Impulsstyrd
Den som är impulsstyrd har svårigheter att kontrollera sina plötsliga infall och impulser, och agerar ofta på dessa utan att först fundera över eventuella konsekvenser. Hur allvarliga konsekvenser impulsstyrdheten har kan variera i grad, och de flesta personer upplever sig vara bristande i impulskontroll då och då.
Få kontakt med en terapeut
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
Hur uttrycker bristande impulskontroll sig?
Impulskontroll är den förmåga en person har att kontrollera och styra infall som uppstår plötsligt och utan planerad eftertanke. Istället för att omedelbart reagera på ett stimuli från omgivningen, kan den med god impulskontroll ta ett steg tillbaka och omvärdera stimulits viktighet för att sedan bestämma sig för att inte reagera eller agera på detta. Bristande impulskontroll innebär alltsåledes att man har svårigheter att stanna upp och omvärdera ett stimulus betydelse i stunden, vilket ofta gör att man agerar på sitt första infall eller tanke.
Exempel
Tänk dig att en vän säger något otrevligt till dig. Ditt första infall är att hugga tillbaka och säga något ännu värre tillbaka. Med bristande impulskontroll är det mer sannolikt att du agerar på detta infallet och kanske säger något som du senare kommer ångra än om du hade haft bättre impulskontroll. Bristande impulskontroll kan också handla handla om att inte kunna tacka nej till en erbjudan om att följa med på en fest trots att du ska jobba dagen efter eller strunta i att plugga till detdär provet för att suget att kolla på din favoritserie var så starkt.
Bristande impulskontroll kan resultera i konsekvenser av varierande allvarlighetsgrad. Det ligger t.ex. inte stor fara i att äta upp godiset före middagen istället för efter, men det kan bli livsfarligt att handla på en impuls att ta emot en okänd drog som erbjuds dig eller köra snabbare än fartbegränsningen på en motorväg. Impulskontrollen rör även vid förmågan att reglera känslor.
Det är nämligen så att våra impulser ofta mycket styrs av våra känslor. I exemplet när din kompis säger något otrevligt till dig kan ditt infall att säga något ännu mer otrevligt tillbaka kopplas till att att du tar illa upp eller blir sårad av vad din vän sade, och därmed impulsivt vill såra denne tillbaka. Om man i en sådan situation har förmåga att vänta med att reagera en kort stund, är det sannolikt att den starka känslan tonas ned och att du väljer att säga något tillbaka som du inte kommer ångra.
Vad beror det på?
Att brista i sin impulskontroll är inte ovanligt, och är något som de allra flesta kämpar med regelbundet på ett eller annat sätt. Detta innebär att bristande impulskontroll inte behöver vara tecken på ohälsa. Det är däremot viktigt att ta hänsyn till faktorerna hos den som har den bristande impulskontrollen för att avgöra vad den beror på.
- ÅlderInnan man börjar fundera vidare över varför det skulle kunna vara så att man brister i sin impulskontroll, är det viktigt att ta hänsyn till åldern man befinner sig i. Vuxna har i regel mycket större kontroll över sina impulser än barn och ungdomar gör. Detta är en del av mognadsprocessen, rent biologiskt med hjärnans utveckling men även socialt i form av erfarenheter. Ju fler situationer vi varit med om, desto mer lär vi oss även om hur det är mest lönsamt att agera. Det är alltså naturligt att den som är yngre har ett mindre register av erfarenheter, och därmed har svårare att avgöra hur den ska agera. Läs under rubriken Vad händer i hjärnan för mer om ungas impulskontrollsutveckling.
- Neuropsykiatriska tillstånd och impulskontrollstörningDen som har mycket svårt att styra sina impulser, och kanske ofta hamnar i obekväma eller rent av farliga situationer på grund av detta skulle eventuellt kunna lida av ett neuropsykiatriskt tillstånd, såsom ADHD, autismspektrumtillstånd (AST), eller annan impulskontrollsstörning. Jämförbart med beteende som är vanligt hos små barn, är handlandet baserat på omedelbar belöning och sällan på långsiktig. Detta innebär ofta oönskade konsekvenser. Som tidigare nämnt kan en bristande impulskontroll även uttrycka sig i känsloaspekten, där personer med dessa tillstånd kan ha svårare att reglera sina känsloreaktioner och få starka, oväntade känsloutbrott - vilket kan påverka det sociala samspelet de har med andra.
Exempel på andra impulskontrollsstörningar är spelberoende, kleptomani och pyromani.
Bristande impulskontroll och känsloreglering hos barn och tonåringar kan ofta härledas till att de hjärnområden som styr dessa funktioner inte är fullt utvecklade. Impulskontrollsfunktionen tillhör det som kallas för exekutiva funktioner, vilka är de funktioner som kontrollerar och reglerar många av de kognitiva processerna i hjärnan och är viktiga för vårt målinriktade beteende.
- De exekutiva funktionerna agerar bl.a. för planering, impulskontroll och emotionsreglering, och styrs av den främre delen av hjärnan, d.v.s frontalloben och mer specifikt prefrontala cortex. Denna delen av hjärnan fortsätter generellt sett utvecklas tills dess vi är 25 år gamla, och är således inte fullt färdig i t.ex. tonåren - vilket kan förklara att förhastade och mindre genomtänkta beslut är vanliga i denna ålder.
- Amygdala, del av hjärnans känslocentrum (det s.k. limbiska systemet), styr över mer akuta känsloreaktioner såsom ilska, passion, rädsla och impuls. Barn och unga använder i större utsträckning sin amygdala än vuxna (som generellt förlitar sig på sin prefrontala cortex). Detta innebär att ett stimuli, exempelvis en vän som säger något otrevligt, mer sannolikt riskerar att aktivera en akut känsloreaktion i amygdala hos en ung person än hos en äldre.
Precis som hos barn och unga, handlar det ofta om frontallobens exekutiva funktioner som brister när det kommer till impulskontroll och känsloreglering hos personer med neuropsykiatriska tillstånd eller andra impulskontrollstörningar. Framförallt pratar man om att en bristande impulskontroll ofta kan bero på låg omsättning av signalsubstansen serotonin i dessa hjärnområden.
Impulskontrollsfunktionen tillhör det som kallas för exekutiva funktioner, vilka är de funktioner som kontrollerar och reglerar många av de kognitiva processerna i hjärnan och är viktiga för vårt målinriktade beteende.
Hur ökar man impulskontroll?
- Avgränsa, öva och belöna Om du gärna vill förbättra din impulskontroll är det bra att först veta på vilket område. Det kommer bli svårt för dig att öva upp en förmåga som är allt för brett definierad. När du vet vilken impuls det är du vill hindra, blir det också lättare att märka när den uppstår. Genom att öva på att pausa i ett antal minuter mellan impulsen och agerandet kommer du så småningom bli bättre på att hindra dina impulser. Det är viktigt att belöna känslan av att ha stått ut med att inte agera på impulsen och att inte straffa dig själv om du misslyckas - på så sätt är det lättare att hålla sig motiverad att fortsätta öva längre.
- Välja situationOm man vet med sig att man av diverse anledningar har svårt att styra över sina impulser, kan det vara bra att veta att sättet situationen är utformad på kan påverka hur svårt det är att hindra sina plötsliga infall. En situation med tydlig struktur, mål och belöning kommer för de flesta vara enklare att hantera än någon utan dessa faktorer.
- Professionellt stöd Den som upplever att den har mycket svåra svårigheter p.g.a. sin bristande impulskontroll behöver inte heller tveka att söka sig till professionella för stöd och hjälp. I terapi, exempelvis KBT, affektfokuserad terapi och DBT, finns det stora möjligheter att med hjälp av psykolog få stöd i hur man bättre hanterar impulsstyrda känslor och handlingar.
SAMMANFATTNING
Bristande impulskontroll uttrycker sig ofta i form av svårigheter att kontrollera plötsliga infall som omgivningen på olika sätt ger upphov till. Detta kan innebära att man agerar på sätt som får oönskade konsekvenser, vilka kan vara av varierande allvarlighetsgrad och i värsta fall vara livshotande. Att vara impulsstyrd innebär också ofta att man har svårt att reglera starka känslor.
En bristande impulskontroll behöver inte innebära ett patologiskt tillstånd, utan de flesta människor har i vissa sammanhang svårt att reglera vissa impulser. Däremot bör man ta hänsyn att impulskontrollen hos unga samt personer med neuropsykiatriska tillstånd/andra impulskontrollstörningar ofta kan vara mindre utvecklad. Detta kan kopplas till nedsättningar eller outvecklade delar av frontalloben, vilken styr våra exekutiva funktioner - däribland impulskontrollen.
För den som önskar att öka sin impulskontroll kan det vara relevant att välja situationer med tydligare mål och ramar, öva på sin impulskontroll och även söka professionellt stöd om man upplever att det är för svårt att hantera själv.
Få kontakt med en terapeut
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
FLER ARTIKLAR
Abstinens
När en person med ett beroende slutar ta den bereondeframkallande substansen kan starka reaktioner uppstå i kroppen som en följd av omställningen. Detta kallas abstinens. Abstinens kan uppstå när du slutar nyttja en substans helt och hållet, men även vid kraftig minskning av en substans du använt länge. Exempel på substanser du kan få abstinens av att sluta med är alkohol, droger eller läkemedel. Även om abstinens kan vara väldigt besvärligt är det alltid bättre att sluta missbruka än att fortsätta. Du kan också få hjälp som kan hindra dig från att fastna i fortsatt missbruk med stöd från vården.
LÄS MER >
Att bli förälder
Föräldrablivandet är för många en spännande och samtidigt skrämmande tid som medför förändringar i relation till den egna kroppen, ens mål och mening med livet såväl som relationer till andra i ens omgivning. Fokus skiftar från en själv till en annan individ som är helt beroende av ens omsorger - ett stort ansvar präglat av såväl lycka som svårigheter.
LÄS MER >
Trotsålder
Trotsåldern är en benämning på ett skede i barndomen som de flesta barn går igenom under flera olika utvecklingsskeden. Beteendet kan då präglas av vad föräldrar ofta uppfattar som uppstudsighet, olydnad och respektlöshet. Trots det grundar sig trotsen mycket sällan i egentlig illvilja. Det kan vara hjälpsamt för både föräldrar och barn att veta vad beteendet egentligen beror på, samt att det är helt normalt.
LÄS MER >
Separationsångest
Att skiljas från en betydelsefull person eller trygg plats är något som skapar känslor i oss alla, och ibland kan dessa känslor bli så starka att de resulterar i ångest. Separationsångest är ett mångfacetterat fenomen som kan visa sig på olika sätt, och drabba både vuxna och barn. Om separationsångesten håller i sig under lång tid och orsakar lidande och problem i det dagliga livet, finns det goda skäl att försöka reda ut varför separationer väcker så starka reaktioner i en, och vad man kan göra för att lära sig leva med dem.
LÄS MER >
Tonårsförälder
Tonåren är en händelserik period för tonåringen själv men även för dig som förälder. Att vara tonårsförälder kan vara stimulerande och roligt, men det kan också vara en ordentlig prövning. Det händer mycket i en tonårings liv och det finns många saker som en förälder kan oroa sig för.
LÄS MER >
Skärmanvändning
Skärmanvändning är ett omdebatterat ämne då vi på kort tid har gått från ett liv utan mobiler till att vara ständigt uppkopplade. På tio år har skärmtiden fördubblats och många undrar hur detta påverkar oss, särskilt barn och unga. Men forskningsresultaten är oeniga, vissa visar samband mellan skärmtid och psykisk ohälsa medan andra hävdar att denna korrelation är för liten för att vara signifikant.
LÄS MER >
Stress på grund av barn
Att bli förälder innebär ofta förändringar, nya situationer och omprioriteringar. Att få barn kan vara en fantastisk och underbar tid - men för många kan barnen också bli ett stressmoment. Om du upplever stress på grund av dina barn är du långt ifrån ensam. Här kan du läsa mer om vad som orsakar stress på grund av barn och vad du kan göra själv för att underlätta situationen.
LÄS MER >
Skuld och skam
Skuld och skam är smärtsamma och ibland svårhanterliga känslor, som de flesta av oss upplever i måttliga mängder i våra liv. Att bära på stora mängder skuld och skam kan ge upphov till mycket lidande. Skuld- och skamkänslor klumpas ofta ihop men det finns vissa skillnader dem emellan som gör att de påverkar oss på olika sätt.
LÄS MER >