om affekter än om känslor och emotioner. Kanske har man hört begreppet ”att gå upp i affekt” men inte just att man talat om vilka affekter som finns. Affekter är det sätt som emotioner och känslor kommer till uttryck så att de förmedlas till vår omgivning. Det handlar alltså om hur våra känslomässiga upplevelser omvandlas till beteenden som kan tolkas av andra. Detta kan vara exempelvis genom vårt kroppsspråk eller tonen vi använder när vi pratar.

Sammanfattningsvis kan man säga om de tre begreppen att de hör ihop på följande vis:

Emotion - Händelse i vår omgivning 

Känslor - Bearbetning av emotioner

Affekt - Uttryck av emotioner och känslor - affekt

Vilka känslor och emotioner har vi?

Som nämnt är det svårt om inte omöjligt att uppge hur många känslor det finns eftersom känslor varierar från person till person. Men forskningen har gjort försök till att definiera antalet emotioner det finns och som är delade av alla kulturer världen runt. Medan det finns delade meningar om vilka emotioner som kan räknas till denna lista så har flera forskare identifierat de följande som grundläggande emotioner:

  • Att bli ledsen
  • Glädje
  • Ilska
  • Rädsla

Utifrån dessa emotioner kan man förtydliga förhållandet mellan emotion och känsla med ett exempel: När man blir rädd för ett högt ljud som smäller av i ens närhet så kan man bli oroad eftersom man inte vet om rädslan är befogad. Finns det något farligt i min närhet eller var det bara något oskadligt som small av? Denna oro är känslan som uppstår i situationen.

Annan forskning har delat upp emotioner utifrån hur de utvecklas under barndomen. Ovanstående emotioner kan tillräknas gruppen primära emotioner som utvecklas under de första levnadsåren. Sekundära emotioner utvecklas senare och kan beskrivas som moraliska emotioner eftersom de kräver att vi har utvecklat en moralisk självmedvetenhet. Till denna grupp brukar de följande emotionerna tillräknas:

  • Avundsjuka
  • Skam
  • Skuld
  • Stolthet

Hur hanterar man sina känslor?

Att kunna hantera sina känslor är en viktig del av vårt välmående och fungerande. Detta handlar inte bara om att kunna tygla sin ilska, utan även om att kunna vrida upp och ner på den emotionella volymknappen så att vi kan uttrycka den önskade emotionen i sin rätta styrka. Exempelvis kan man manipulera sitt ansiktsuttryck och röst för att visa en vän hur mycket man uppskattar presenten de har köpt en. Då arbetar man även för att se till att hela känslouttrycket är enhetligt, d.v.s. att inte ansiktsuttrycket ser ledset ut medan rösten är glad. Samtidigt gör man en ansträngning för att dölja sin besvikelse över att det inte blev den present som man hade tänkt sig. Som vuxna kan vi distrahera oss från känslor vi inte vill uppleva genom att ”tänka bort” känslan. Spädbarn som ännu inte har lärt sig hantera sina känslor på detta sätt använder sig ofta av den egna kroppen som distraktionsverktyg.

Exempelvis så suger de på tummen när de är ledsen eller tittar bort från saker de finner oroande.

En viktig del av självregleringen handlar även om att lär sig normerna för vad som är det förväntade känslouttrycket i en given situation. Denna funktion är viktig för det sociala samspelet mellan människor. Även småbarn har denna förmåga, men bemästrar den först när de är i skolåldern. Under de första levnadsåren observerar småbarn andras affekter och försöker härma dem. Med åldern utvecklar de förmågan att förstå vilka känslouttryck är lämpliga i kulturen de lever i.

Om du är nyfiken på hur regler för känslouttryck fungerar i din vardag, reflektera kring de följande frågorna när du umgås med en annan person:

  • Vilket känslouttryck försöker de visa? Tror du att det är samma känsla som de upplever?
  • Hur gör de för att uttrycka känslan? Använder de sitt kroppsspråk, ansiktsuttryck, eller röst?
  • Varför har vi känslor?

    Varför har vi egentligen känslor? Som tidigare nämnt fyller emotioner som rädsla en överlevnadsfunktion. Men varför behöver vi känslor? Som visat spelar känslouttryck en roll i hur vi integrerar med vår omgivning. Men med känslor kommunicerar vi även med oss själva och vi kan tolka våra beteenden utifrån våra känslor. De sekundära eller moraliska emotionerna informerar oss om huruvida våra och andras beteenden är rätt eller fel. Våra emotioner och känslor vägleder således våra beteenden.

    Om det är förnuftet som formar människan, så är det känslan som leder henne.

    — Jean-Jacques Rousseau

SAMMANFATTNING

Det finns fortfarande ett mysterium kring våra känsloliv och hur de fungerar. Men forskningen har kunnat visa på att känslor är hjärtat i mycket av det vi gör och tänker. Det är svårt att föreställa sig ett liv utan känslor - vårt känsloliv är en viktig kompass utan vilket det är svårt att orientera sig.

Minna Vallaste
Författare: Minna Vallaste

Minna har allmänna kunskaper inom psykologi och intresse för neuropsykologi, sociala relationer och utveckling under livet.

Minna Vallaste
Författare: Minna Vallaste

Minna har allmänna kunskaper inom psykologi och intresse för neuropsykologi, sociala relationer och utveckling under livet.

FLER ARTIKLAR