Impulsstyrd
Den som är impulsstyrd har svårigheter att kontrollera sina plötsliga infall och impulser, och agerar ofta på dessa utan att först fundera över eventuella konsekvenser. Hur allvarliga konsekvenser impulsstyrdheten har kan variera i grad, och de flesta personer upplever sig vara bristande i impulskontroll då och då.
Hur uttrycker bristande impulskontroll sig?
Impulskontroll är den förmåga en person har att kontrollera och styra infall som uppstår plötsligt och utan planerad eftertanke. Istället för att omedelbart reagera på ett stimuli från omgivningen, kan den med god impulskontroll ta ett steg tillbaka och omvärdera stimulits viktighet för att sedan bestämma sig för att inte reagera eller agera på detta. Bristande impulskontroll innebär alltsåledes att man har svårigheter att stanna upp och omvärdera ett stimulus betydelse i stunden, vilket ofta gör att man agerar på sitt första infall eller tanke.
Exempel
Tänk dig att en vän säger något otrevligt till dig. Ditt första infall är att hugga tillbaka och säga något ännu värre tillbaka. Med bristande impulskontroll är det mer sannolikt att du agerar på detta infallet och kanske säger något som du senare kommer ångra än om du hade haft bättre impulskontroll. Bristande impulskontroll kan också handla handla om att inte kunna tacka nej till en erbjudan om att följa med på en fest trots att du ska jobba dagen efter eller strunta i att plugga till detdär provet för att suget att kolla på din favoritserie var så starkt.
Bristande impulskontroll kan resultera i konsekvenser av varierande allvarlighetsgrad. Det ligger t.ex. inte stor fara i att äta upp godiset före middagen istället för efter, men det kan bli livsfarligt att handla på en impuls att ta emot en okänd drog som erbjuds dig eller köra snabbare än fartbegränsningen på en motorväg. Impulskontrollen rör även vid förmågan att reglera känslor.
Det är nämligen så att våra impulser ofta mycket styrs av våra känslor. I exemplet när din kompis säger något otrevligt till dig kan ditt infall att säga något ännu mer otrevligt tillbaka kopplas till att att du tar illa upp eller blir sårad av vad din vän sade, och därmed impulsivt vill såra denne tillbaka. Om man i en sådan situation har förmåga att vänta med att reagera en kort stund, är det sannolikt att den starka känslan tonas ned och att du väljer att säga något tillbaka som du inte kommer ångra.
Vad beror det på?
Att brista i sin impulskontroll är inte ovanligt, och är något som de allra flesta kämpar med regelbundet på ett eller annat sätt. Detta innebär att bristande impulskontroll inte behöver vara tecken på ohälsa. Det är däremot viktigt att ta hänsyn till faktorerna hos den som har den bristande impulskontrollen för att avgöra vad den beror på.
- ÅlderInnan man börjar fundera vidare över varför det skulle kunna vara så att man brister i sin impulskontroll, är det viktigt att ta hänsyn till åldern man befinner sig i. Vuxna har i regel mycket större kontroll över sina impulser än barn och ungdomar gör. Detta är en del av mognadsprocessen, rent biologiskt med hjärnans utveckling men även socialt i form av erfarenheter. Ju fler situationer vi varit med om, desto mer lär vi oss även om hur det är mest lönsamt att agera. Det är alltså naturligt att den som är yngre har ett mindre register av erfarenheter, och därmed har svårare att avgöra hur den ska agera. Läs under rubriken Vad händer i hjärnan för mer om ungas impulskontrollsutveckling.
- Neuropsykiatriska tillstånd och impulskontrollstörningDen som har mycket svårt att styra sina impulser, och kanske ofta hamnar i obekväma eller rent av farliga situationer på grund av detta skulle eventuellt kunna lida av ett neuropsykiatriskt tillstånd, såsom ADHD, autismspektrumtillstånd (AST), eller annan impulskontrollsstörning. Jämförbart med beteende som är vanligt hos små barn, är handlandet baserat på omedelbar belöning och sällan på långsiktig. Detta innebär ofta oönskade konsekvenser. Som tidigare nämnt kan en bristande impulskontroll även uttrycka sig i känsloaspekten, där personer med dessa tillstånd kan ha svårare att reglera sina känsloreaktioner och få starka, oväntade känsloutbrott - vilket kan påverka det sociala samspelet de har med andra.
Exempel på andra impulskontrollsstörningar är spelberoende, kleptomani och pyromani.
Bristande impulskontroll och känsloreglering hos barn och tonåringar kan ofta härledas till att de hjärnområden som styr dessa funktioner inte är fullt utvecklade. Impulskontrollsfunktionen tillhör det som kallas för exekutiva funktioner, vilka är de funktioner som kontrollerar och reglerar många av de kognitiva processerna i hjärnan och är viktiga för vårt målinriktade beteende.
- De exekutiva funktionerna agerar bl.a. för planering, impulskontroll och emotionsreglering, och styrs av den främre delen av hjärnan, d.v.s frontalloben och mer specifikt prefrontala cortex. Denna delen av hjärnan fortsätter generellt sett utvecklas tills dess vi är 25 år gamla, och är således inte fullt färdig i t.ex. tonåren - vilket kan förklara att förhastade och mindre genomtänkta beslut är vanliga i denna ålder.
- Amygdala, del av hjärnans känslocentrum (det s.k. limbiska systemet), styr över mer akuta känsloreaktioner såsom ilska, passion, rädsla och impuls. Barn och unga använder i större utsträckning sin amygdala än vuxna (som generellt förlitar sig på sin prefrontala cortex). Detta innebär att ett stimuli, exempelvis en vän som säger något otrevligt, mer sannolikt riskerar att aktivera en akut känsloreaktion i amygdala hos en ung person än hos en äldre.
Precis som hos barn och unga, handlar det ofta om frontallobens exekutiva funktioner som brister när det kommer till impulskontroll och känsloreglering hos personer med neuropsykiatriska tillstånd eller andra impulskontrollstörningar. Framförallt pratar man om att en bristande impulskontroll ofta kan bero på låg omsättning av signalsubstansen serotonin i dessa hjärnområden.
Impulskontrollsfunktionen tillhör det som kallas för exekutiva funktioner, vilka är de funktioner som kontrollerar och reglerar många av de kognitiva processerna i hjärnan och är viktiga för vårt målinriktade beteende.
Hur ökar man impulskontroll?
- Avgränsa, öva och belöna Om du gärna vill förbättra din impulskontroll är det bra att först veta på vilket område. Det kommer bli svårt för dig att öva upp en förmåga som är allt för brett definierad. När du vet vilken impuls det är du vill hindra, blir det också lättare att märka när den uppstår. Genom att öva på att pausa i ett antal minuter mellan impulsen och agerandet kommer du så småningom bli bättre på att hindra dina impulser. Det är viktigt att belöna känslan av att ha stått ut med att inte agera på impulsen och att inte straffa dig själv om du misslyckas - på så sätt är det lättare att hålla sig motiverad att fortsätta öva längre.
- Välja situationOm man vet med sig att man av diverse anledningar har svårt att styra över sina impulser, kan det vara bra att veta att sättet situationen är utformad på kan påverka hur svårt det är att hindra sina plötsliga infall. En situation med tydlig struktur, mål och belöning kommer för de flesta vara enklare att hantera än någon utan dessa faktorer.
- Professionellt stöd Den som upplever att den har mycket svåra svårigheter p.g.a. sin bristande impulskontroll behöver inte heller tveka att söka sig till professionella för stöd och hjälp. I terapi, exempelvis KBT, affektfokuserad terapi och DBT, finns det stora möjligheter att med hjälp av psykolog få stöd i hur man bättre hanterar impulsstyrda känslor och handlingar.
SAMMANFATTNING
Bristande impulskontroll uttrycker sig ofta i form av svårigheter att kontrollera plötsliga infall som omgivningen på olika sätt ger upphov till. Detta kan innebära att man agerar på sätt som får oönskade konsekvenser, vilka kan vara av varierande allvarlighetsgrad och i värsta fall vara livshotande. Att vara impulsstyrd innebär också ofta att man har svårt att reglera starka känslor.
En bristande impulskontroll behöver inte innebära ett patologiskt tillstånd, utan de flesta människor har i vissa sammanhang svårt att reglera vissa impulser. Däremot bör man ta hänsyn att impulskontrollen hos unga samt personer med neuropsykiatriska tillstånd/andra impulskontrollstörningar ofta kan vara mindre utvecklad. Detta kan kopplas till nedsättningar eller outvecklade delar av frontalloben, vilken styr våra exekutiva funktioner - däribland impulskontrollen. För den som önskar att öka sin impulskontroll kan det vara relevant att välja situationer med tydligare mål och ramar, öva på sin impulskontroll och även söka professionellt stöd om man upplever att det är för svårt att hantera själv.
FLER ARTIKLAR
Stress
Stress är en naturlig reaktion i kroppen när hjärnan uppfattar ett hot eller snabbt behöver extra energi. Kortvarig stress inför en speciell uppgift kan göra att du blir mer alert och presterar bättre, medan långvarig stress leder till en uttömning av dina resurser och är skadligt för kroppen. Efter en stressig period är det viktigt att du får vila och återhämta dig.
LÄS MER >
Självskadebeteende
Att skada sig själv kan vara ett sätt att hantera svåra känslor och tankar. I stunden kan det kännas som en fungerande strategi, men i längden leder självskadebeteende oftast till att du mår ännu sämre. Det kan kännas svårt eller hopplöst att sluta skada sig själv, men det finns mycket hjälp att få. Med rätt stöd lyckas många sluta med sitt självskadebeteende.
LÄS MER >
Psykopati
Psykopat är en term som ofta används för att beskriva personer som är kalla och empatilösa. Många förknippar ordet med seriemördare eller andra grova brottslingar, men du behöver inte vara kriminell för att vara psykopat. Idag används oftast begreppet ”antisocial personlighetsstörning” för att beskriva de typer av mentala drag som många kallar psykopatiska.
LÄS MER >
Mindfulness
Mindfulness är ett sätt att bli mer närvarande i stunden. Genom att minska automatiserade tankar och acceptera de tankar och känslor som uppstår används mindfulness av vissa som en strategi för att minska bl.a. stress, sömnproblem, ångest och smärta.
LÄS MER >
Neuropsykologisk utredning och testning
Neuropsykologisk utredning och testning görs ofta för att ta reda på mer om psykisk problematik med funktionsnedsättande karaktärsdrag. Neuropsykologiska utredningar är till för att reda ut vad som kan göras för att förbättra livssituationen för den som söker vården.
LÄS MER >
Sömn
Sömn är nödvändigt för att kroppen och hjärnan ska kunna återhämta sig, samt för att bearbeta de intryck vi fått under tiden vi har varit vakna. Vi lägger ungefär en tredjedel av våra liv på att sova, men exakt hur mycket sömn vi behöver varierar från person till person och beror bland annat på ålder, sjukdom och stressnivå. Normalt sover en vuxen person mellan sex och nio timmar per natt.
LÄS MER >
Hjälpa till vid traumatisk kris
En traumatiserande händelse kan utlösa en rad olika reaktioner och kännas omöjlig att hantera. Som utomstående finns det flera saker du kan göra för att stötta en person som befinner sig i krisläge.
LÄS MER >
Stress utan att vara stressad
Stress är inte enbart en känsla av att vara under press och ha bråttom; det är en kroppslig reaktion på upplevda hot, som förbereder oss för att fly eller kämpa för livet. Är det här systemet igång under lång tid får det till konsekvens att många andra kroppsfunktioner fungerar sämre.
LÄS MER >