Gestaltterapi
Gestaltterapi är en humanistisk och holistisk terapiform. Detta betyder att terapin utgår från att se personen som en helhet - kroppen är lika viktig som tankar och känslor. Terapin ser på människan som kapabel att påverka sig själv, även om den också lägger mycket fokus på hur vi utvecklas i våra sociala relationer. Terapin utgår från att personen formas i relation med andra, och därmed bör man också utgå från det för att förstå människan.
Psykologer som arbetar med gestaltterapi
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
Vad är gestaltterapi?
Terapiformen utvecklades av Frederic Perls, Laura Perls och Paul Goodman under mitten av 1900-talet. Gestaltterapi är ett alternativ till psykoterapi, och paret Pearls utgick både från Freuds tankar samt idéer ur den existentiella och fenomenologiska filosofiska rörelsen då de utformade terapin. Terapiformen har utvecklats mycket sedan dess uppkomst, och blivit speciellt populär under senare år.
“Gestalt” används i gestaltpsykologin som en synonym till “helhet”, och reflekterar därmed terapins grundläggande människosyn. Att sträva till att nå en känsla av helhet är också ett av terapins huvudsyften. Ofta kan människor känna sig splittrade och sakna en helhetskänsla av sig själva, och det är bland annat detta gestaltterapin kan hjälpa oss med.
Att “fenomenologi” är en del av gestaltterapins metodik innebär att terapeuten hjälper klienten att upptäcka dennes egna känslor, tankar, värderingar, beteendemönster, o.s.v.. Klienten får hjälp att se sig själv både inifrån och utifrån.
Fenomenologi är ett filosofiskt begrepp som syftar på studien av förhållande mellan hur vi upplever saker, och hur saker verkligen är. Det finns en skillnad mellan dessa, och det vi kan nå är primärt bara hur vi upplever saker.
“Här och nu” är ett viktigt begrepp inom gestaltterapin. I terapin utgår man från vad vi tänker och känner i nuet. Fokus på det förgångna sker i samtal om läroprocesser. Utgångspunkten är att vi inte kan förändra det som varit, bara lära oss från det.
Hur går gestaltterapi till?
Konkret är terapin framförallt samtalsterapi. Terapeut och klient sätter sig helt enkelt ned för att ha ett utvecklande samtal i välbekant format. Ibland kan det vara svårt att formulera alla tankar och känslor i ord, och då kan även mer praktiska övningar användas. Dessa kan till exempel vara visualiseringar i form av bild eller rörelse.
Mötet mellan klient och terapeut är speciellt viktigt. Terapeuten har en aktiv roll, och det är viktigt att klienten känner sig bekväm med denna. Mötet mellan klient och terapeut ska var jämlikt och kännas rätt för båda parter. Klientens önskemål och preferenser är också väldigt centrala under terapins gång, och därför kan fokus i terapin skilja sig mycket mellan olika klienter. Under de första sessionerna kommer ofta klienten överens med terapeuten om vad terapin ska handla om och var fokus ska ligga.
Hur ofta terapin bör försiggå kan även skilja sig mycket från klient till klient. Ibland kan några få gånger räcka som stöd för klienten, medan andra kan fortsätta i terapin under flera års tid. Ofta träffar man terapeuten två till fyra gånger i månaden.
I vissa fall kan gestaltterapin utföras även som parterapi eller gruppterapi. Då utgörs klienterna av två eller flera personer, som gemensamt deltar i terapisessioner som baserar sig på gestaltterapins principer.
Gestaltterapi som behandling
Gestaltterapi har visat sig haft framgång för såväl individer, familjer och par, samt för större grupper och organisationer. Samtida studier talar för att terapin är lika eller till och med mer effektiv än andra former av terapi för att behandla många former av psykisk ohälsa. De positiva effekterna av terapin tenderar även att bibehållas i många år efter avslutad behandling.
— Gerald Corey, psykolog
Gestaltterapin vill uppmuntra klienten till att experimentera och vara öppen för nya erfarenheter på personlig nivå. Klienten får i terapin hjälp att arbeta med sina känslor, tankar och beteenden, för att kunna förstå dessa utifrån deras sammanhang. Ibland behöver vi uppmärksammas på de känslor och behov som får oss att bete oss på ett visst sätt som vi kanske inte alltid är nöjda med efteråt, för att kunna förstå våra egna handlingar
Terapin kan hjälpa oss att få en mer fullständig förståelse av jaget, samt att i framtiden kunna fatta medvetna beslut. Målet med terapin är att klienten ska öka sin självmedvetenhet samt upptäcka hur mycket de kan påverka sig själva, sina val och sina känslor. Att känna sig själv kan också hjälpa klienten att våga och kunna stå upp för sig själv och den man är i mötet med andra människor och omvärlden.
Gestaltterapin kan vara den rätta terapiformen till exempel för en person som vill arbeta med sig själv i nuet, samt öka möjligheterna att känna sig själv och kunna hantera sina förmågor fullt ut i alla dimensioner.
Terapin kan passa människor som tampas med en större livskris eller problem såsom depression, ångest eller beroende, likväl som den även kan stödja någon som önskar personlig utveckling eller djupare självförståelse.
De flesta av oss har någon gång känt eller betett oss på ett visst sätt som vi inte själva riktigt kan förlika oss med. Gestaltterapin kan hjälpa oss att förstå logiken bakom dessa tankar och handlingar, och kan därmed vara ett stöd för nästan vem som helst som önskar förstå och kunna kontrollera sig själv.
En studie utförd av Australiska Centret för Klinisk Effektivitet visade att gestaltterapin var mycket effektiv för att förbättra klientens självkänsla och förmåga att övervinna personliga problem. I studien jämfördes terapin med bland annat kognitiv gruppterapi, ingen terapi, gruppdiskussioner om mänskligt beteende och fria kreativa gruppaktiviteter.
Exempel
En man som tampas med ångest och svag självkänsla söker sig till gestaltterapi. Under det första mötet med terapeuten säkerställs att de två personerna känner sig bekväma i samtalet. Hur ofta terapeut och klient ska träffas diskuteras, och var fokus ska ligga under mötena klargörs också.
Därefter träffas klienten och terapeuten en timme i veckan, och för samtal om ämnen som känns viktiga för mannen. Terapeuten kan uppmuntra till samtal om ämnen såsom: vad som skapar oro i vardagen för mannen, hans humör, hans känslor i specifika situationer och i nuläget, problem i mannens familj, o.s.v.. Terapeuten hjälper mannen att se sina problem och vardagliga situationer ur nya synvinklar, samt hjälper även denne att identifiera vilka viljor, behov och mål som styr hans beténde och känslor i dessa situationer.
Efter regelbundna terapisessioner har mannen lyckats bygga upp sitt självförtroende genom ökad självförståelse. Han känner att han har en större beredskap att hantera ångestfyllda situationer, och har därmed nått en högre grad av autonomi och frihet att fatta större och mindre beslut i livet.
SAMMANFATTNING
Sammanfattningsvis är gestaltterapin en terapiform som till stor del strävar till att klienten ska utvecklas på ett personligt plan. Klienten ska även genom terapin utrustas med verktygen för att kunna hantera sina känslor och förstå sig själv fullt ut. Med hjälp av terapin kan man lära sig att övervinna problem i livet, vilka kan vara storskaliga livskriser likväl som vardagliga motgångar. I terapin är klienten och dennes intressen centrala, och terapeuten har en aktivt stödjande roll.
Psykologer som arbetar med gestaltterapi
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
FLER ARTIKLAR
Samtalsterapi
Samtalsterapi är en form av behandling för dig som vill prata med någon om det problem eller den problematik du lider av. Den du träffar kan bland annat vara en legitimerad psykolog eller psykoterapeut som är utbildad i att prata med människor och att använda samtal som en behandlingsmetod.
LÄS MER >
Tankefällor
Evolutionen har fört vidare att vi gör snabba och automatiska tankeprocesser som besparar oss massor av energi. Det kan vara väl kvalificerade gissningar istället för att begrunda varje beslut. Dock är de inte alltid helt tillitsfulla och även om de för det mesta fungerar bra, gör de ibland att vi hamnar i tankefällor.
Vi har en tendens att se på oss själva och vårt eget beteende väldigt annorlunda än hur vi ser på andras. I många situationer grundar vi våra beslut på irrelevant information, ser samband där dom inte finns eller struntar i sannolikheter.
Dialektisk beteendeterapi
Dialektisk beteendeterapi (DBT) är en behandling som främst syftar till att reducera självmords- och självskadebeteende hos personer med emotionellt instabilt personlighetssyndrom (tidigare borderline). Den har även visat sig ha effekt vid missbruk, ätstörningar, PTSD och depression. DBT bygger i hög grad på kognitiv beteendeterapi (KBT) men innehåller även element från behavioristisk, humanistisk och psykodynamisk terapi, samt zenbuddistiska metoder (mindfulness/acceptans).
LÄS MER >
Prolonged exposure
Exponeringsbaserad terapi bygger på att vi utsätter oss för det som känns svårt istället för att undvika det. Prolonged exposure therapy, förlängd exponeringsterapi, är en variant av detta som framförallt riktar in sig på traumarelaterade svårigheter.
LÄS MER >
Interpersonell psykoterapi (IPT)
Interpersonell terapi (IPT) är en terapeutisk behandling med fokus på att förstå och hantera patientens relationer till andra människor. IPT kan exempelvis användas vid svåra rollkonflikter, svårhanterliga nya relationella livsomständigheter, komplicerad sorg, samt generella svårigheter att skapa fungerande sociala relationer. IPT undersöker både hur sociala sammanhang kan orsaka psykiska symtom, och hur psykiska symtom kan påverka relationer.
LÄS MER >
Psykoanalys
Psykoanalys är både en teori om människans psyke och en terapeutisk behandlingsmetod. Psykoanalytisk behandling syftar till att påbörja förändringsprocesser som påverkar hela personligheten. Med genomgripande och mångårig behandling är målet att nå ökad självinsikt.
LÄS MER >
Neuropsykologisk utredning och testning
Neuropsykologisk utredning och testning görs ofta för att ta reda på mer om psykisk problematik med funktionsnedsättande karaktärsdrag. Neuropsykologiska utredningar är till för att reda ut vad som kan göras för att förbättra livssituationen för den som söker vården.
LÄS MER >
Mindfulness
Mindfulness är ett sätt att bli mer närvarande i stunden. Genom att minska automatiserade tankar och acceptera de tankar och känslor som uppstår används mindfulness av vissa som en strategi för att minska bl.a. stress, sömnproblem, ångest och smärta.
LÄS MER >