En skilsmässa leder alltid till en förändrad livssituation och beroende på omständigheterna, vem man är och vad man varit med om, upplevs denna förändring på olika sätt. Ofta innebär separationen en kris, och många upplever en intensiv sorg i samband med den. När man befinner sig i kris är det vanligt att man rör sig genom olika faser där man reagerar och upplever sorgen på olika sätt. Om man har väldigt svårt att bearbeta sorgen och ta sig igenom krisen, eller fortfarande mår mycket dåligt när den är över, kan man ha drabbats av en depression.
{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
Förluster av olika slag är en av de vanligaste orsakerna till reaktiva depressioner, och att drabbas av en depression efter en skilsmässa är inte ovanligt. Ofta har skilsmässan föregåtts av svårigheter under en längre tid, och när den väl är genomförd kan man känna sig känslomässigt utmattad. Andra gånger kommer separationen som en chock och man har svårt att hänga med i de hastiga förändringarna.
Medan en kris består av olika bearbetningsfaser som leder framåt i den separationsprocess som en skilsmässa utgör, har depressioner istället förmågan att hålla oss kvar i ett negativt känsloläge under längre tid. Depressioner kännetecknas av:
Ett psykiskt kristillstånd befinner man sig i då ens tidigare erfarenheter och inlärda reaktionssätt inte är tillräckliga för att man ska förstå och psykiskt bemästra den livssituation som man råkat in i.
— Johan Cullberg, Kris och utveckling
En kris är en individuell upplevelse, men ofta går man igenom olika stadier som många åtminstone i efterhand kan känna igen sig i när de ser tillbaka på den perioden av sitt liv. Enligt professor Johan Cullbergs kristeori går en människa i kris vanligtvis igenom fyra faser i följande ordning:
Hur länge man befinner sig i de olika faserna varierar, och det finns heller inga skarpa gränser mellan dem. Krisforskning visar också att det är långt ifrån alla kriser som följer de olika faserna i kronologisk ordning, och att man snarare växlar fram och tillbaka mellan dem under lång tid.
Hur känslig man är för separationer är individuellt, och tidigare erfarenheter i livet spelar stor roll för hur man upplever en skilsmässa och de förändringar som följer med den. Om man varit med om smärtsamma separationer tidigt i livet är det vanligt att man är mer sårbar för separationer i vuxen ålder. Beroende på vilka relationer vi varit i som barn utvecklar vi olika typer av anknytningsmönster.
Otrygga anknytningsmönster bygger på just rädslan för separationer och när man genomlever en skilsmässa kan man reagera starkt på den. Hur beroende vi är av andra hänger också samman med våra livsvillkor där faktorer som ekonomisk situation, sociala nätverk, hälsa och familj spelar stor roll. Eftersom kärnfamiljer och ett långt äktenskap generellt värderas högt i samhället kan en skilsmässa också kännas stigmatiserande. Att drabbas av en depression efter skilsmässa är inget man själv har någon skuld i – vi bär alla på olika sårbarheter när det gäller separationer.
En skilsmässa som måste bearbetas kan innebära ett tillfälle att på ett djupare plan få undersöka de erfarenheter man bär på, sig själv och sina relationer till andra. Vid en reaktiv depression kan det vara särskilt betydelsefullt att få prata om det som har hänt och om hur man mår.
De huvudsakliga samtalsterapier som brukar vara aktuella vid depression är:
Forskning visar att speciellt gruppterapi fungerar väl vid depression efter skilsmässa. I dessa samtalsgrupper får man träffa andra som befinner sig i en liknande situation för att under ledning av en terapeut få möjlighet att prata om och dela erfarenheter kring separationer.
Även när allt känns väldigt tungt och det är svårt att klara av ens de enklaste vardagssysslor finns det några saker som man bör fokusera på.
Sova - Det är vanligt både att inte kunna somna, att vakna mitt i natten och även väldigt tidigt på morgonen, trots att man är trött. Även om man sover lite och dåligt blir man hjälpt av vilan man trots allt får när man ligger i sängen.
Äta - Vid depression är det vanligt att man förlorar sin aptit, men försök att äta något ändå. Om det inte går, drick något som ger lite energi så att kroppen förstår att du inte befinner dig i ett livshotande tillstånd.
Röra på dig - Även fast du inte orkar motionera som vanligt kan du försöka att ta en promenad. Motion har visat sig vara en av de mest effektiva behandlingarna vid depression, och förbättrar sömnen direkt.
Mindfulness-övningar - Det finns guidade övningar online, och du kan också få hjälp med övningar hos en terapeut.
Ta emot hjälp - Forskning visar att det är särskilt gynnsamt att få vara del av nätverk och i större sammanhang med fler människor.
Sömnstörningar - svårigheter att somna, uppvak mitt i natten eller tidigt på morgonen.
Koncentrationssvårigheter - Efter en separation känner vi oss ofta ensamma, och den nya situationen gör det viktigt att vi vågar ta emot stöd från andra.
En skilsmässa innebär ofta en kris och är något som behöver bearbetas. Förluster kan leda till sorgereaktioner, men sorg i sig är inte detsamma som en depression. Att drabbas av en depression efter skilsmässa är inte ovanligt, och tidigare erfarenheter i livet har stor inverkan på vår upplevelse av separationen. Skilsmässor kan väcka en mängd olika tankar och känslor till liv, inte bara om separationen utan också om sig själv, sin historia och om livet i stort. Om man i denna process drabbas av en depression kan det vara betydelsefullt att få prata om sina upplevelser tillsammans med en terapeut, och samtalsterapier kan se ut på olika sätt.
Psykodynamisk terapi, interpersonell terapi, kognitiv beteendeterapi och samtalsgrupper är några av de vanligaste behandlingsformerna vid depression efter skilsmässa. Det finns också mycket man kan göra för att hjälpa sig själv: Försök att sova, äta och röra på dig även om det känns svårt. Och kom ihåg att vi oftast mår bättre när vi umgås med andra och när vi vågar ta emot hjälp.
{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}