• Logga in
  • Hem
  • Alla artiklar
    • Psykiskt välmående
    • Behandlingsmetoder
    • Barn och familj
    • Relationer
    • Arbetspsykologi
  • Frågor och svar
  • Kontakt
  • Logga in
DSM-5

DSM-5

DSM är en diagnosmanual skapad av det amerikanska psykiatrikerförbundet APA, American Psychiatric Association. DSM-5 är en förkortning av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, medan 5 innebär att det är den senaste versionen som kom ut 2013 och som används över hela världen. DSM-5 innehåller diagnoskriterier och statistik gällande psykiska sjukdomar, åkommor och syndrom.


Syftet med DSM

Den första manualen av DSM som enbart var inriktad på det psykiatriska området utkom 1952 i USA. Sedan dess har manualen förnyats och reviderats vid olika tillfällen, för att sedan uppdatering 2013 kallas för DSM-5.

Som namnet vittnar om var syftet med DSM i början att ta fram och redovisa statistik över förekomsten av diagnoser.

Dagens syfte med att använda DSM är framförallt att kunna diagnosticera psykiska sjukdomar och utvecklingsrelaterade tillstånd.

Manualen används dock av flera olika parter, bland annat av psykologer, psykiatrer, kliniker, forskare, läkemedelsföretag och sjukförsäkringsbolag. Kort sagt är DSM en diagnostisk och statistisk handbok om psykiska störningar och som fungerar till att klassificera dessa.

Det kan vara viktigt att notera att DSM inte är någon tillhandahållare av förklaringar till psykiska åkommor. DSM fungerar klassificerande genom att ge en tydlig beskrivning över psykiska sjukdomar, syndrom och tillstånd som kan ses som diagnoser.

DSM-5

Den nya versionen DSM-5 utkom 2013. DSM-5 innehåller en del förändringar i jämförelse med sin föregångare DSM-IV. Tidigare har en multiaxial modell använts vid bedömning av psykisk sjukdom där man har kollat på fem olika områden hos patienten; symptombild, personlighet, fysiskt tillstånd, social situation samt funktionsförmåga. I DSM-5 används inte denna modell.

I DSM-5 används olika svårighetsgrader till en diagnos; lindrig, medelsvår, svår. Graderingen syftar till att skapa en dimensionell modell vid diagnosticering. Istället för att ha flera olika enskilda diagnoser används olika svårighetsgrader samtidigt som specifikationer inom en diagnos beaktas.

Exempel på förändringar i DSM-5

  • Gradering av svårighetsgrad vid fler typer av psykisk ohälsa
  • Demens ersätts av en uppdelning av neurokognitiv funktionsnedsättning på två svårighetsgrader
  • Aspergers syndrom omfattas inom autismspektrumet

DSM eller ICD

DSM-5 är som sagt en internationell diagnosmanual. Den som enligt Socialstyrelsen bör användas i Sverige är dock ICD-10, International Classification of Diseases. ICD-10 gavs ut av världshälsoorganisationen WHO 1990. En uppdatering till ICD-11 är under arbete.

En uppdatering till ICD-11 är under arbete.

ICD-10 är den manual som generellt sett används mest i Europa och Sverige. Samtidigt används dock även DSM-5 och DSM-IV i Sverige.

Överlag brukar de två olika systemen, ICD och DSM, stämma relativt bra överens. Uppdateringen till DSM-5 gör dock att de två systemen skiljer på sig en del, speciellt rörande autismspektrumet. Vid neuropsykiatriska utredningar använder olika team olika manualer och ibland kan de två systemen även komplettera varandra. I slutändan kodas dock alla diagnoser i Sverige enligt ICD-10.

Kodning gör att en diagnostisering kan bidra till översiktliga statistiska sammanställningar. Med kodning menas att en diagnos inte bara har ett faktiskt namn, t.ex. depression, utan även en numerisk kod. Koder används bland annat för att underlätta samverkan mellan de två systemen, DSM och ICD.

Som sagt sker ett arbete idag för att uppdatera ICD till version 11. 2018 lanserade WHO ICD-11 men fortsatt arbete sker med versionen och Socialstyrelsen utreder ett eventuellt svenskt införande. Grupper som arbetade med DSM-uppdateringen och grupper som arbetar med ICD försöker att nå en överensstämmelse mellan de två systemen. Generellt tros samstämmigheten strukturellt sett bli hög.

Anledningen till att man vill nå en överensstämmelse mellan de två systemen är att det skulle underlätta att föra en internationell hälsostatistik och även bidra till en internationell vetenskapligt gemensam kunskapsutveckling.

Mini-D 5

2014 utkom en förkortad version av DSM-5 på svenska, kallad för Mini-D 5. I Mini-D 5 finns diagnoskriterierna ifrån DSM-5 vilket fungerar som ett viktigt stöd vid diagnostiskt arbete. Som tidigare nämnt ska diagnoser i Sverige kodas och registreras enligt ICD-10. Dock används inte sällan DSM-manualer vida diagnostiskt arbete. I dessa fall är Mini-D 5 en hjälplig handbok som visar hur en transkription av diagnoskoder från DSM till ICD ser ut.

Mini-D 5 är en lätthanterlig manual som används av psykiatrer, psykologer, studenter och annan personal inom psykiatrivården, men även annan angränsande verksamhet.

SAMMANFATTNING

DSM-5 är en manual för diagnoser och statistisk avseende psykiska sjukdomar, åkommor och syndrom. DSM-5 är den nyaste versionen och gavs ut 2013 av APA. DSM-5 används internationellt och underlättar vid diagnosticering av psykisk ohälsa och utvecklingsrelaterade tillstånd. I Sverige bör dock diagnossystemet ICD-10 användas enligt Socialstyrelsen. Dock används båda systemen av yrkesverksamma i Sverige. ICD-10 kommer snart att uppdateras till ICD-11. Mini-D 5 är en förkortad och översatt version av DSM-5 som fungerar som en lite handbok med alla diagnoskriterier. Mini-D 5 är även behjälplig vid transkription av diagnoser enligt DSM-5 till ICD-10.

Magnus Lindelöf
Författare: Magnus Lindelöf

Magnus är kunnig inom psykologi och har ett stort intresse för psykiskt mående.

Magnus Lindelöf
Författare: Magnus Lindelöf

Magnus är kunnig inom psykologi och har ett stort intresse för psykiskt mående.

FLER ARTIKLAR

Hörselhallucinationer - att höra röster

Hörselhallucinationer - att höra röster

Det är relativt vanligt att höra röster. Upp till 41% av svenskarna har upplevt hörselhallucinationer någon gång i livet. Men är det skillnad om rösterna kommer inifrån eller utifrån? Läs mer om de bakomliggande orsakerna.

LÄS MER   >
Att leva med sjukdom

Att leva med sjukdom

Alla drabbas av sjukdom någon gång i livet. För de allra flesta sker tillfrisknandet relativt snabbt och livet fortsätter som vanligt. Men vissa sjukdomar försvinner inte, utan blir kvar under väldigt lång tid eller resten av livet. Du som har diagnostiserats med en kronisk sjukdom kommer kanske aldrig att bli frisk från sjukdomen - men du kan ta dig vidare och lära dig att leva med den.

LÄS MER   >
Samtalsterapi

Samtalsterapi

Samtalsterapi är en form av behandling för dig som vill prata med någon om det problem eller den problematik du lider av. Den du träffar kan bland annat vara en legitimerad psykolog eller psykoterapeut som är utbildad i att prata med människor och att använda samtal som en behandlingsmetod.

LÄS MER   >
Separationsångest

Separationsångest

Att skiljas från en betydelsefull person eller trygg plats är något som skapar känslor i oss alla, och ibland kan dessa känslor bli så starka att de resulterar i ångest. Separationsångest är ett mångfacetterat fenomen som kan visa sig på olika sätt, och drabba både vuxna och barn. Om separationsångesten håller i sig under lång tid och orsakar lidande och problem i det dagliga livet, finns det goda skäl att försöka reda ut varför separationer väcker så starka reaktioner i en, och vad man kan göra för att lära sig leva med dem.

LÄS MER   >
Skuld och skam

Skuld och skam

Skuld och skam är smärtsamma och ibland svårhanterliga känslor, som de flesta av oss upplever i måttliga mängder i våra liv. Att bära på stora mängder skuld och skam kan ge upphov till mycket lidande. Skuld- och skamkänslor klumpas ofta ihop men det finns vissa skillnader dem emellan som gör att de påverkar oss på olika sätt.

LÄS MER   >
Sekundärtrauma

Sekundärtrauma

Sekundärtrauma kallas det tillstånd av andrahandstraumatisering som kan uppstå hos personal till följd av arbete med traumatiserade eller allvarligt lidande personer. Att vara sekundärt traumatiserad är en allvarlig situation som kräver behandling, trots att många drabbade kan ha svårt att inse när så är fallet.

LÄS MER   >
Medberoendeproblematik

Medberoendeproblematik

Medberoende är ett psykologiskt tillstånd och relationsmönster som man kan utveckla i en lång och nära relation till någon annan, till exempel sin partner eller någon av sina föräldrar. Tillståndet grundar sig ofta i kärlek och omtanke till någon man bryr sig om men får till slut negativ inverkan på oss själva. Medberoendet kan smyga sig på och kan bland annat innebära att man har svårt att säga nej till den personen i sin närhet som har ett missbruk eller annan beroendesjukdom.

LÄS MER   >
Depression som följd av missbruk

Depression som följd av missbruk

Depressionen och missbruk förekommer ofta tillsammans och förstärker varandras problematik. Olika substanser bedövar negativa känslor temporärt men när ruset avtagit blir ofta effekten den motsatta. Vid långvarig användning kan drogerna göra att produktionen av hormonerna som ger kroppen samma känslor av lycka och avkoppling naturligt avtar vilket vidmakthåller missbruket.

LÄS MER   >

Bokapsykolog Sverige AB
Org. nr: 559224-8339
[email protected]
Ankargatan 15, 211 17 Malmö

© 2025 bokapsykolog.se

Legitimerad psykolog / psykoterapeut?

Skapa din profil eller ändra dina företagsuppgifter.

Legitimerad psykolog eller psykoterapeut?
Skapa din profil eller ändra dina företagsuppgifter.
  • Kontakt
  • Frågor och svar
  • Sök psykolog
  • Cookies

© 2025 bokapsykolog.se

co2 neutral

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen av vår webbplats. Vi hoppas det är OK med dig. Läs mer