Depression efter förlossning
Att känna sig nedstämd i samband med förlossningen är normalt och drabbar så många som 50-80%. Det har fått namnet “baby blues” och försvinner ofta inom två veckor, men för vissa är känslan ihållande och kan övergå i depression. Vid tidig behandling är utsikterna goda men långvariga problem kan skada både föräldern och barnet.
Legitimerade behandlare ger stöd
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
Vad är förlossningsdepression?
Att bli förälder markerar kanske den största förändringen i en individs liv, en förändring som också kan upplevas som ett avslut. Det är även en tid av ökad psykologisk sårbarhet då många rapporterar en känsla av nedstämdhet. Baby blues kan till viss del förklaras av hormonella förändringar som är övergående och kan underlättas med emotionellt stöd.
Symptomen vid postpartum depression liknar de känslor som ofta speglar den första tiden som föräldrar: ångest, nedstämdhet, minskad sexlust, humörsvängningar och trötthet, även tankar om att skada barnet är vanligt. För att det ska räknas som en depression måste dessa känslor vara allvarliga och ihållande: upplevas nästan dagligen i mer än två veckor. De svåra känslorna kan även inkludera upplevelsen att vara värdelös, hopplös och hjälplös.
Beteenden som kan vara en konsekvens av dessa känslor är:
- Misskötsel av hygien
- Förändrade matvanor: förlust i aptit eller konstant småätande
- Oförmåga att ta hand om sig själv och/eller barnet
- Social isolering: stänga ute omvärlden
- Tankar på döden, självskadebeteende.
Depression är idag ett så vedertaget begrepp att det används i alla sammanhang och kan betyda allt från att “känna sig lite låg” till djup melankoli till total meningslöshet. I kliniska sammanhang följs dock ett diagnossystem (t.ex. DSM: IV) för att skilja på ett psykisk sjukdomstillstånd från det som klassificeras som friskt. Men inom mödra- och barnhälsovården är distinktionen inte lika viktig utan det är viktigt att arbeta förebyggande i gråzonen mellan hälsa och ohälsa.
Förutom tidpunkten då det sker, skiljer sig inte symptomen på postpartum depression från annan typ av depression. Däremot upplever individen det annorlunda i sin roll som mamma och risken ökar för att hennes självkänsla tar skada. Skammen och stigmatisering av sjukdomstillståndet kan också upplevas större.
Postpartum depression drabbar 8-15% av kvinnor och 3-5% av män, det är kopplat till de kemiska, sociala och psykologiska förändringarna det innebär att få barn. Situationen brukar vara som allvarligast de fyra första månaderna men kan ske närsomhelst inom barnets första år. Hormonomställningen i samband med barnafödande kan påverka moderns mående: både nivåerna av östrogen och progesteron (de kvinnliga fortplantningshormonerna) sjunker drastiskt de första dagarna men återgår därefter till samma nivåer som innan graviditeten. Även männens testosteron sjunker när barnet föds, en kemisk förändring som kan förbereda honom för faderskapet men som också kan upplevas som en förlust av identitet.
Förlossningspsykos
En allvarlig depression kan i vissa fall övergå till en psykos under barnets första månad. Detta utgör en ytterst kritisk situation för både mamman och barnet och kännetecknas av ett förvirrat tillstånd hos modern som inkluderar hallucinationer och vanföreställningar. Hon kan uppföra sig helt normalt ena stunden för att i nästa vara uppträda konstigt eller vara fullständigt onåbar. Dessa allvarliga fall kräver akut vård eftersom risken för självskadebeteende är överhängande.
Att bli förälder
Kontrasten mellan den romantiserade bilden av föräldraskapet och verkligheten - att uppleva sig otillräcklig.
Saknar tiden med första barnet. Dåligt samvete för det stora barnet. Kan inte ge mer, försöker men räcker inte till för båda. Tappat livsglädjen, man är inte sig själv, kan inte glädjas på samma sätt, man suger ut sig. Orkar bara inte … det går till en viss gräns. Försöker vara engagerad men orkar inte ... jag upplever att jag finns inte längre. Maria existerar inte längre, är bara mamma. Deppig, allt är jobbigt … räcker inte till, trött på allting, fruktansvärt splittrad. Ilskan och irritationen har ökat katastrofalt.
Citat från en studie med nyblivna mödrar.
Barnafödande skildras ofta som mirakel och föräldraskapet ett naturligt steg på vägen till självförverkligandet som individ. Men för många kan det upplevas som raka motsatsen, en förlust av sig själv, sina mål och behov, en person som ska ersättas av en “stark, duktig och kompetent förälder”. Att inte kunna leva upp till dessa kriterier är enligt svensk statistik källan till olycka för många kvinnor medan män anger stress, bristen på pappaledighet och sömnbrist som grunden till deras nedstämdhet.
Ett dolt problem
Eftersom känslan att inte leva upp till en bra förälder upplevs så skamfylld och rädslan för att inte duga är stor så är det få som ber om hjälp. Många vet inte ens om att de lider av depression och ännu färre vill benämna det vid sitt namn. Det ses som en vanlig reaktion på en onormal mängd stress.
Faktorer som ökar risken för förlossningsdepression
Depression är en komplex sjukdom och de flesta gånger går det inte att peka på en enda orsak utan beror på samspelande faktorer, både inom individen och miljön.
Men det finns några sårbarhetsfaktorer som ökar risken för att drabbas och om dessa kombineras med stress är risken större att depressionen utlöses:
- Personlighet och kognitiv stil: dålig självkänsla och extern “locus of control”.
- Tidigare psykisk ohälsa eller erfarenhet av en komplicerad uppväxt
- Ålder, vanligare bland unga individer
- Motstridiga känslor angående graviditeten
- En svår graviditet, förlossning eller adoption
- Begränsat socialt stöd eller avsaknad av stöd från närstående och ekonomisk utsatthet.
- Vara ensamstående eller vara i en komplicerad relation
- Barnets temperament, om det är besvärligt, skriker mycket och sover dåligt
En depression kan vara en adaptiv respons på en ofunktionell miljö, det kan därför bli ett incitament till förändring, att bryta en dålig relation eller reformera sina egna synsätt.
Följder och behandling
Om en dysfunktionell relation inte är en orsakande faktor kan det bli en konsekvens och risken för separation ökar. Stressen blir större för den andre och det kan resultera i försämrad föräldraförmåga hos dem båda. Det är vanligare att drabbas av depression för kvinnor under åldern för barnafödande och studier har visat att de som föder barn löper tre gånger så stor risk att drabbas än andra kvinnor.
Att ha en förälder som lider av psykisk ohälsa utgör också en risk för barnet och kan leda till utvecklandet av en otrygg anknytning.
Eftersom barnets huvudsakliga källa till inlärning kommer från imitation kan det depressiva tillståndet smitta av sig. Mindre interaktion och ett stört samspel eftersom föräldern inte är känslig för barnets signaler kan leda till internaliserade emotionella problem hos barnet samt en försämrad kognitiv utveckling som kan ha långsiktiga konsekvenser. Det är därför extra viktigt att söka vård för sin depression då det inte bara drabbar en själv, utan också livet för barnet. EPDS är ett formulär speciellt framtaget för alla nyblivna mödrar att fylla i på bvc för att undersöka förekomsten av depression.
Behandling
Det finns saker som individen själv kan göra, som att bryta de beteendemönster som nämndes ovan och göra sitt bästa för att ta hand om sig själv och barnet. Men det är också viktigt att våga be om stöd, både av människor i omgivningen men också professionell hjälp. Genom samtalsterapi med en psykolog, sjuksköterska eller läkare får man prata ut och gemensamt komma fram till lösningar, bryta hopplösheten och återfå kontrollen.
Det rekommenderas att hålla samtalen utan barnet eftersom det är individen med sina egna behov som ska vara i fokus. Förlossningsdepression brukar gå över inom ett halvår men när det värsta är över kan man börja klandra sig själv. Tankar om förlorad tid, glädje och funderingar om barnet tagit skada kan cirkulera. Det bästa rådet då är att fokusera på möjligheterna just nu, och blicka framåt.
SAMMANFATTNING
Förlossningsdepression drabbar 8-13% av kvinnor i västvärlden, det är en kombination av både psykologiska, biologiska och sociala faktorer som ligger till grund och stress är ofta den utlösande faktorn. Upplevelsen av postpartum depression beskrivs som genomgripande förluster (förlust av kontroll, sig själv och relationer), en bristande korrelation mellan förväntningar och verklighet och en nedåtgående spiral kantat av ångest, isolering och överväldigande känslor.
Många kvinnor känner skam över sina känslor och drar sig för att be om hjälp men behovet av stöd är desto viktigare eftersom det också handlar om barnets välbefinnande. Depression hos en förälder kan leda till långsiktiga konsekvenser för barnet, både för dess kognitiva utveckling och psykiska hälsa. EPDS är ett formulär framtaget för att screena för förlossningsdepression som alla nyblivna mödrar får besvara. I samband med detta kan professionell hjälp ges: samtalsterapi där gemensamma lösningar arbetas fram för att återfå kontrollen över tillvaron.
Legitimerade behandlare ger stöd
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
FLER ARTIKLAR
Hörselhallucinationer - att höra röster
Det är relativt vanligt att höra röster. Upp till 41% av svenskarna har upplevt hörselhallucinationer någon gång i livet. Men är det skillnad om rösterna kommer inifrån eller utifrån? Läs mer om de bakomliggande orsakerna.
LÄS MER >
Att leva med sjukdom
Alla drabbas av sjukdom någon gång i livet. För de allra flesta sker tillfrisknandet relativt snabbt och livet fortsätter som vanligt. Men vissa sjukdomar försvinner inte, utan blir kvar under väldigt lång tid eller resten av livet. Du som har diagnostiserats med en kronisk sjukdom kommer kanske aldrig att bli frisk från sjukdomen - men du kan ta dig vidare och lära dig att leva med den.
LÄS MER >
Samtalsterapi
Samtalsterapi är en form av behandling för dig som vill prata med någon om det problem eller den problematik du lider av. Den du träffar kan bland annat vara en legitimerad psykolog eller psykoterapeut som är utbildad i att prata med människor och att använda samtal som en behandlingsmetod.
LÄS MER >
Att bli förälder
Föräldrablivandet är för många en spännande och samtidigt skrämmande tid som medför förändringar i relation till den egna kroppen, ens mål och mening med livet såväl som relationer till andra i ens omgivning. Fokus skiftar från en själv till en annan individ som är helt beroende av ens omsorger - ett stort ansvar präglat av såväl lycka som svårigheter.
LÄS MER >
Trotsålder
Trotsåldern är en benämning på ett skede i barndomen som de flesta barn går igenom under flera olika utvecklingsskeden. Beteendet kan då präglas av vad föräldrar ofta uppfattar som uppstudsighet, olydnad och respektlöshet. Trots det grundar sig trotsen mycket sällan i egentlig illvilja. Det kan vara hjälpsamt för både föräldrar och barn att veta vad beteendet egentligen beror på, samt att det är helt normalt.
LÄS MER >
Separationsångest
Att skiljas från en betydelsefull person eller trygg plats är något som skapar känslor i oss alla, och ibland kan dessa känslor bli så starka att de resulterar i ångest. Separationsångest är ett mångfacetterat fenomen som kan visa sig på olika sätt, och drabba både vuxna och barn. Om separationsångesten håller i sig under lång tid och orsakar lidande och problem i det dagliga livet, finns det goda skäl att försöka reda ut varför separationer väcker så starka reaktioner i en, och vad man kan göra för att lära sig leva med dem.
LÄS MER >
Tonårsförälder
Tonåren är en händelserik period för tonåringen själv men även för dig som förälder. Att vara tonårsförälder kan vara stimulerande och roligt, men det kan också vara en ordentlig prövning. Det händer mycket i en tonårings liv och det finns många saker som en förälder kan oroa sig för.
LÄS MER >
Skärmanvändning
Skärmanvändning är ett omdebatterat ämne då vi på kort tid har gått från ett liv utan mobiler till att vara ständigt uppkopplade. På tio år har skärmtiden fördubblats och många undrar hur detta påverkar oss, särskilt barn och unga. Men forskningsresultaten är oeniga, vissa visar samband mellan skärmtid och psykisk ohälsa medan andra hävdar att denna korrelation är för liten för att vara signifikant.
LÄS MER >