ICD terapi
ICD står för International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems, vilket på svenska kan översättas till “Internationella Statistiska Klassificeringen av Sjukdomar och Hälsorelaterade Problem”. ICD kan påträffas i vardagen till exempel i samband med att man får en diagnos, men är sällan något som man i roll av patient eller klient vidare behöver befatta sig med. Sjuksköterskor, läkare, psykologer och andra som jobbar inom vården använder sig av systemet nästan varje dag.
Gå till en legitimerade behandlare som arbetar med ICD
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
Vad är ICD diagnoskoder?
ICD är ett internationellt system för klassificering av sjukdomar och funktionsvariationer, framtaget av världshälsoorganisationen (WHO). Allt hälsorelaterat som kan diagnostiseras, har en specifik kod i systemet. Till exempel ett brutet ben har koden S82.91XA, och autism har koden F84.0. Sammanlagt består systemet av över 69 000 koder. Varje kod står för något, och utgör en liten men viktig del i ett större sammanhang.
ICD finns till för att klassificera och organisera människors hälsa världen över.
Med hjälp av ICD är det möjligt att beräkna och få en överblick av vilka sjukdomar som förekommer i vilka delar av världen.
Till exempel då en läkare i Sverige rapporterar in en dödsorsak till ICD, bidrar detta till att man kan sammanställa statistik för dödsorsaker i Sverige. Systemet används av nästan alla som jobbar inom hälso- och vårdsektorn; sjuksköterskor, tandläkare, kirurger, medicinska forskare och så vidare.
ICD finns i flera versioner. Systemet uppdateras kontinuerligt för att förbättras och anpassas till ett allt modernare samhälle och sjukvårdssystem. Fram till juni 2018 var den aktuella versionen ICD-10, och denna används fortfarande i stor utsträckning, även om versionen ICD-11 nu också existerar och efter hand kommer tas i bruk. ICD finns översatt till 43 olika språk, i Sverige används den svenska versionen ICD-10-SE.
Klassificering av sjukdomar fick sin början redan på 1800-talet, då den idag berömda Florence Nightingale föreslog att man skulle börja föra statistik över sjukdomar som diagnostiserades. Olika system för att klassificera och samla in statistik och data över hälsorelaterade fenomen har sedan dess utvecklats och spritt sig världen över. År 1948 tog WHO på sig rollen att ansvara över framställningen och utvecklingen av ICD systemet. Sedan dess har systemets uppdaterats sju gånger.
Hur fungerar ICD klassifikation av sjukdomar?
ICD-10 består av 22 olika kapitel. Kapitlen är ordnade enligt lokalisering av och orsak till sjukdomarna som klassificeras. Till exempel finns det ett kapitel för ögonsjukdomar (kapitel VII) och ett annat kapitel för hudsjukdomar (kapitel XII).
Koderna kan bestå av 3, 4, 5, 6 eller 7 tecken. De tre första tecknen är riktgivande för en kategori, medan tecknen efteråt indikerar en mer specifik hänvisning, ifall det finns kunskap om sådan.
I praktiken fungerar det så att då någon som jobbar inom vården fastställer en diagnos, är hon eller han skyldig att rapportera in diagnosen. Koden skrivs då in i olika system, till exempel i patientjournalen. Sedan om diagnosen kräver, säg, en operation, så kan man då också använda koden genom att skriva in den då operationen bokas.
Lina, sjuksköterska
Koppling till mental hälsa och funktion
Kapitel V utgörs av koder för mental hälsa och beteendestörningar.
Kapitlet uppdelas vidare i nio mer specifika delar:
- F0: Organiska och symtomatiska mentala störningar Till exempel demens, organiska personlighetsstörningar, organisk psykos
- F1: Mentala och beteendestörningar som beror på psykoaktiva substanser Störningar som uppkommit på grund av bruk av droger (vilka kan innefatta nikotin, koffein, alkohol, narkotika, och så vidare) Till exempel beroende, abstinens, akut förgiftning, drogutlöst psykos
- F2: Schizofreni, schizotyp störning och vanföreställning Störningar som uttrycker sig i förändrad verklighetsuppfattning
- F3: Affektiva störningar
Humörrelaterat
Till exempel mani, depression, bipolär sjukdom - F4: Neurotiska, stressrelaterade och somatoforma störningar
Fobier och tvångssyndrom
Till exempel identitetsstörningar, hypokondri, dysmorfofobi - F5: Beteendesyndrom rörande fysiologiska och fysiska faktorer Ätstörningar, sömnstörningar, sexuell dysfunktion,
- F6: Personlighets- och beteendestörningar hos vuxna
Till exempel paranoia, anti-socialt beteende, narcissistisk
personlighetsstörning - F7: Mentala funktionshinder
Intellektuella funktionshinder
Till exempel Down Syndrome - F8: Störningar i psykologisk utveckling Störningar i utveckling av språk och andra former av social kommunikation eller motorik
- F9: Beteende- och emotionella störningar som uppkommer under barndom eller i tonåren
Till exempel antisocialt beteende, social fobi, stamning, tics
SAMMANFATTNING
ICD är alltså ett system för att klassificera hälsotillståndet världen över. Det är lika viktigt att det används av en läkare på landsbygden i Kenya, som av en sjuksköterska i Sverige. Med hjälp av ICD är det möjligt att ha en övergriplig bild av vilka de vanligaste dödsorsakerna eller sjukdomarna är i specifika länder, grupper eller hela världen. Hälsa och hälsorelaterade problem är ett enormt fenomen i och med att det berör varenda människa på jorden. Utan ett så strukturerat och utvecklat system för statistik, hade det varit helt omöjligt att tillhandahålla information om människors hälsa runt om i världen i samma utsträckning.
Tack vare ICD samlas också hälsohistoria in - nu har vi ju mycket utförlig information om människor hälsa som sträcker sig ända tillbaka till då systemet först togs i användning. Denna information är värdefull för att föra forskningen framåt och för att nya medicinska upptäckter ska kunna göras.
Gå till en legitimerade behandlare som arbetar med ICD
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
FLER ARTIKLAR
Hörselhallucinationer - att höra röster
Det är relativt vanligt att höra röster. Upp till 41% av svenskarna har upplevt hörselhallucinationer någon gång i livet. Men är det skillnad om rösterna kommer inifrån eller utifrån? Läs mer om de bakomliggande orsakerna.
LÄS MER >
Att leva med sjukdom
Alla drabbas av sjukdom någon gång i livet. För de allra flesta sker tillfrisknandet relativt snabbt och livet fortsätter som vanligt. Men vissa sjukdomar försvinner inte, utan blir kvar under väldigt lång tid eller resten av livet. Du som har diagnostiserats med en kronisk sjukdom kommer kanske aldrig att bli frisk från sjukdomen - men du kan ta dig vidare och lära dig att leva med den.
LÄS MER >
Samtalsterapi
Samtalsterapi är en form av behandling för dig som vill prata med någon om det problem eller den problematik du lider av. Den du träffar kan bland annat vara en legitimerad psykolog eller psykoterapeut som är utbildad i att prata med människor och att använda samtal som en behandlingsmetod.
LÄS MER >
Separationsångest
Att skiljas från en betydelsefull person eller trygg plats är något som skapar känslor i oss alla, och ibland kan dessa känslor bli så starka att de resulterar i ångest. Separationsångest är ett mångfacetterat fenomen som kan visa sig på olika sätt, och drabba både vuxna och barn. Om separationsångesten håller i sig under lång tid och orsakar lidande och problem i det dagliga livet, finns det goda skäl att försöka reda ut varför separationer väcker så starka reaktioner i en, och vad man kan göra för att lära sig leva med dem.
LÄS MER >
Skuld och skam
Skuld och skam är smärtsamma och ibland svårhanterliga känslor, som de flesta av oss upplever i måttliga mängder i våra liv. Att bära på stora mängder skuld och skam kan ge upphov till mycket lidande. Skuld- och skamkänslor klumpas ofta ihop men det finns vissa skillnader dem emellan som gör att de påverkar oss på olika sätt.
LÄS MER >
Sekundärtrauma
Sekundärtrauma kallas det tillstånd av andrahandstraumatisering som kan uppstå hos personal till följd av arbete med traumatiserade eller allvarligt lidande personer. Att vara sekundärt traumatiserad är en allvarlig situation som kräver behandling, trots att många drabbade kan ha svårt att inse när så är fallet.
LÄS MER >
Medberoendeproblematik
Medberoende är ett psykologiskt tillstånd och relationsmönster som man kan utveckla i en lång och nära relation till någon annan, till exempel sin partner eller någon av sina föräldrar. Tillståndet grundar sig ofta i kärlek och omtanke till någon man bryr sig om men får till slut negativ inverkan på oss själva. Medberoendet kan smyga sig på och kan bland annat innebära att man har svårt att säga nej till den personen i sin närhet som har ett missbruk eller annan beroendesjukdom.
LÄS MER >
Depression som följd av missbruk
Depressionen och missbruk förekommer ofta tillsammans och förstärker varandras problematik. Olika substanser bedövar negativa känslor temporärt men när ruset avtagit blir ofta effekten den motsatta. Vid långvarig användning kan drogerna göra att produktionen av hormonerna som ger kroppen samma känslor av lycka och avkoppling naturligt avtar vilket vidmakthåller missbruket.
LÄS MER >