• Logga in
  • Hem
  • Alla artiklar
    • Psykiskt välmående
    • Behandlingsmetoder
    • Barn och familj
    • Relationer
    • Arbetspsykologi
  • Frågor och svar
  • Kontakt
  • Logga in
Dyslexi

Dyslexi

Dyslexi är en diagnos som den som har svårigheter att lära sig läsa och skriva kan få. Svårigheten ligger på enstaka-ord-nivå och inte i grammatik, syntax eller tal. Med bra stöd fungerar den med dyslexi väl i sitt dagliga liv.


Lös ditt problem med hjälp av en expert

{{ employee.display_name }}

leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut

{{ employee.store.store.name }}

{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}

{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
Boka Ring nu Ring nu Mejla nu
Fler experter inom dyslexi

Vad är dyslexi?

Dyslexi tillhör gruppen specifika inlärningsproblem, och innebär att den som har dyslexi har svårigheter för just att lära sig läsa och skriva. Detta till skillnad från en generell inlärningssvårighet som syftar på svårigheter inom många olika inlärningsområden. Dyslexi står för runt tre fjärdedelar av alla specifika inlärningssvårigheter, och är således den vanligaste av dessa. Vanligtvis upptäcks lässvårigheterna hos barn i samband med att de ska lära sig läsa i tidig skolålder, och associeras därför ofta med barn.

Symtom på dyslexi

Dyslexi kategoriseras som en specifik inlärningssvårighet med neurobiologisk grund.

  • Dyslexi karaktäriseras av särskilda svårigheter att uppfatta och förstå ord för sig själva, vilket oftast leder till läs- och stavningssvårigheter samt bekymmer att få in flyt i läsningen. En person med dyslexi kan exempelvis röra ihop placeringarna för olika bokstäver i ett ord, vända på bokstäverna eller utelämna det sista ordet i en mening vid läsning.
  • Grammatik-, syntax/menings- och pragmatisk (social användning av språk) bearbetning är opåverkade vid dyslexi.
  • För att bli diagnostiserad med dyslexi ska svårigheterna inte kunna förklaras av andra kognitiva funktionsnedsättningar, såsom syn- eller hörselproblem eller andra neurologiska tillstånd.
  • Till skillnad från tidigare definitioner av dyslexi som ofta använt ett i övrigt högt IQ som ett av diagnostiska kriterier, försöker man numera ofta undvika att kategorisera dyslexi utifrån personens IQ-nivå. Detta då det bl.a. finns få samband mellan IQ och läsförmåga, att samma kognitiva funktioner är aktiva oavsett läsförmåga och att det inte finns någon direkt anledning att någon med lägre IQ inte skulle kunna ha dyslexi.
  • Miljöfaktorer, såsom bristfälliga utbildningsmöjligheter eller otillräcklig lästräning, måste också uteslutas som orsak för att en person ska få diagnosen dyslexi.

  • Orsaker till dyslexi

    Forskning visar att dålig ordbearbetning verkar bero på en särskild nedsättning i tal-processandet. När barn har lärt sig prata och sedan ska lära sig läsa, sker utvecklingen av läsförmågan i två steg.

  • Steg 1 När barn har lärt sig prata och sedan ska lära sig läsa, måste först förmågan att bryta ned det talade ordet till ljudenheter (s.k. fonem) utvecklas. Ordet bil består exempelvis av fonemen /b/-/i/-/l/. Personer med dyslexi har ofta sämre förmåga att särskilja fonemen.
  • Steg 2Det andra steget till att lära sig läsa är att koppla samman fonemen med bokstäver (s.k. grafem). Ordet bil har tre fonem, och varje fonem kan kopplas till en bokstav. Att inte kunna göra denna omvandling från ljudenheter till bokstäver är också typiskt för någon med dyslexi. Det är även vanligt att personer med dyslexi har svårare att hålla mycket ljudinformation i huvudet och är sämre på att rabbla namn i olika kategorier (såsom Sveriges alla landskap) än andra.

Läsförmåga (både god och mindre god) kan till stor del förklaras av ärftlighet, och uppskattas till ungefär mellan 60-75%, där miljöfaktorer står för resterande. Av föräldrar med dyslexi, har ungefär 40% även barn med dyslexi.

En mängd olika gener har kunnat kopplas till variationer i läsförmåga hos olika personer. Dessa gener är alltså inte “dyslexi-gener”, utan förklarar förekomsten av dyslexi (sämre läsförmåga) på samma sätt som de förklarar bättre läsförmåga.

Skillnad i hjärnstrukturer i bl.a. områden som har att göra med ljudintryck och språkprocessande kan eventuellt ha del i förklaring om varför dyslexi utvecklas. Variationer i den vänstra delen av hjärnan som hanterar majoriteten av språkfunktionerna, såsom Brocas och Wernickes area, skulle också kunna erbjuda förklaring till lässvårigheter och dyslexi.

Det är viktigt att notera att diagnosen, trots viss genetisk förklaringsgrund, inte kan definieras som ett antingen-eller-tillstånd. Istället kan graden av läs- och skrivsvårigheter hos dyslektiker variera. Det finns därför prat om att eventuellt införa begrepp som antyder att dyslexin ligger på ett spektrum istället för att vara fixerad/statisk. Andra kognitiva och miljömässiga faktorer påverkar hur allvarlig dyslexi en person utvecklar.

Det är viktigt att notera att diagnosen, trots viss genetisk förklaringsgrund, inte kan definieras som ett antingen-eller-tillstånd. Istället kan graden av läs- och skrivsvårigheter hos dyslektiker variera.

Utredning

Om det misstänks att en person har dyslexi, exempelvis genom att de har svårare för att urskilja fonem (kan ses i ex. svårigheter att rimma) eller koppla samman dessa ljudenheter med bokstäver, kan en utredning påbörjas. Dyslexiutredningar kan göras av bl.a. psykologer, logopeder eller speciallärare. Under utredning låter man personen utföra olika uppgifter gällande läs- och skrivförmåga.

Lärare och andra som jobbar i närheten av barn uppmuntras vara uppmärksamma på elevernas eventuella svårigheter och se till att barnen får extra hjälp i skolan. Om de specifika åtgärderna inte fungerar sätts ofta logoped eller psykolog in, som med hjälp av pedagoger, familj eller andra vuxna i närheten kan hjälpa till att kartlägga personens svårigheter noggrannare.

Behandling

Med hjälp av utredningen kan personspecifika åtgärder tillsättas, med syfte att anpassa utbildningen till personens behov och även se till att barn lär sig att läsa. Detta kan göras genom specifika övningar och hjälpmedel, såsom ljudstöd där någon läser upp texten samtidigt som man läser eller ett rättstavningsprogram på datorn.

Desto tidigare det upptäcks att ett barn har dyslexi och åtgärder och insatser sätts in, desto bättre utfall kommer detta ha på personens läs- och skrivförmåga. Utöver detta så kan den som har dyslexi även kompenseras för sina svårigheter i form av exempelvis utökad skrivtid på prov.

SAMMANFATTNING

Dyslexi är en specifik inlärningssvårighet, som innebär bekymmer att lära sig läsa och skriva korrekt. Svårigheterna grundar sig främst i svårigheter på enstaka ordnivå, där personer med dyslexi dels har svårigheter att särskilja enstaka ljudenheter i ett ord och sedan koppla dessa ljud till en bokstav. Dyslexi uppskattas vara ungefär till två tredjedelar ärftligt och en tredjedel miljöpåverkat. Forskning har funnit gener som kan kopplas till individens grad av läsförmåga, och delar i hjärnan kopplade till språkfunktion kan delvis förklara uppkomsten av dyslexi.

Om omgivningen noterar att någon verkar ha problem med läsning eller skrivning, så brukar individuella åtgärder först sättas in (exempelvis i skolan) och om dessa inte hjälper tillräckligt så kan man utredas för dyslexi. Desto tidigare dyslexi upptäcks, desto bättre är prognosen för en mer normalt fungerande läs-och skrivfunktion. Med hjälp av olika övningar och hjälpredskap kan de bekymmer associerade med dyslexi ofta minska, och för det mesta kan dyslektiker fungera bra i sin vardag trots sin nedsättning med hjälp av stöd.

Siri Roslund
Författare: Siri Roslund

Siri är kunnig inom psykologi och särskilt intresserad av emotioner och emotionsreglering. Engageras även av sexologi, åldrande samt neuropsykiatriska tillstånd och dess behandling.

Siri Roslund
Författare: Siri Roslund

Siri är kunnig inom psykologi och särskilt intresserad av emotioner och emotionsreglering. Engageras även av sexologi, åldrande samt neuropsykiatriska tillstånd och dess behandling.

Lös ditt problem med hjälp av en expert

{{ employee.display_name }}

leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut

{{ employee.store.store.name }}

{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}

{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
Boka Ring nu Ring nu Boka Ring nu Ring nu Mejla nu
Fler experter inom dyslexi

FLER ARTIKLAR

Hörselhallucinationer - att höra röster

Hörselhallucinationer - att höra röster

Det är relativt vanligt att höra röster. Upp till 41% av svenskarna har upplevt hörselhallucinationer någon gång i livet. Men är det skillnad om rösterna kommer inifrån eller utifrån? Läs mer om de bakomliggande orsakerna.

LÄS MER   >
Att leva med sjukdom

Att leva med sjukdom

Alla drabbas av sjukdom någon gång i livet. För de allra flesta sker tillfrisknandet relativt snabbt och livet fortsätter som vanligt. Men vissa sjukdomar försvinner inte, utan blir kvar under väldigt lång tid eller resten av livet. Du som har diagnostiserats med en kronisk sjukdom kommer kanske aldrig att bli frisk från sjukdomen - men du kan ta dig vidare och lära dig att leva med den.

LÄS MER   >
Samtalsterapi

Samtalsterapi

Samtalsterapi är en form av behandling för dig som vill prata med någon om det problem eller den problematik du lider av. Den du träffar kan bland annat vara en legitimerad psykolog eller psykoterapeut som är utbildad i att prata med människor och att använda samtal som en behandlingsmetod.

LÄS MER   >
Att bli förälder

Att bli förälder

Föräldrablivandet är för många en spännande och samtidigt skrämmande tid som medför förändringar i relation till den egna kroppen, ens mål och mening med livet såväl som relationer till andra i ens omgivning. Fokus skiftar från en själv till en annan individ som är helt beroende av ens omsorger - ett stort ansvar präglat av såväl lycka som svårigheter.

LÄS MER   >
Trotsålder

Trotsålder

Trotsåldern är en benämning på ett skede i barndomen som de flesta barn går igenom under flera olika utvecklingsskeden. Beteendet kan då präglas av vad föräldrar ofta uppfattar som uppstudsighet, olydnad och respektlöshet. Trots det grundar sig trotsen mycket sällan i egentlig illvilja. Det kan vara hjälpsamt för både föräldrar och barn att veta vad beteendet egentligen beror på, samt att det är helt normalt.

LÄS MER   >
Separationsångest

Separationsångest

Att skiljas från en betydelsefull person eller trygg plats är något som skapar känslor i oss alla, och ibland kan dessa känslor bli så starka att de resulterar i ångest. Separationsångest är ett mångfacetterat fenomen som kan visa sig på olika sätt, och drabba både vuxna och barn. Om separationsångesten håller i sig under lång tid och orsakar lidande och problem i det dagliga livet, finns det goda skäl att försöka reda ut varför separationer väcker så starka reaktioner i en, och vad man kan göra för att lära sig leva med dem.

LÄS MER   >
Tonårsförälder

Tonårsförälder

Tonåren är en händelserik period för tonåringen själv men även för dig som förälder. Att vara tonårsförälder kan vara stimulerande och roligt, men det kan också vara en ordentlig prövning. Det händer mycket i en tonårings liv och det finns många saker som en förälder kan oroa sig för.

LÄS MER   >
Skärmanvändning

Skärmanvändning

Skärmanvändning är ett omdebatterat ämne då vi på kort tid har gått från ett liv utan mobiler till att vara ständigt uppkopplade. På tio år har skärmtiden fördubblats och många undrar hur detta påverkar oss, särskilt barn och unga. Men forskningsresultaten är oeniga, vissa visar samband mellan skärmtid och psykisk ohälsa medan andra hävdar att denna korrelation är för liten för att vara signifikant.

LÄS MER   >

Bokapsykolog Sverige AB
Org. nr: 559224-8339
[email protected]
Ankargatan 15, 211 17 Malmö

© 2025 bokapsykolog.se

Legitimerad psykolog / psykoterapeut?

Skapa din profil eller ändra dina företagsuppgifter.

Legitimerad psykolog eller psykoterapeut?
Skapa din profil eller ändra dina företagsuppgifter.
  • Kontakt
  • Frågor och svar
  • Sök psykolog
  • Cookies

© 2025 bokapsykolog.se

co2 neutral

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen av vår webbplats. Vi hoppas det är OK med dig. Läs mer