Drömmar och dess funktion

Forskning har ännu inte kunnat fastställa exakt varför vi tillbringar åratal av våra liv inne i en annan värld. Teorier har föreslagit allt ifrån att drömmar är budbärare från vårt undermedvetna till att de bara är ett försök att skapa sammanhang av slumpmässig hjärnaktivitet till att de förbereder oss för hot. Idag tror man att de hjälper oss att bearbeta information och fungerar som en slags nattlig terapi.

Boka en kunnig behandlare

leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut

{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}

{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}

Boka Ring nu Ring nu Mejla nu

Fler kunniga behandlare

Vad är drömmar?

Drömmar är berättelser skapade av våra sinnen, ett tillstånd som upplevs fullt verkligt med teman som korresponderar med det vakna livet.

Drömmar kan benämnas som ett fullkomligt normalt psykotiskt tillstånd då de består av hallucinationer och vanföreställningar. De kännetecknas av en känsla av emotionell instabilitet och desorientering och ofta följs de av en fullkomlig minnesförlust av allt det inträffade.

Drömmar har fascinerat människor sedan urminnes tider, till en början trodde man att de var ett sätt att kommunicera med gudarna, en kanal till en annan dimension. Psykoanalytikerns fader Sigmund Freud bröt med religionen och fastslog att drömmarna sker i människans hjärna. Han trodde vidare att drömmen var en väg in till det undermedvetna, ett uttryck för våra bortträngda drifter och önskningar.

På 50-talet upptäckte man REM-sömnen som står för rapid eye movement, det är sömnstadiet då hjärnan är som mest aktiv och det är också den psykiska upplevelsen som vi kallar drömmar.

Varför drömmer vi?

På 70-talet uppkom en dröm-teori som hävdade att de inte har någon direkt mening utan bara är ett virrvarr av intryck: händelser, känslor och bilder plockat från hjärnans minnessystem. När vi sedan vaknar försöker vi skapa mening ur detta kaos. Hjärnan utsätts för konstanta sinnesintryck som vi försöker göra begripliga, även när vi sover föregår neurologisk aktivitet som hjärnan försöker göra sammanhängande. Men denna idé om att drömmar bara är en biprodukt av hjärnans aktivitet under REM-sömnen, var inte tillfredställande för alla. Man ville hitta en förklaring som besvarade drömmarnas funktion ur en evolutionär synpunkt. Därför togs hot-teorin fram, att drömmar övar oss på att stå inför farliga situationer så vi när vi möter dem i verkligheten vet hur vi ska agera.

Majoriteten av drömmar har ett negativt eller obehagligt innehåll där oro ofta är närvarande. En undersökning har visar att så mycket som 70% av alla drömmar cirkulerar kring teman av motgångar och misslyckande, 20% handlar om livshotande situationer. Det verkade osannolikt att vår hjärna skulle utsätta oss för detta om det inte fanns någon poäng.

Tanken var att de människor som genom evolutionen har kunnat förbereda sig på fara, har överlevt och därmed fört denna egenskap vidare.

Vad kan det fylla för funktion i hjärnan?

Genom utvecklingen av hjärnavbildningstekniker under 2000-talet har vi fått en inblick i vad som faktiskt sker i hjärnan när vi drömmer.

Fyra områden i hjärnan blir aktiva under REM-sömnen:

Syncentret
Den motoriska barken
Centrum för minne
Centrum för känslor

Ett område stängs också av, nämligen den prefrontala barken som kan benämnas som hjärnans exekutiv: rösten av förnuft och logik vilket förklarar varför drömmar ofta är så irrationella. Genom att undersöka vilka områden som var aktiva kunde man också skönja drömmens innehåll och natur. Detta pekade på att under drömmen bearbetar hjärnan all typ av information men särskilt de med emotionellt innehåll.

Drömmar hjälper oss reglera, analysera, förklara och minnas händelser i vårt liv. Eftersom de flesta minnen handlar om saker som sker i vårt vardagliga liv verkar drömmar hjälpa till att sortera och göra mening av dessa upplevelser. Genom att återuppleva erfarenheter internt så förstärks inlärningen och hjälper till att konsolidera information till långtidsminnet. Det är därför studenter uppmuntras att läsa igenom sitt material precis innan de går och lägger sig.

Drömmar städar också bort skräp, eller oönskad data från minnet.

Mer än att bara bearbeta minnen mekaniskt så verkar drömmar raffinera och förbättra minnena så att de blir mer användbara i framtiden. Experiment med råttor har demonstrerat detta då de via REM sömn förbättrat sin förmåga att navigera i labyrinter. Tack vare att vi kan blanda och smälta samman olika minnesfragment under vår REM-sömn kan vi komma på kreativa och abstrakta lösningar, något som både forskare och musiker vittnat om. Exempelvis uppger skaparen av periodiska systemet att han kom på denna organisering i drömmen.

Eftersom vår hjärna för det mesta styrs och regleras av vår prefrontala hjärnbark betyder avkopplingen av detta område att vi styrs av en helt annan algoritm. Vi är inte längre begränsade av samma hierarkiska informationsbearbetning som följer ett visst mönster, ett visst associativt nätverk. Istället blandas all samlad information till ändlösa kombinationsmöjligheter.

Drömmarnas terapeutiska funktion

Tiden läker inte alla sår utan sömnen och drömmarna gör det

Genom en upptäckt av att kroppen slutar utsöndra stresshormonet noradrenalin under REM stadiet uppkom en teori om att drömmar håller vårt känsloliv i balans. Det är en tid då vi kan bearbeta emotioner utan att få ett stresspåslag. Här integrerades alltså hot-teorin, men istället för fysiska hot lär vi oss att hantera negativa känslor och minnen.

Drömmarna kan därför fungera som en slags nattlig terapi då vi går igenom jobbiga upplevelser gång på gång tills de avfärgas deras negativa innehåll. De hjälper oss alltså att särskilja emotioner från minnet som orsakade emotionerna vilket gör att vi inte behöver återuppleva de svåra känslorna varje gång vi tänker på händelsen.

Detta bevisades genom ett experiment där deltagare utsattes för starkt känslomässigt laddade bilder två gånger med 12 timmars mellanrum. Gruppen som hade sovit mellan tillfällena hade en mer avmätt känslomässig reaktion till bilderna medan de som varit vakna hade lika starka och negativa affekter den andra gången.

Tack vare denna upptäckt har man börjat behandla människor som lider av PTSD (som kännetecknas av återkommande mardrömmar) med ett läkemedel vid namn prazosin som stoppar utsöndringen av noradrenalin, detta så att de kan bearbeta sina traumatiska minnen i sömnen utan att överväldigas av negativa känslor.

SAMMANFATTNING

Människor har i alla tider försökt förstå vad drömmar är och vilken funktion de fyller men än idag finns ingen enhetlig teori. Genom hjärnavbildningstekniker har man sett att det är under REM-sömnen som det sker mest neural aktivitet och det är denna aktivitet som är den psykiska upplevelsen vi kallar drömmar. Eftersom alla drömmer antog man att de tjänade en evolutionär funktion och undersökningar har visat att den största delen av drömmar har ett negativt innehåll. Hot-teorin integrerade dessa delar och menar att drömmar förbereder oss för hotfulla situationer. Andra funktioner som drömmar fyller är att de hjälper oss vid inlärning och genom dess avsaknad av regler och logik kan få oss att få kreativa insikter. En nyare teori som utgår ifrån det faktum att stresshormonet noradrenalin slutar utsöndras under REM-sömnen medan hjärnområdet för minnen och känslor är fullt aktivt, menar att drömmar är ett sätt att bearbeta emotionella upplevelser. Denna form av ”sömn terapi” har bevisats genom experiment då drömmar kan separera känslan från minnet så att vi inte behöver återuppleva de negativa emotionerna varje gång minnet kommer upp.

Författare: Nicolina Fog-Jensen

Nicolina Fog-Jensen är kunnig inom psykologi och intresserad av socialpsykologi, i synnerhet av interpersonella relationer och gruppmentalitet. Hon har även ett fördjupat intresse för människans utveckling genom livet.