Depression
Alla känner vi oss ledsna och orkeslösa då och då, men när känslan blir mer regel än undantag kan vi vara deprimerade. En depression kan drabba vem som helst, och kan, men behöver inte, utlösas av något svårt vi varit med om. Det finns många effektiva behandlingsmetoder mot depression, som idag klassas som en av våra vanligaste folksjukdomar.
Få stöd nu av en specialist som kan
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
Vad är depression?
Depression är ett känslomässigt tillstånd av nedstämdhet som varar i över två veckor. Ungefär en tredjedel av befolkningen drabbas av en depression någon gång under sitt liv. Utlösande faktorer kan vara stora förändringar i livet som skilsmässa, uppsägning, flytt eller förlust av anhörig. Ibland tycks det inte finnas någon anledning alls till att vi blir deprimerade.
Depression är till viss del ärftligt, vilket gör att vissa har större risk att bli deprimerade än andra. Men vem som helst kan drabbas - någon på toppen av sin karriär såväl som pensionären på ålderns höst eller studenten som har hela livet framför sig. Många känner skam och skuld över sin depression, men det är viktigt att komma ihåg att det är ett sjukdomstillstånd och inget vi väljer att drabbas av.
Vid en depression påverkas även hjärnan, och de signalsubstanser som är hjärnans interna kommunikatörer hamnar i obalans, vilket kan ge upphov till och upprätthålla symtomen. Vissa hjärndelar kan påverkas så mycket att de faktiskt krymper något, vilket kan ge förklaringar till minnesproblem och koncentrationssvårigheter. Det går därför inte att säga åt en person att bara “rycka upp sig”. De flesta depressioner går över inom ett halvår, men ofta kan behandling behövas för att underlätta processen och minska lidandet.
Riskfaktorer för depression är stora livsförändringar, sorg och svåra livsomständigheter. Vissa individer är dessutom mer benägna att drabbas av depression på grund av ärftlighet. Har man en gång varit deprimerad är risken större att drabbas igen.
Depression symtom
Hur vet man om man är deprimerad? Det finns många symtom på depression, av vilka man kan ha en kombination. Det finns inget fysiskt test man kan göra för att se om man är deprimerad, utan skalan är glidande och en diagnos baseras på hur de olika symtomen skattas.
Huvudsymtomet för att börja överväga en depression är:
- Nedstämdhet - ett sänkt stämningsläge, att vara ledsen, tycka tillvaron känns meningslös och dyster.
Andra vanliga symtom är:
- Oro - oro, ångest och katastroftankar.
- Humörsvängningar - snabba omställningar i humör, lättretlighet och irritation.
- Orkeslöshet - trötthet som inte försvinner med sömn, konstant låg energinivå.
- Sömnstörningar - svårigheter att somna, uppvak mitt i natten eller tidigt på morgonen.
- Koncentrationssvårigheter - svårt att hålla fokus, splittrade tankar, att ofta “zona ut”.
- Bristande intresse, aptit och sexlust - saker som förr kändes meningsfulla har förlorat sin betydelse, och även aptiten samt sexlusten kan ha minskat eller försvunnit helt.
- Låg självkänsla - negativa tankar om den egna personen, känslor av att inte duga som man är, att vara dålig på saker och ting och inte förtjäna bra saker.
- Kroppslig värk - smärta och spändhet i muskler och leder, mage, huvud, nacke och axlar.
- Tankar på döden - funderingar kring och fantasier kring döden, kanske med tankar på eller planer kring hur man skulle kunna ta sitt liv.
Medan många upplever ett eller flera av symtomen ovan behöver inte alla uppfyllas för att få diagnosen depression.
Olika typer av depression
Egentlig depression
Det finns många olika typer av depression, varav den vanligaste, den vi pratar om i allmänt tal, är egentlig depression. Den brukar delas upp i olika grader av besvär. Lätt, eller lindrig, depression, kanske inte märks utåt så mycket, medan medelsvår, eller måttlig, depression brukar vara svårare att dölja - men fortfarande kanske man fungerar okej i vardagslivet. Vid svår depression brukar symtomen ta över hela ens vardagliga liv, och kanske får man svårt att ens ta sig upp ur sängen.
Återkommande depressioner och bipolär sjukdom
Har man väl fallit i depression är risken större för att återfå diagnosen senare. Det finns även tillstånd där depressioner återkommer mer regelbundet, som årstidsbunden depression och bipolär sjukdom. Några procent av befolkningen drabbas varje år av årstidsbunden depression, vilket verkar vara kopplat till förändringarna i dagsljus vi har på norra halvklotet. Vid bipolär sjukdom kan episoder av depression bytas ut till episoder av hypomani, som kan sägas är ett motsatt tillstånd, med hög energi, impulsivitet och risktagande. En del människor med bipolär sjukdom får dock inte några egentliga maniska perioder - deras sjukdom kännetecknas istället av återkommande depressioner, eller blandtillstånd med både maniska och depressiva inslag samtidigt.
Dystimi
Det finns även ett tillstånd som i dagligtal kan kallas för kronisk depression - dystimi. Dystimi beskrivs som en långvarig och lågintensiv depression som varar i över två år. Nedstämdheten kan stundtals lätta men ligger i regel som ett täcke över vardagen och kan göra att tillvaron känns svår. I perioder kan även besvären bli tillräckligt svåra för att klassas som egentlig depression.
Behandling av depression
Det finns inte en behandling som botar all depression - vad som fungerar för just dig är beroende av så många faktorer. För vissa kan förändrade livsstilsvanor och rutiner vara behandling nog - att se till att ta sig upp varje dag, äta ordentligt, motionera och träffa vänner. Regelbunden fysisk aktivitet har visat sig särskilt effektivt mot depression - både förebyggande och lindrande.
Ibland kan det dock behövas mer hjälp för att hantera och omvärdera de negativa tankar man har om sig själv och omvärlden - då kan psykoterapi hjälpa. Det finns många olika typer av psykoterapi, och KBT, kognitiv-beteende-terapi, brukar rekommenderas i första hand, där man jobbar aktivt med både övningar och samtal för att få nya perspektiv på sin tillvaro och verktyg för att hantera den.
Psykodynamisk terapi är en annan inriktning som fokuserar mycket på relationsmönster och självbild utifrån dessa, ofta kopplat till de allra tidigaste relationerna i livet. Andra typer av psykoterapi är ren beteende-terapi, mindfulness, existentiell terapi och terapier inriktade på acceptans och självmedkänsla. Prata med din läkare om vad som skulle kunna passa just dig. Du kan även läsa mer om vad de olika terapiformerna innebär här på hemsidan.
Regelbunden fysisk aktivitet har visat sig särskilt effektivt mot depression - både förebyggande och lindrande. Ibland kan det dock behövas mer hjälp för att hantera och omvärdera de negativa tankar man har om sig själv och omvärlden.
Vid mycket svår depression som inte går att behandla på vanligt sätt kan man prova så kallad ECT, elbehandling. Med hjälp av elektricitet framkallas då ett mindre epileptiskt anfall vilket kan stimulera nybildning av nervceller i hjärnan. ECT har i vissa fall visat sig mycket effektiv vid svår depression, där risken för självmord är stor. Det vanligaste är dock behandling med terapi och/eller läkemedel. Det kan även finnas mer grundläggande medicinska orsaker till en depression, så som obalans i nivåer av sköldkörtelhormon, brist på B12 och järn eller höga kalknivåer i blodet. För att rätt behandling ska kunna sättas in är det därför viktigt att dessa kroppsliga sjukdomar kontrolleras för av en läkare.
Medicin mot depression
Det finns flera typer av mediciner mot depression, varav de vanligaste att skrivas ut idag kallas SSRI-preparat. Dessa blockerar inaktivering av signalsubstansen serotonin, som bland annat påverkar sömn, aptit och humör. SNRI är en annan typ av läkemedel som blocker inaktivering av både serotonin och noradrenalin, vilket påverkar bland annat minne, inlärning och vakenhet. En annan variant är tricykliska antidepressiva, TCA, men de brukar främst sättas in vid svår depression. Vad som avgör vilken typ av läkemedel du får är biologiska faktorer, om du tar andra mediciner samt vilken typ och grad av depression du lider av. Andra saker att ta hänsyn till är bruk av alkohol, graviditet eller försök att bli gravid. Val av läkemedel sker alltid i samråd med läkare.
Som de flesta läkemedel har även antidepressiva mediciner biverkningar. Till att börja med kan de depressiva symtomen till en början bli värre, innan kroppen har hunnit anpassa sig till medicinen och doseringen. Man brukar börja på en låg dos och gradvis öka den om behovet finns, men detta kan ta flera veckor.
Medicinens verkan ska regelbundet utvärderas och följas upp av din läkare. Det är viktigt att inte avbryta behandlingen för tidigt, eftersom effekten kan dröja - men får du mycket svåra biverkningar ska du givetvis diskutera dessa med din läkare. Muntorrhet, försämrad reaktionsförmåga, trötthet, påverkad sexlust, illamående och huvudvärk är vanliga biverkningar, men de skiljer sig åt mellan de olika läkemedelstyperna samt av individuella faktorer hos den som tar läkemedlen.
Du måste inte ta läkemedel mot depression, men i många fall, särskilt om depressionen är svår eller långvarig, kan de ge förutsättningar för att andra behandlingar alls ska ha någon effekt. I och med att depression till stor del påverkar hjärnans funktioner och aktivitet kan läkemedel vara ett bra, i vissa fall nödvändigt, verktyg för att hjälpa hjärnan tillbaka till ett normalfungerande tillstånd.
Vänd dig i första hand till din vårdcentral om du tror att du drabbats en depression. Tillsammans kan ni gå igenom vilka symtom du har och kontrollera för andra kroppsliga sjukdomar. I samråd med din läkare kan du också besluta vad som skulle vara en passande behandlingsmetod för dig, och få hjälp att komma i kontakt med en psykolog om du så önskar.
I och med att depression till stor del påverkar hjärnans funktioner och aktivitet kan läkemedel vara ett bra, i vissa fall nödvändigt, verktyg för att hjälpa hjärnan tillbaka till ett normalfungerande tillstånd.
SAMMANFATTNING
Depression kan drabba oss av många olika anledningar, och det är en av vårt samhälles största folksjukdomar. Med symtom som nedstämdhet, orkeslöshet och svårigheter att se meningen med tillvaron orsakar en depression ofta en sänkt funktionsnivå i vardagen. Medan de flesta depressioner går över av sig själva kan de återkomma, eller gå in i ett mer kroniskt tillstånd. Vanliga behandlingar mot depression är KBT-terapi, psykodynamisk terapi och läkemedelsbehandling. Även fysisk aktivitet och förändrade livstilsvanor kan göra stor skillnad. Depression kan utlösas av stora förändringar i livet, men också komma smygande utan synbar anledning. En tredjedel av befolkningen drabbas någon gång av en depression, och att våga berätta för någon om sina känslor kan vara första steget till att må bättre.
Få stöd nu av en specialist som kan
{{ employee.display_name }}
leg. psykolog{{ employee.is_leg_psykoterapeut ? ', ' : '' }} leg. psykoterapeut{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
{{ employee.languages.map(language=> language.name).join(', ') }}
FLER ARTIKLAR
När chefen inte fungerar
Går du till jobbet med känslan av att du aldrig vet när chefen ska bli arg och vad för konsekvenser det kan få? Är du frustrerad över att chefen aldrig lyssnar till eller tar itu med det som du och dina kollegor uppfattar som problem? Det kan vara olika tecken på att chefen inte fungerar.
LÄS MER >
Hörselhallucinationer - att höra röster
Det är relativt vanligt att höra röster. Upp till 41% av svenskarna har upplevt hörselhallucinationer någon gång i livet. Men är det skillnad om rösterna kommer inifrån eller utifrån? Läs mer om de bakomliggande orsakerna.
LÄS MER >
Att leva med sjukdom
Alla drabbas av sjukdom någon gång i livet. För de allra flesta sker tillfrisknandet relativt snabbt och livet fortsätter som vanligt. Men vissa sjukdomar försvinner inte, utan blir kvar under väldigt lång tid eller resten av livet. Du som har diagnostiserats med en kronisk sjukdom kommer kanske aldrig att bli frisk från sjukdomen - men du kan ta dig vidare och lära dig att leva med den.
LÄS MER >
Samtalsterapi
Samtalsterapi är en form av behandling för dig som vill prata med någon om det problem eller den problematik du lider av. Den du träffar kan bland annat vara en legitimerad psykolog eller psykoterapeut som är utbildad i att prata med människor och att använda samtal som en behandlingsmetod.
LÄS MER >
Separationsångest
Att skiljas från en betydelsefull person eller trygg plats är något som skapar känslor i oss alla, och ibland kan dessa känslor bli så starka att de resulterar i ångest. Separationsångest är ett mångfacetterat fenomen som kan visa sig på olika sätt, och drabba både vuxna och barn. Om separationsångesten håller i sig under lång tid och orsakar lidande och problem i det dagliga livet, finns det goda skäl att försöka reda ut varför separationer väcker så starka reaktioner i en, och vad man kan göra för att lära sig leva med dem.
LÄS MER >
Skuld och skam
Skuld och skam är smärtsamma och ibland svårhanterliga känslor, som de flesta av oss upplever i måttliga mängder i våra liv. Att bära på stora mängder skuld och skam kan ge upphov till mycket lidande. Skuld- och skamkänslor klumpas ofta ihop men det finns vissa skillnader dem emellan som gör att de påverkar oss på olika sätt.
LÄS MER >
Sekundärtrauma
Sekundärtrauma kallas det tillstånd av andrahandstraumatisering som kan uppstå hos personal till följd av arbete med traumatiserade eller allvarligt lidande personer. Att vara sekundärt traumatiserad är en allvarlig situation som kräver behandling, trots att många drabbade kan ha svårt att inse när så är fallet.
LÄS MER >
Grupputveckling
När ett antal människor ska arbeta ihop mot ett gemensamt mål bildas en grupp. Gruppens dynamik och utveckling beror på flera olika faktorer såsom vilka personligheter deltagarna har, hur länge gruppen ska fungera tillsammans och hur pass mycket stress gruppen utsätts för. Grupputveckling kan verka förvirrande men det finns flera förutsättningar som går att påverka för att en grupp ska utvecklas gynnsamt.
LÄS MER >