Aversionsterapi

Aversionsterapi

Aversionsterapi är en behandlingsmetod som går ut på att bli av med oönskade tankar, känslor eller beteenden. Tillvägagångssättet kan i sin enkelhet beskrivas med att det oönskade beteendet paras ihop med en obehaglig upplevelse. Förhoppningen är att den obehagliga upplevelsen ska kunna bidra till att personen ifråga inte längre kommer att utföra beteendet.


Vad är aversionsterapi?

Aversionsterapi är alltså en psykologisk beteendeterapeutisk behandlingsmetod. Det betyder att det är en slags terapiform som går ut på att förändra ett beteenden som inte är önskvärda. Själva ordet aversio är latin och betyder just avvändande.

Vid aversionsterapi, utöver beteenden, kan man även försöka förändra tankar och känslor som inte heller är välkomna. Beteendeterapeutiska metoder skiljer sig från andra typer av psykologiska terapier som PDT och KBT genom att helt fokusera på faktiska beteenden och handlingar för att försöka förändra dessa.

Terapiformen går till på så sätt att klienten ska betinga det oönskade beteendet med någonting obehagligt. Att betinga är samma sak som att lära. Det innebär att klienten lär sig att förknippa sitt beteende med någonting som gör att hen inte längre vill eller kommer att utföra beteendet. I mitten av 1900-talet var det inte ovanligt att behandlaren använde elstötar för att väcka en obehagskänsla.

Låt säga att en patient vill sluta röka och söker sig till aversionsterapi. Då skulle en behandlare kunna hjälpa klienten genom att få denne att förknippa rökandet med en elstöt, varmed rökningen kommer att avta eftersom klienten inte vill få en stöt. Idag används även mer sofistikerade hjälpmedel än elstötar och det ”obehagliga” eftersträvas att vara något så naturligt som möjligt för att inte uppfattas som en bestraffning.

Vid aversionsterapi, utöver beteenden, kan man även försöka förändra tankar och känslor som inte heller är välkomna”

Aversionsterapi behandling

Aversionsterapi är en metod som kan användas för att behandla olika problem. Beroende är ett typiskt problem där aversionsterapi kan fungera.

  • Alkoholberoende
  • Drog- och substansberoende
  • Rökning
  • Tvångsbeteende
  • Pedofili

Aversionsterapi och alkohol

Det är inte ovanligt att aversionsterapi används för att motverka alkoholberoende. Målet är då att få den som söker hjälp att börja förknippa alkoholen med obehag. Ett tydligt sådant exempel kan vara att klienten får läkemedel som väcker illamående för att samtidigt dricka alkohol. Klienten börjar då associera alkoholen med illamående och vill därför inte dricka mer.

Inte uteslutande vid aversionsterapi, men vid alkoholberoende används alltså läkemedel. Ett sådant läkemedel är till exempel Antabus. Läkemedlet gör att man mår mycket dåligt, blir illamående, får hjärtklappning och kraftig huvudvärk. Antabus intas under övervakning på en mottagning.

Aversionsterapi kan betraktas som en del i en mer genomgripande behandling. Vid behandling av alkoholberoende kan klienten även behöva färdigheter i att hantera risker för återfall; att få hjälp att utveckla så kallade coping-strategier. Terapin är ett bra komplement till annan psykologisk behandling och stödsamtal.

EXEMPEL Aversionsterapi

Aversionsterapi kan utformas på många olika sätt. Främst är tillvägagångssättet avhängigt problematiken. Vid alkoholberoende kan som sagt en procedur vara att kombinera alkohol med läkemedel som väcker illamående. Aversionsterapi kan även se ut på andra sätt.

Vid rökning kan en metod vara att låta klienten se bilder av det oönskade beteendet samtidigt som bilder på något obehagsväckande visas. Syftet är då att klienten kommer att associera rökningen med något obehagligt, exempelvis spykänslor.

Vid aversionsterapi kan även smak-och luktsinnet användas för att få bukt på ett beteende. Vid svårt tvångsmässigt nagelbitande kan exempelvis något motbjudande medel appliceras på fingertopparna, även om detta inte är något av de vanligare tillvägagångssätten vid aversionsterapi.

En annan mer subtil metod inom aversionsterapi är dold sensibilisering. Det innebär att patienten själv föreställer sig det obehagliga, utan att det faktiskt existerar. Till skillnad från att ta ett läkemedel som väcker illamående i kombination med alkohol, får den med alkoholberoende istället föreställa sig de illavarslande känslorna i kombination med alkoholen. Syftet är att klientens själva föreställningsförmåga ska kunna väcka obehagskänslor och på så vis avstyra den oönskade beteendet.

SAMMANFATTNING

Aversionsterapi är en psykologisk behandlingsmetod. Den beteendeterapeutiska metoden har som mål att få oönskade beteenden, tankar och känslor att avta och försvinna. Detta sker kort sagt genom att den som söker hjälp lär sig att förknippa det oönskade beteendet med någonting som väcker obehag eller andra negativa känslor. På grund av associationen med obehag kommer beteendet att avta hos klienten. Aversionsterapi används som behandling mot bland annat alkoholberoende, drog- och substansberoende, rökning samt pedofili.

Vid alkoholberoende kan aversionsterapi fungera genom att klienten, under övervakning, får inta läkemedel som väcker illamående, ger huvudvärk och hjärtklappning samtidigt som denne får dricka alkohol. Det leder till att personen kommer att förknippa alkohol med det dåliga måendet och suget efter alkohol kan avta. Aversionsterapi kan fungera som en del i en mer omfattande psykologisk behandling då klienten inte sällan även behöver verktyg för att hantera exempelvis återfall. Aversionsterapi kan även fungera genom elstötar, bilder, lukt och smak. Även klientens egen föreställningsförmåga av obehag kan fungera som aversion och på så vis avstyra ett beteende. Det är en metod som dessutom bidrar till att klienten själv inte utsätts för det obehagliga på riktigt.

Magnus Lindelöf
Författare: Magnus Lindelöf

Magnus är kunnig inom psykologi och har ett stort intresse för psykiskt mående.

Magnus Lindelöf
Författare: Magnus Lindelöf

Magnus är kunnig inom psykologi och har ett stort intresse för psykiskt mående.

FLER ARTIKLAR