Dyslexi

Dyslexi är en diagnos som den som har svårigheter att lära sig läsa och skriva kan få. Svårigheten ligger på enstaka-ord-nivå och inte i grammatik, syntax eller tal. Med bra stöd fungerar den med dyslexi väl i sitt dagliga liv.

Lös ditt problem med hjälp av en expert

leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut

{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}

{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}

Boka Ring nu Ring nu Mejla nu

Fler experter inom dyslexi

Vad är dyslexi?

Dyslexi tillhör gruppen specifika inlärningsproblem, och innebär att den som har dyslexi har svårigheter för just att lära sig läsa och skriva. Detta till skillnad från en generell inlärningssvårighet som syftar på svårigheter inom många olika inlärningsområden. Dyslexi står för runt tre fjärdedelar av alla specifika inlärningssvårigheter, och är således den vanligaste av dessa. Vanligtvis upptäcks lässvårigheterna hos barn i samband med att de ska lära sig läsa i tidig skolålder, och associeras därför ofta med barn.

Symtom på dyslexi

Dyslexi kategoriseras som en specifik inlärningssvårighet med neurobiologisk grund.

Dyslexi karaktäriseras av särskilda svårigheter att uppfatta och förstå ord för sig själva, vilket oftast leder till läs- och stavningssvårigheter samt bekymmer att få in flyt i läsningen. En person med dyslexi kan exempelvis röra ihop placeringarna för olika bokstäver i ett ord, vända på bokstäverna eller utelämna det sista ordet i en mening vid läsning.
Grammatik-, syntax/menings- och pragmatisk (social användning av språk) bearbetning är opåverkade vid dyslexi.
För att bli diagnostiserad med dyslexi ska svårigheterna inte kunna förklaras av andra kognitiva funktionsnedsättningar, såsom syn- eller hörselproblem eller andra neurologiska tillstånd.
Till skillnad från tidigare definitioner av dyslexi som ofta använt ett i övrigt högt IQ som ett av diagnostiska kriterier, försöker man numera ofta undvika att kategorisera dyslexi utifrån personens IQ-nivå. Detta då det bl.a. finns få samband mellan IQ och läsförmåga, att samma kognitiva funktioner är aktiva oavsett läsförmåga och att det inte finns någon direkt anledning att någon med lägre IQ inte skulle kunna ha dyslexi.
Miljöfaktorer, såsom bristfälliga utbildningsmöjligheter eller otillräcklig lästräning, måste också uteslutas som orsak för att en person ska få diagnosen dyslexi.

Orsaker till dyslexi

Forskning visar att dålig ordbearbetning verkar bero på en särskild nedsättning i tal-processandet. När barn har lärt sig prata och sedan ska lära sig läsa, sker utvecklingen av läsförmågan i två steg.

Steg 1 När barn har lärt sig prata och sedan ska lära sig läsa, måste först förmågan att bryta ned det talade ordet till ljudenheter (s.k. fonem) utvecklas. Ordet bil består exempelvis av fonemen /b/-/i/-/l/. Personer med dyslexi har ofta sämre förmåga att särskilja fonemen.
Steg 2Det andra steget till att lära sig läsa är att koppla samman fonemen med bokstäver (s.k. grafem). Ordet bil har tre fonem, och varje fonem kan kopplas till en bokstav. Att inte kunna göra denna omvandling från ljudenheter till bokstäver är också typiskt för någon med dyslexi. Det är även vanligt att personer med dyslexi har svårare att hålla mycket ljudinformation i huvudet och är sämre på att rabbla namn i olika kategorier (såsom Sveriges alla landskap) än andra.

Läsförmåga (både god och mindre god) kan till stor del förklaras av ärftlighet, och uppskattas till ungefär mellan 60-75%, där miljöfaktorer står för resterande. Av föräldrar med dyslexi, har ungefär 40% även barn med dyslexi.

En mängd olika gener har kunnat kopplas till variationer i läsförmåga hos olika personer. Dessa gener är alltså inte “dyslexi-gener”, utan förklarar förekomsten av dyslexi (sämre läsförmåga) på samma sätt som de förklarar bättre läsförmåga.

Skillnad i hjärnstrukturer i bl.a. områden som har att göra med ljudintryck och språkprocessande kan eventuellt ha del i förklaring om varför dyslexi utvecklas. Variationer i den vänstra delen av hjärnan som hanterar majoriteten av språkfunktionerna, såsom Brocas och Wernickes area, skulle också kunna erbjuda förklaring till lässvårigheter och dyslexi.

Det är viktigt att notera att diagnosen, trots viss genetisk förklaringsgrund, inte kan definieras som ett antingen-eller-tillstånd. Istället kan graden av läs- och skrivsvårigheter hos dyslektiker variera. Det finns därför prat om att eventuellt införa begrepp som antyder att dyslexin ligger på ett spektrum istället för att vara fixerad/statisk. Andra kognitiva och miljömässiga faktorer påverkar hur allvarlig dyslexi en person utvecklar.

Det är viktigt att notera att diagnosen, trots viss genetisk förklaringsgrund, inte kan definieras som ett antingen-eller-tillstånd. Istället kan graden av läs- och skrivsvårigheter hos dyslektiker variera.

Utredning

Om det misstänks att en person har dyslexi, exempelvis genom att de har svårare för att urskilja fonem (kan ses i ex. svårigheter att rimma) eller koppla samman dessa ljudenheter med bokstäver, kan en utredning påbörjas. Dyslexiutredningar kan göras av bl.a. psykologer, logopeder eller speciallärare. Under utredning låter man personen utföra olika uppgifter gällande läs- och skrivförmåga.

Lärare och andra som jobbar i närheten av barn uppmuntras vara uppmärksamma på elevernas eventuella svårigheter och se till att barnen får extra hjälp i skolan. Om de specifika åtgärderna inte fungerar sätts ofta logoped eller psykolog in, som med hjälp av pedagoger, familj eller andra vuxna i närheten kan hjälpa till att kartlägga personens svårigheter noggrannare.

Behandling

Med hjälp av utredningen kan personspecifika åtgärder tillsättas, med syfte att anpassa utbildningen till personens behov och även se till att barn lär sig att läsa. Detta kan göras genom specifika övningar och hjälpmedel, såsom ljudstöd där någon läser upp texten samtidigt som man läser eller ett rättstavningsprogram på datorn.

Desto tidigare det upptäcks att ett barn har dyslexi och åtgärder och insatser sätts in, desto bättre utfall kommer detta ha på personens läs- och skrivförmåga. Utöver detta så kan den som har dyslexi även kompenseras för sina svårigheter i form av exempelvis utökad skrivtid på prov.

SAMMANFATTNING

Dyslexi är en specifik inlärningssvårighet, som innebär bekymmer att lära sig läsa och skriva korrekt. Svårigheterna grundar sig främst i svårigheter på enstaka ordnivå, där personer med dyslexi dels har svårigheter att särskilja enstaka ljudenheter i ett ord och sedan koppla dessa ljud till en bokstav. Dyslexi uppskattas vara ungefär till två tredjedelar ärftligt och en tredjedel miljöpåverkat. Forskning har funnit gener som kan kopplas till individens grad av läsförmåga, och delar i hjärnan kopplade till språkfunktion kan delvis förklara uppkomsten av dyslexi.

Om omgivningen noterar att någon verkar ha problem med läsning eller skrivning, så brukar individuella åtgärder först sättas in (exempelvis i skolan) och om dessa inte hjälper tillräckligt så kan man utredas för dyslexi. Desto tidigare dyslexi upptäcks, desto bättre är prognosen för en mer normalt fungerande läs-och skrivfunktion. Med hjälp av olika övningar och hjälpredskap kan de bekymmer associerade med dyslexi ofta minska, och för det mesta kan dyslektiker fungera bra i sin vardag trots sin nedsättning med hjälp av stöd.

Författare: Siri Roslund

Siri är kunnig inom psykologi och särskilt intresserad av emotioner och emotionsreglering. Engageras även av sexologi, åldrande samt neuropsykiatriska tillstånd och dess behandling.

Författare: Siri Roslund

Siri är kunnig inom psykologi och särskilt intresserad av emotioner och emotionsreglering. Engageras även av sexologi, åldrande samt neuropsykiatriska tillstånd och dess behandling.