• Logga in
  • Hem
  • Alla artiklar
    • Psykiskt välmående
    • Behandlingsmetoder
    • Barn och familj
    • Relationer
    • Arbetspsykologi
  • Frågor och svar
  • Kontakt
  • Logga in
HSP – Högkänslig personlighet

HSP – Högkänslig personlighet

Under de senaste decennierna har begreppet HSP börjat uppmärksammas mer och mer. Att vara högkänslig är ett inte ovanligt personlighetsdrag som innebär att individen tar in fler sinnesintryck än genomsnittet. Den här artikeln tar upp vad som är signifikativt för högkänsliga, och vilka utmaningar som de står inför i vardagen.


Hitta och boka hjälp här:

{{ employee.display_name }}

leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut

{{ employee.store.store.name }}

{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}

{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
Boka Ring nu Ring nu Mejla nu
Fler som kan hjälpa

Vad är HSP?

Förkortningen står för ”Highly Sensitive Person” (på svenska ”högkänslig person”) och myntades av den amerikanske psykologen Elaine Aron på 1990-talet. Det är ett medfött personlighetsdrag som innebär att individen har ett känsligare nervsystem än genomsnittet och en hjärna som fungerar lite annorlunda.

Omkring 15-20 procent av den globala befolkningen – alltså uppemot var femte person – beräknas vara HSP.

Resultatet blir att personen bearbetar intryck på ett djupare plan och lägger märke till fler detaljer i sin omgivning. Därför behöver högkänsliga personer ofta mer tid för att smälta alla intryck, och kan lätt känna sig överstimulerade i högljudda miljöer eller i situationer där det händer mycket. Det gör också att högkänsliga föredrar att reflektera och utvärdera eventuella risker innan de fattar ett beslut, snarare än att vara spontana och fatta beslut på stående fot.

En omfattande studie från 2014 som använde hjärnskanning, visade att högkänsliga har en högre aktivitet i hjärnområden som är relaterade till mottaglighet och reaktion på emotionellt stimuli samt miljöstimuli. Studien visade även på högre aktivitet vad gäller medvetenhet och planering av handlingar.

Om de flesta människor delar in apelsiner i fem olika fack, använder en högkänslig kanske 25 fack. Att sortera all information så noggrant tar mycket psykisk kraft och får den högkänslige inte tillräckligt med vila är risken för ohälsa stor. Men det kan också vara fantastiskt att uppleva tillvaron så nyansrik. Många har till exempel starka natur- och konstupplevelser.

— Elaine Aron, psykolog och forskare

En vanlig missuppfattning är att det bara är introverta personer som är HSP. Forskning visar att även om majoriteten – 70 procent – av de högkänsliga är introverta, så är 30 procent av dem extroverta. Fördelningen mellan könen man och kvinna är dock ungefär lika.

Vad är typiskt för HSP?

Karaktäristiskt för högkänsliga är att de ofta har ett rikt inre liv, är intuitiva och kreativa samt har lätt för att känna empati. Men det finns många andra typiska tecken som Elaine Aron fokuserar på i ett självtest hon skapat, där personen som utför testet kan komma fram till om hen är HSP.

  • Personen blir lätt överväldigad av yttre stimuli såsom starka ljud, ljus och dofter. Den högkänslige är därför också ofta lättskrämd och hoppar till vid oväntade situationer, samt är känslig för fysisk smärta. Dessutom är det vanligt att vara känslig för preparat såsom koffein, alkohol och mediciner.
  • Den högkänslige blir ofta starkt känslomässigt påverkad av musik, filmer och böcker. Därför undviker personen ofta våldsamma filmer och TV-program. Individen är samvetsgrann och ogillar orättvisor i samhället. Personlig kritik upplevs ofta som särskilt svårt bland högkänsliga.
  • Personen föredrar ofta att jobba självständigt då hen inte gillar att bli observerad under sitt arbete.Dessutom har personen lätt för att bli stressad när det är mycket aktiviteter på kort tid i kalendern.
  • Den högkänslige föredrar att stå vid sidan av och planera sin handling innan hen ger sig in i en ny situation.Dessutom uppskattar högkänsliga egentid för att bearbeta alla intryck som samlats in under dagen, och finner det särskilt helande att vara ute i naturen samt vistas bland djur.

Behandling av HSP?

Det är viktigt att tänka på att HSP är ett personlighetsdrag, och inte någon sjukdom eller diagnos som behöver ”botas”.

Således finns det ingen särskild behandlingsmetod som tagits fram specifikt för HSP. Vad man däremot har kunnat se rent historiskt är att många högkänsliga felaktigt fått diagnosen AD(H)D innan HSP började uppmärksammas först på 1990-talet. Detta då även högkänsliga kan uppleva koncentrationssvårigheter på grund av den stora mängden intryck som hjärnan samlar in. Det ledde till att högkänsliga sattes in på mediciner avsedda för AD(H)D som inte alls visade sig fungera.

Däremot finns det olika övningar och rutiner som högkänsliga kan tillämpa för att underlätta vardagen. Mindfulness och meditationsövningar är särskilt effektiva för att den högkänslige ska bli bättre på att leva i nuet, och inte fastna för mycket i de djupare reflektioner som är signifikativt för HSP. Här är det dock viktigt att hitta en balans, då högkänsliga samtidigt behöver tid för att reflektera i viss mån då det helt enkelt är så hjärnan fungerar. Därför kan det vara bra att skriva någon form av dagbok där individen kan sätta ord på de känslor och tankar som upptar livet för tillfället.

Det kan även vara bra för personen att ägna sig åt kreativa aktiviteter, såsom konst eller musik då det kan vara ett sätt för den högkänslige att få utlopp för sitt inre rika känsloliv. Att vistas ute i naturen har också bevisade positiva effekter för att minska stress, vilket många högkänsliga kan ha problem med i vardagen eftersom de lätt blir överstimulerade.

Utmaningar för HSP

Den stora utmaningen för högkänsliga är det faktum att de är i minoritet, vilket gör att många i samhället inte förstår deras behov eller hur de fungerar. Forskning visar att högkänsliga barn som växer upp under otrygga förhållanden är särskilt utsatta för att utveckla såväl psykiska som fysiska besvär i form av depression, ångest och dålig självkänsla.

När andra uppfattar högkänsliga som udda och blyga kan det leda till att individen försöker dölja sin känsligare sida under uppväxten, och på så vis inte får någon förståelse för sina egna behov. Därför är det viktigt att högkänsliga läser på om sitt personlighetsdrag för att få en större förståelse för sig själva, och särskilt uppmärksammar de styrkor som HSP faktiskt innebär istället för att bara se sin känslighet som en belastning.

Även om högljudda miljöer och yrken som kräver ett högt tempo inte är optimalt för högkänsliga, kan de å andra sidan få stor nytta av sin förmåga till empati och kreativitet i yrken som terapeuter och all form av skapande. Att bejaka sin högkänsliga sida kan dessutom vara en förekommande utmaning för många män då det i vissa manliga kretsar inte är socialt accepterat att vara känslig.

Det är viktigt för högkänsliga att ha utrymme till egentid i kalendern för att undvika överstimulans och den stress det kan medföra. Det är även viktigt att kunna sätta gränser i sina relationer och inte vara alla till lags, något som annars kan bli ett problem för högkänsliga då de tenderar att vara särskilt samvetsgranna och ha svårt för att säga nej.

SAMMANFATTNING

Uppemot var femte person beräknas vara HSP (högkänslig person). Det innebär att personen föds med ett nervsystem och en hjärna som fungerar annorlunda, då de tar in fler sinnesintryck och bearbetar dessa på ett djupare plan. Det innebär också att högkänsliga lätt blir överstimulerade och därför behöver dra sig tillbaka. Det är dock viktigt att personen accepterar sin högkänsliga sida och ser den som en styrka, även om det kan vara svårt i ett samhälle där majoriteten inte är HSP. Olika övningar inom mindfulness såsom meditation kan hjälpa individen att förstå sig själv och sina egna behov.

Patrik Nilsson
Författare: Patrik Nilsson

Patrik är kunnig inom psykologi och särskilt intresserad av självskadebeteende, mindfulness, självkänsla och personlighetspsykologi.

Patrik Nilsson
Författare: Patrik Nilsson

Patrik är kunnig inom psykologi och särskilt intresserad av självskadebeteende, mindfulness, självkänsla och personlighetspsykologi.

Hitta och boka hjälp här:

{{ employee.display_name }}

leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut

{{ employee.store.store.name }}

{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}

{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
Boka Ring nu Ring nu Boka Ring nu Ring nu Mejla nu
Fler som kan hjälpa

FLER ARTIKLAR

Hörselhallucinationer - att höra röster

Hörselhallucinationer - att höra röster

Det är relativt vanligt att höra röster. Upp till 41% av svenskarna har upplevt hörselhallucinationer någon gång i livet. Men är det skillnad om rösterna kommer inifrån eller utifrån? Läs mer om de bakomliggande orsakerna.

LÄS MER   >
Att leva med sjukdom

Att leva med sjukdom

Alla drabbas av sjukdom någon gång i livet. För de allra flesta sker tillfrisknandet relativt snabbt och livet fortsätter som vanligt. Men vissa sjukdomar försvinner inte, utan blir kvar under väldigt lång tid eller resten av livet. Du som har diagnostiserats med en kronisk sjukdom kommer kanske aldrig att bli frisk från sjukdomen - men du kan ta dig vidare och lära dig att leva med den.

LÄS MER   >
Samtalsterapi

Samtalsterapi

Samtalsterapi är en form av behandling för dig som vill prata med någon om det problem eller den problematik du lider av. Den du träffar kan bland annat vara en legitimerad psykolog eller psykoterapeut som är utbildad i att prata med människor och att använda samtal som en behandlingsmetod.

LÄS MER   >
Separationsångest

Separationsångest

Att skiljas från en betydelsefull person eller trygg plats är något som skapar känslor i oss alla, och ibland kan dessa känslor bli så starka att de resulterar i ångest. Separationsångest är ett mångfacetterat fenomen som kan visa sig på olika sätt, och drabba både vuxna och barn. Om separationsångesten håller i sig under lång tid och orsakar lidande och problem i det dagliga livet, finns det goda skäl att försöka reda ut varför separationer väcker så starka reaktioner i en, och vad man kan göra för att lära sig leva med dem.

LÄS MER   >
Skuld och skam

Skuld och skam

Skuld och skam är smärtsamma och ibland svårhanterliga känslor, som de flesta av oss upplever i måttliga mängder i våra liv. Att bära på stora mängder skuld och skam kan ge upphov till mycket lidande. Skuld- och skamkänslor klumpas ofta ihop men det finns vissa skillnader dem emellan som gör att de påverkar oss på olika sätt.

LÄS MER   >
Sekundärtrauma

Sekundärtrauma

Sekundärtrauma kallas det tillstånd av andrahandstraumatisering som kan uppstå hos personal till följd av arbete med traumatiserade eller allvarligt lidande personer. Att vara sekundärt traumatiserad är en allvarlig situation som kräver behandling, trots att många drabbade kan ha svårt att inse när så är fallet.

LÄS MER   >
Medberoendeproblematik

Medberoendeproblematik

Medberoende är ett psykologiskt tillstånd och relationsmönster som man kan utveckla i en lång och nära relation till någon annan, till exempel sin partner eller någon av sina föräldrar. Tillståndet grundar sig ofta i kärlek och omtanke till någon man bryr sig om men får till slut negativ inverkan på oss själva. Medberoendet kan smyga sig på och kan bland annat innebära att man har svårt att säga nej till den personen i sin närhet som har ett missbruk eller annan beroendesjukdom.

LÄS MER   >
Depression som följd av missbruk

Depression som följd av missbruk

Depressionen och missbruk förekommer ofta tillsammans och förstärker varandras problematik. Olika substanser bedövar negativa känslor temporärt men när ruset avtagit blir ofta effekten den motsatta. Vid långvarig användning kan drogerna göra att produktionen av hormonerna som ger kroppen samma känslor av lycka och avkoppling naturligt avtar vilket vidmakthåller missbruket.

LÄS MER   >

Bokapsykolog Sverige AB
Org. nr: 559224-8339
[email protected]
Ankargatan 15, 211 17 Malmö

© 2025 bokapsykolog.se

Legitimerad psykolog / psykoterapeut?

Skapa din profil eller ändra dina företagsuppgifter.

Legitimerad psykolog eller psykoterapeut?
Skapa din profil eller ändra dina företagsuppgifter.
  • Kontakt
  • Frågor och svar
  • Sök psykolog
  • Cookies

© 2025 bokapsykolog.se

co2 neutral

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen av vår webbplats. Vi hoppas det är OK med dig. Läs mer