När vi hör ordet ”åldrande” kan de flesta av oss forma en association till ordet men det är svårare att definiera begreppet. Åldrande sker på flera nivåer. Vi åldras fysiskt och fysiologiskt genom olika förändringar som sker i kroppen och hur den fungerar. Vi åldras mentalt genom förändringar som sker i hur vi tänker och i vår emotionella mognad. Sociala förändringar är ytterligare en aspekt av åldrande då de sociala roller vi antar och de relationer vi har förändras genom vår livstid.
{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}
Vad innebär det egentligen att bli gammal? Det är lätt att förenkla bilden av den åldrande människan. Men åldrande ser olika ut från individ till individ. Att åldras framgångsrikt innebär därmed olika saker för olika människor.
Att bli gammal är inte lika med att bli sjuk och förlora kontroll över sin hälsa.
Att hamna i psykisk ohälsa är dock en risk för äldre människor vars liv på äldre dar genomgår stora förändringar och utmaningar.
Socialstyrelsen uppskattar att cirka 20 procent av äldre personer i Sverige riskerar att hamna i psykisk ohälsa. Att gå i pension, förlora sin partner eller vänner, behöva flytta till gruppboende – allt detta kan sätta psykiska spår. Men det finns strategier för att hålla den psykiska hälsan på plus och stöd att få i resan mot framgångsrikt åldrande.
Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, bör en äldre persons hälsa betraktas utifrån hur personens mentala och fysiska förmågor bemöts av den sociala miljö och samhälle de befinner sig i. Sett utifrån detta perspektiv kan en äldre person med försämrad fysisk och/eller psykisk hälsa få sina behov tillgodosedda och behålla kontrollen över sitt välmående givet att omgivningen stödjer dem i detta.
Det finns även ett perspektiv inom forskningen som förespråkar att receptet till framgångsrikt åldrande utgörs av att personen fortsätter engagera sig i aktiviteter de anser vara belönande. Detta kan exempelvis vara fysiska aktiviteter, olika former av socialt umgänge eller hobby-aktiviteter. Samtidigt så engagerar sig personen mindre i andra aktiviteter för att kunna prioritera aktiviteter de befinner mer viktiga för deras välmående.
Andra perspektiv menar på att för att kunna leva livet på sina egna villkor behöver den äldre reflektera kring vilka mål de har med sitt liv och sedan arbeta mot dessa utifrån de förutsättningar de har.
Bland psykiska sjukdomar bedöms depression vara sjukdomen som äldre har störst risk att insjukna i. Mer än 10 procent av äldre uppskattas få diagnosen enligt Socialstyrelsen. Personer med depression kan bli feldiagnostiserade eftersom att symtomen liknar vissa demenssjukdomar och depression kan förekomma i samband med demens.
Hos äldre är risken för självmorden högre och det är därmed viktigt för vården och omgivningen att vara uppmärksam på tecken av nedstämdhet hos äldre.
Demens är ett sjukdomstillstånd där försämringar av kognitiva och andra funktioner sker. Enligt Socialstyrelsen beräknas risken att få en demensdiagnos ligga någonstans under 4 procent hos äldre under 70 år och ökar med ålder. Beroende på vilken diagnos man får kan man få svårigheter i alltifrån minnet till att kunna röra sig. Det finns flera symtom som man kan uppmärksamma om man misstänker att man själv eller en anhörig har diagnos och behöver komma i kontakt med vården. Dessa inkluderar:
Demens är inte en del av det naturliga åldrandet utan är en sjukdom vars orsaker inkluderar skador och förändringar i hjärnan och dess fungerande. Demenssjukdom kan ha stor påverkan på den psykiska hälsan då den leder till förlust av förmågor som man tidigare haft och kan skapa känslan av att man förlorat sin identitet. För dig som har demens eller är anhörig, finns det stöd att få via Demensförbundet och Anhörigas Riksförbund.
Många äldre upplever svårigheter med sömnen. Svårigheterna påverkar den övriga hälsan då det leder till sämre fungerande i vardagen. Dessa svårigheter kan vara:
Sömnsvårigheter förekommer även tillsammans med andra psykiska sjukdomar som depression och ångest. Enligt en undersökning av Folkmyndigheten från 2016 förekommer psykisk ohälsa hos över två tredjedelar av de äldre som har sömnbesvär.
För att navigera banan mot god psykisk hälsa kan det behövas olika stöd. Det kan handla om allt ifrån att få träffa en psykolog till att umgås med en kontaktperson ett par gånger i månader. Tillsammans med kontaktpersonen väljer man en valfri aktivitet att göra tillsammans och utformar därmed kontakten som man själv vill.
Är du som äldre intresserad av att möta en kontaktperson kan du vända dig till din kommun för mer information. Man kan också få anonym rådgivning per telefon genom att t.ex. kontakta Äldrelinjen eller Anhöriglinjen.
Det kan även finnas ett behov av annat stöd. Exempelvis kan man vända sig till en lokal förening som har den aktivitet som man intresserar sig för. Man kan också kontakta ett gym eller träningslokal för hjälp med planering av träningsprogram. Att prata med en fysioterapeut är ett till alternativ för att kunna skapa ett program anpassat efter ens egna förmågor och mål.
Att åldras med god hälsa kan vara en utmaning men är långt ifrån omöjligt. Med kunskap om tecken på psykisk ohälsa och stöd som finns är det möjligt att ta kontroll över sin hälsa. För att främja hälsan på äldre dar kan det var till fördel att reflektera kring vilka mål man har för att sedan kunna arbeta mot dessa antingen själv eller tillsammans med en närstående eller psykolog.
{{ employee.store.store.name }}
{{ employee.store.store.address1.trim()}}{{ employee.store.store.address1.trim().length > 0 ? ',':''}} {{ employee.store.store.zip}} {{ employee.store.store.city ? employee.store.store.city.name : ""}}